Till statsrådet och chefen för
Näringsdepartementet
Genom beslut den 15 april 2004 bemyndigade regeringen statsrådet
och dåvarande chefen för Näringsdepartementet Leif Pagrotsky att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av de
ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt.
Med verkan från och med den 20 juli 2004 förordnade
statsrådet
och vikarierande chefen för Näringsdepartementet Ulrika Messing
professorn i industriell organisation och ekonomi vid Chalmers
tekniska högskola Ove Granstrand som särskild utredare. Som ex-
perter förordnades den 12 oktober 2004:
Namn
Titel/företag (huvudsaklig tillhörighet
under utredningsarbetet)
Anna
Rogmark
Jurist, Biovitrum AB
Anne Weiner
Jiffer Civ.ing.,
VD, Ellen AB
Anneli
Skoglund
Hovrättsassessor, Justitiedepartementet
Bengt
Domeij
Jur. dr, docent, Kungliga tekniska hög-
skolan (KTH)
Charlotte
Brogren
Tekn.dr., FoU-chef, ABB AB
Christer
Östlund
Vice VD, jurist, Företagarna
Gösta
Karlsson
Förbundsekonom, Svenska industri-
tjänstemannaförbundet (SIF)
Lars
Björklund
Civ.ing., överdirektör, Patent- och regi-
streringsverket (PRV)
Lena
Stridsberg
Departementssekreterare, Närings-
departementet
Sven Christer Nilsson Fil.kand.,
direktör, Startupfactory AB
Werner
Fröhling
Dr.(fysik), patentchef, Volvo
Technology Corporation AB
Efter detta har ytterligare en expert kallats att ingå i kommittén,
jur.kand. Eva Jarnvall, Svenskt Näringsliv, den 30 november 2004.
Till statsrådet och chefen för
Näringsdepartementet
SOU 2006:80
Departementssekreteraren, jur.kand. Elisabeth Kristensson, När-
ingsdepartementet, förordnades som expert den 2 maj 2005. Pro-
fessorn i juridik vid Stockholms universitet och ordförande i ut-
redningen om rätten till resultaten av högskoleforskningen (SOU
2005:95) Marianne Levin adjungerades dessutom till expertkom-
mittén.
Utredningen, som antagit namnet Patent/tillväxt-utredningen,
får härmed till statsrådet och nuvarande chefen för Näringsdepar-
tementet överlämna betänkandet ”Patent och innovationer för till-
växt och välfärd”.
Stockholm i december 2005
Ove Granstrand
Förord
Judging from the share which the subject of patents
has had in the lite-
rary output of economists of the last fifty years,
and from the share
which economists have had in the literature on the
subject of patents,
one may say that economists have virtually
relinquished the field. Pa-
tent lawyers were probably glad to see them go; some
said as much
with disarming frankness.
Fritz Machlup (in Penrose 1951, p.viz)
Although the patent system has developed primarily
to promote eco-
nomic ends, economists have devoted very little
attention to it and
none at all to the international patent system.
Edith Penrose (in Penrose 1951, p.xi)
De två citaten ovan är över 50 år gamla men är i stort sett fortfa-
rande tyvärr giltiga. Det är därför glädjande att den svenska reger-
ingen tagit initiativ till föreliggande statliga utredning och därvidlag
anlagt ett ekonomiskt perspektiv på patentfrågor, frågor som i
grunden har ekonomisk karaktär. Samtidigt växer nu intresset för
patentfrågor snabbt bland ekonomer, liksom bland allmänheten i
stort. Ett växande antal ekonomiskt inriktade utredningar och stu-
dier av patentsystemet görs också internationellt, vilket i sin tur
skapar ökade möjligheter för internationella jämförelser och sam-
arbeten. Detta är inte minst viktigt på grund av patentfrågornas
internationella karaktär. Detta växande intresse, och då inte bara
bland ekonomer, för patentfrågor och immaterialrättsliga frågor i
allmänhet hänger samman med framväxten av en ekonomi som i
dominant utsträckning baseras på forskning, utveckling, uppfin-
ningar, innovationer, nya teknologier, informationstjänster och
kunskap – dvs. en ekonomi baserad på intellektuell kapitalbildning.
Intresset för patentfrågor kan därmed i grunden förväntas
bli av
bestående karaktär, även om modesvängningar naturligtvis också
förekommer. Patentfrågors nära samband med immaterialrätt och
innovationer och innovationers starka samband med ekonomisk
utveckling medför vidare att
patentfrågor i ökad utsträckning gri-
per in i många andra ekonomiska
frågor och således får en genom-
gripande karaktär.
Förutom att vara
ekonomiska, internationella, intresseväckande
och genomgripande till sin
karaktär så är patentfrågor också kon-
troversiella och har så alltid
varit under patentsystemets mer än 500
år långa historia. Dessa
kontroverser kan förväntas bli fler och
större allteftersom
patentsystemets vikt och uppmärksamheten på
detsamma ökar, samtidigt som
kunskapsläget om patentfrågor fort-
farande är bristfälligt.
På olika sätt
har jag försökt att ta hänsyn till ovanstående för-
hållanden och utvecklingstendenser
i arbetet med föreliggande ut-
redning. Mot bakgrund av det
bristfälliga kunskapsläget i Sverige
vad gäller ekonomiska aspekter på
patentering så har en bred ansats
valts med ett batteri av
delstudier som utformats på ett för ekono-
misk analys metodmässigt sätt.
Flera av dessa delstudier är av re-
sursskäl begränsade men syftet har
varit att skapa ett någorlunda
gott underlag för
ekonomiskt-politiska beslut och samtidigt initiera
en kunskapsutveckling som kan ge
bättre framförhållning för
kommande utredningar. Med samma
syfte har en hel del litteratur
och relaterade studier
presenterats tillsammans med visst läro-
boksmaterial. Utredningens
rapportmaterial har därvid blivit
ganska omfattande, varför också
läsanvisningar givits och en hel del
sammanfattningar gjorts.
I ett tidigt
stadium valdes engelska som arbetsspråk i utred-
ningen för att underlätta
kommunikation med experter inom EU
och i omvärlden i övrigt. Tyvärr
visade det sig halvvägs i utred-
ningsarbetet ej vara möjligt av
juridiska skäl att använda engelska
som utredningsspråk i en svensk
statlig utredning. Mycket av ut-
redningsmaterialet har därför fått
översättas och skrivas om till
svenska. Föreliggande slutrapport
från utredningen skall nu
genomgående kunna läsas utan
kunskaper i engelska, förutom visst
källmaterial. I flera fall där en
lämplig svensk översättning för en
vedertagen engelsk fackterm saknas
har den engelska termen givits
inom parentes som hjälp för såväl
fackmannen som lekmannen,
t.ex. för ytterligare
informationssökning. I ett fåtal fall har jag valt
att berika det svenska språket med
en anglicism, också för att fästa
uppmärksamhet på ett
nyckelbegrepp. Detta gäller begreppet ap-
propriering (’appropriation’) som
avser processer och verktyg för
att som investerare tillgodogöra
sig den ekonomiska nyttan i någon
form av en investering, vanligtvis
i form av vinst men i detta utred-
ningssammanhang också i form av ekonomisk tillväxt. Förkort-
ningen ’IP’ för intellektuell eller immateriell egendom (’intellectual
property’) har också använts eftersom den förefaller redan vara på
väg att införlivas i levande svenska.
Den genomgripande karaktären hos såväl patentfrågor som
till-
växtfrågor och den ömsesidiga kopplingen mellan dessa frågor –
dvs. att ökad patentering (med vissa variationer och undantag) bi-
drar till tillväxt och tillväxt i sin tur bidrar till ökad patentering –
har motiverat formulering av en mängd förslag, också sådana som i
första hand avser att stimulera tillväxt. Dessa förslag faller på grund
av den ömsesidiga kopplingen följaktligen också inom utredning-
ens direktiv. Sammantaget utmynnar således utredningen i en korg
av olika förslag, mer eller mindre genomgripande och mer eller
mindre direkt patent-, respektive tillväxtinriktade.
Som särskild utredare och tillika utredningssekreterare
tar jag
naturligtvis ensamt ansvar för alla utredningens resultat och re-
kommendationer, inklusive eventuella brister och fel. Jag har dock
fått ovärderlig hjälp från ett stort antal människor och organisatio-
ner, inklusive en referensgrupp med experter varav ungefär hälften
har varit jurister och en tredjedel tekniker. (Se förteckning i sär-
skild bilaga.)
Jag vill således tacka alla de över 200 personer och de
över 200
företag som på ett eller annat sätt genom intervjuer, enkäter, hea-
rings och diskussioner bidragit i utredningsarbetet (se bilagor).
Till min hjälp har jag vidare haft en projektarbetsgrupp
med allt
som allt ett 10-tal assistenter. Till dessa vill jag framföra ett samlat
tack för ett mycket gott arbete, med ett speciellt tack till Eva
Burford som projektsekreterare och Frank Tietze, som på ett ut-
märkt sätt fungerat som koordinator för ett projekt med många
delprojekt, nationaliteter, resor och vistelseorter.
Utredningstexten har tillställts experter med
kompletterande
kompetenser som i olika utsträckning efter hand lämnat många
värdefulla synpunkter och förslag för vilka jag till framföra ett
samlat stort tack. Ett speciellt tack går till docent Bengt Domeij
som noggrant och kunnigt läst och kommenterat texten utifrån ett
patentjuridiskt och rättsekonomiskt perspektiv. Bengt Domeij har
också fungerat som mötessekreterare vid expertkommitténs sam-
manträden. Jag vill också tacka professor Bengt-Arne Vedin, som
ledde innovationsutredningen 1993 (SOU 1993:84), civilingenjör
Katarina Pinnekamp-Vannesjö, f.d. koncernansvarig för IP-frågor
inom ABB, och civilingenjör Henrik Olsson, SKF, för värdefulla
synpunkter på rekommendationerna.
Ett tack bör också riktas till
juristerna Elisabeth Kristensson
och Kent Ladvall som omsorgs-
fullt läst, kommenterat och
korrigerat utredningstexten utifrån ju-
ridiska och formella språkliga
aspekter. Granskning av engelska och
viss översättning till svenska har
gjorts av Jon van Leuven. En full-
ständig genomläsning och kontroll
utifrån innehållsliga aspekter
har vidare gjorts av Marcus
Holgersson, som också ingått i utred-
ningens projektarbetsgrupp. Jag
vill slutligen tacka de personer på
Näringsdepartementet som på olika
sätt medverkat i utredningsar-
betet, främst departementsrådet
Eva Agevik och departementssek-
reterare Lena Stridsberg.
Avslutningsvis är det självklart min förhoppning att utrednings-
arbetet och dess rekommendationer
leder inte bara till ökad upp-
märksamhet på och förståelse för
patentfrågor utan också till ökad
tillväxt och utvecklingskraft i
svenskt näringsliv. För detta krävs
olika former av gränsöverskridande
arbete. För min egen del ser jag
fram mot ett fortsatt arbete med
dessa frågor över akademiska di-
sciplingränser, också i syfte att
bidra till att inledningscitaten kan
ogiltigförklaras.
Ove Granstrand
Professor i Industriell
organisation och ekonomi
Institutionen för teknikens
ekonomi och organisation
Chalmers tekniska högskola
Översyn av de ekonomiska
aspekterna av patentering för
företags tillväxt – sammanfattning
och rekommendationer
Del I
Utredningens uppdrag, bakgrund, referensram, uppläggning och
metod
I.1 Utredningens direktiv
Den svenska regeringen beslutade den 15 april 2004 att tillkalla en
särskild utredare för att göra en översyn av de ekonomiska aspek-
terna av patentering för företags tillväxt. Enligt direktivet (Dir.
2004:55) är patentskyddet av mycket stor betydelse för företagande
och tillväxt. Utredaren skall enligt direktivet ”göra en analys av hur
de skyddade intellektuella kapitalen kan bidra till export och han-
del. Utredningen skall inhämta synpunkter från både näringsliv och
andra aktörer.
Utredningen skall omfatta en analys av hur svenska företag
han-
terar patentering som konkurrensmedel i jämförelse med företag i
andra länder i Europa och den övriga världen, samt hur den fördelar
sig på företag av olika storlek. Här skall även den senaste utveck-
lingen inom EU-området vägas in. Studien skall även innefatta en
nordisk jämförelse och skall identifiera problem och möjligheter på
den nordiska patentmarknaden.
Uppdraget skall
− leda fram till förslag som kan skapa
förståelse och insikt hos
främst de små kunskapsintensiva
företagen om de ekono-
miska vinsterna – och kostnaderna
– med patentering,
− leda fram till förslag om hur
kunskapsintensiva företag kan
stimuleras till att i ökad
utsträckning patentera sina innova-
tioner,
− belysa sambandet mellan patentering och
ekonomisk tillväxt,
− innehålla en analys av nedgången av
patenteringsfrekvensen i
Sverige och de viktigaste
orsakerna till denna.”
I
tilläggsdirektiv beslutades att uppdraget skall redovisas senast den
31
december 2005.
I.2
Tolkningar för uppdragets genomförande
I
ett tidigt skede gjordes följande tolkningar och upplägg av utred-
ningsuppdraget:
1.
Direkt insamling av nya empiriska data kan avgränsas till
Sverige. För andra länder kan tillgängligt sekundärmaterial an-
vändas. En evidensbaserad ansats bör eftersträvas, dvs. en poli-
cyanalys bör i möjligaste mån inom givna resursramar baseras
på empirisk och teoretisk evidens (snarare än på olika intresse-
grupperingars åsikter).T 1 PF FPT
2. Vad gäller begreppet intellektuellt kapital fokuseras på patent
och närliggande rättigheter, t.ex. affärshemligheter vid licensie-
ring.
Uttrycket svensk patentansökan är mångtydigt och kan avse
dels en patentansökan inlämnad av ett svenskt företag eller av
en uppfinnare som är svensk eller är verksam i Sverige, dels en
patentansökan som är inlämnad till svenska PRV. Uttrycket får
preciseras närmare i det sammanhang där det används.
Begreppet patent används i vedertagen bemärkelse. Formella
definitioner av patent varierar något internationellt men i stort
sett avser patent på en uppfinning en tidsbegränsad, överförbar,
lagstadgad ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen,
dvs. en ensamrätt till den kommersiella nyttan av uppfinningen.
Denna ensamrätt ger innehavaren rätt att via ett domstols-
förfarande hindra andra att tillverka, använda eller sälja upp-
finningen.
3.
Export och handel skall avse såväl produkter som tjänster, samt
teknologi och aktier i teknikbaserade företag.
1
En genomgång av ett drygt tjugotal SOU:er inom området visar att
forskningsbaserat
TP PT
material traditionellt har insamlats i ganska liten om än ökande
utsträckning, speciellt vad
gäller primärmaterial, dvs. material som insamlats via studier utförda
inom utredningens
tidsram. (Se t.ex. SOU (1977:64), SOU (1983:52), SOU (1993:84) och SOU
(2003:66).)
Möjligheterna att genomföra en evidensbaserad ansats måste emellertid
anpassas till kun-
skapsläget och resurstillgång, inklusive tidstillgång. En god
framförhållning inom policy-
forskning är därvid en fördel. En sådan framförhållning har inte
förelegat vad gäller
ekonomiska aspekter på patentering, dvs. inom patentekonomi, på grund
av bland annat den
snabba utvecklingen på patentområdet och ekonomers traditionella brist
på intresse för
patentfrågor.
4. Begreppet industri skall tolkas brett och motsvara näringsliv,
och därmed inkludera t.ex. tjänstenäringar (dvs.
serviceindu-
stri).
5. Begreppet svenska företag skall omfatta företag med svenskt
majoritetsägande, multinationella företag med en
tydlig svensk
nationalitet eller bi-nationalitet (t.ex. ABB,
AkzoNobel,
AstraZeneca, StoraEnso) och utlandsägda bolag
lokaliserade i
Sverige. Om inget annat anges har stora företag
minst 500 an-
ställda och små företag mindre än 50 anställda med
medelstora
företag däremellan.
6. Begreppet konkurrensmedel skall också avse medel för exploate-
ring och tillväxt när så är lämpligt.
7. Begreppet den nordiska patentmarknaden skall avse den nor-
diska marknaden för teknologihandel, dvs. handel med
patent-
licenser, know-how-licenser, FoU-tjänster och
FoU-bolag eller
motsvarande.
8. Uttrycket nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige skall
tolkas som nedgången i nationella
förstagångsansökningar in-
lämnade till Patent- och registeringsverket (PRV).
9. Uppdragets tredje uppgift att belysa sambandet mellan patente-
ring och ekonomisk tillväxt kan breddas till att
även omfatta
patentrelaterade rekommendationer för öka
tillväxten. Att öka
tillväxten är dessutom ett medel att generera
resurser för FoU
och därmed öka patentering inom kunskapsintensiva
företag.
Sambandet mellan patentering och tillväxt är således
ömsesi-
digt. Att belysa detta ömsesidiga samband är en
huvuduppgift
för utredningen. Tillväxt, som då främst får avse
omsättnings-
tillväxt, blir därmed centralt för utredningen.
I.3 Uppdragets referensram, uppläggning
och metod
En enkel referensram för utredningen i form av en s.k. pa-
tent/tillväxt-spiral har utvecklats i flera steg för studier av olika
samband mellan patentering och tillväxt, se figur 1. Mellanliggande
variabler relaterade till FoU och innovationer har införts och ömse-
sidig påverkan mellan olika företag har beaktats. Referensramen har
också breddats med en modell av det svenska innovations- och ent-
reprenörssystemet.
Figur 1 Patent/tillväxt-spiralen med mellanliggande
variabler
Tillväxt/välfärd Investering/
Diffusion/
finansiering
spridning
Innovationer/
FoU/kunskap
nya affärer
Patent/IP-
Exploatering/
strategier
kommersialisering
Patent/IP
Ett
förhållandevis stort antal delstudier har sedan utformats med
olika analysnivåer och analysenheter (länder, sektorer, företag, in-
novationer, teknologier och patent) med olika datainsamlingsme-
toder (intervjuer, fallstudier, enkäter, statistik m.fl.). Av tids- och
kostnadsskäl har en grundläggande urvalsprincip varit att välja
analysenheter som i någon mening representerar höga tillväxtnivåer
eller höga patenterings- och FoU-nivåer. Ett flertal delstudier med
relativt små urval har föredragits framför ett fåtal med stora urval.
En
stor enkätstudie av stora företag har dock genomförts. Sam-
manlagt har cirka 75 personer intervjuats på plats i längre intervjuer
utöver ett stort antal kortare telefonintervjuer och samtal och cirka
200
företag har varit kontaktade med enkäter. Deltagande har vi-
dare
skett i 14 konferenser, mestadels internationella, se bilaga 6.
Utredningens delstudier har involverat ett 10-tal projektassistenter.
De
olika delstudierna ligger till grund för utredningen i enlighet
med
en evidensbaserad ansats för policyutformning. De viktigaste
resultaten redovisas speciellt i del III, samt därutöver i särskilda
bilagor och bakgrundsrapporter.
32
Del II
Introduktion till kunskaps-, patent-, innovations- och tillväxt-
ekonomi och samband mellan patentering och tillväxt
II.1 En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-
regim växer fram
Få bedömare ifrågasätter numera framväxten av en alltmer kun-
skapsbaserad ekonomi. Däremot kan uttrycket ”den nya ekono-
min” ifrågasättas. Det nya består i att ekonomin har kommit att
domineras av intellektuellt kapital i olika former, definierat som
icke-fysiskt, icke-finansiellt kapital. Samtidigt har gamla kapitalis-
tiska grundinstitutioner levt kvar. Immateriell (intellektuell) egen-
dom (”Intellectual Property” – IP) och rättigheter därtill (IPR) har
följdriktigt fått starkt ökad betydelse och en ny IP-regim med en
”pro-patent-era” har växt fram sedan 1980-talet. Dess verkningar är
genomgripande på olika plan, inte minst internationellt. Länder och
företag rustar sig med förstärkta IP-rätter som konkurrensmedel
med för närvarande USA och Japan i spetsen. Från att ha varit un-
danskymda sekundära specialistfrågor har patent- och IP-frågor
därigenom blivit strategiska och förts upp på hög politisk och in-
dustriell ledningsnivå. Samtidigt skapas svårigheter att integrera
dessa frågor med ekonomisk politik och företagsstrategier i övrigt,
svårigheter som dock i stort är tillfälliga. En utveckling mot en mer
aggressiv patentpolitik kan förväntas i länder som Kina, Taiwan och
Korea, vilka därmed ytterligare ökar sin teknikbaserade konkur-
renskraft och därför särskilt bör bevakas.
II.2 Innovations- och patentekonomi – en introduktion
Ett särskilt kapitel ger en allmän introduktion till innovations- och
patentekonomi utifrån såväl ett företagsekonomiskt som ett sam-
hällsekonomiskt perspektiv. En genomgång har därvid gjorts av
grundläggande begrepp, som innovationer av olika slag (tekniska,
organisatoriska, finansiella, produkt- och processinnovationer etc.)
och storlek, innovationsspridning bland köpare och säljare, imita-
tion och uppfinning. En genomgång har också gjorts av grundläg-
gande modeller som produktlivscykel-modellen och en interaktiv
innovationsaktivitetsmodell. Vidare har en typologi av generiska
strategier för investering i ny teknik och teknikexploatering redovi-
sats varvid speciellt in- och utlicensiering behandlats. Dessa strate-
gier
blir allt vanligare och har viktiga effekter på tillväxt. Olika fi-
nansieringsformer har också redovisats.
Patentsystemets struktur och processer har beskrivits och sam-
hällsekonomiska motiv för patentsystemet har gåtts igenom, med
dess
för- och nackdelar på olika plan och de teorier som ligger till
grund för systemet. I det sammanhanget har också gängse såväl
som
ny kritik mot patentsystemet redovisats. Den gängse kritiken
av
patentsystemet avser dess samhällskostnader i form av statisk
konkurrensbegränsning och monopolistisk prissättning, administ-
rativa kostnader och transaktionskostnader, inklusive höga tviste-
kostnader, dess snedvridande effekter och dess möjligheter till
missbruk. Den nyare kritiken förstärker den gamla samt kritiserar
förhållanden som att alltför många patent, också av dålig kvalitet,
beviljas på alltför många områden där de mer hämmar än främjar
utvecklingen, t.ex. på mjukvaruområdet (= programvaruområdet).
Vidare missgynnas småföretag, liksom utvecklingsländer, vilka blir
alltför beroende av storföretagens och i-ländernas teknik. Systemet
som
det utvecklats under pro-patent-eran kritiseras också för att ta
för
mycket hänsyn till storindustrins intressen i i-världen, främst i
USA.
Samhällsintressen, t.ex. av öppen tillgång till FoU-resultat,
har
därvid fått stå tillbaka. Sammanfattningsvis avser den nyare
kritiken att inte bara den statiska konkurrensen utan även den dy-
namiska konkurrensen begränsas av ett alltför starkt patentsystem.
Patentsystemet skulle därmed motverka sitt grundläggande syfte,
nämligen att främja den dynamiska konkurrensen, dvs. den inno-
vationsbaserade konkurrensen, även om detta sker på bekostnad av
den
statiska konkurrensens effektivitet.
II.3 Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning
Tillväxtstudier av olika slag (empiriska, teoretiska) har tämligen
entydigt pekat på den tekniska och organisatoriska utvecklingens
avgörande roll för ekonomisk tillväxt på makronivå i form av inno-
vationer av olika slag. Patentsystemet, som historiskt varit svagt,
har
traditionellt spelat en sekundär roll med vissa viktiga undantag.
På mikronivå är sambanden mer varierande och otydliga. Inga
allmängiltiga resultat finns som pekar ut en enstaka storleksgrupp
av
företag som viktigast för tillväxt. Snarare är synergierna mellan
olika företag och dessas strategier i ett innovationssystem av stor
betydelse. Studier under senare år har visat på bl.a. betydelsen av
teknikdiversifiering, generiska teknologier och konvergenta tek-
nologier, och ’creative cumulation’ för teknikbaserade företags till-
växt, företag som därmed blir multitekniska. Strukturförändringar i
form av företagsförvärv och avknoppningar har också stor tillväxt-
potential.
Teoretiskt kan slutligen visas att innovationer av olika
slag oftast
bidrar till företags tillväxt, men inte alltid, speciellt inte
processin-
novationer även om dessa har perfekt patentskydd eller sekre-
tesskydd.
II.4 Tidigare studier och övriga utredningar
Kunskapsläget om patenteringens roll för företagens tillväxt och
utveckling är i allmänhet svagt, vilket sammanhänger med ett tidi-
gare svagt patentsystem och ett svagt intresse bland ekonomer för
patentfrågor, vilka traditionellt har hanterats av jurister och ingen-
jörer. Olika utländska och svenska studier har dock visat på vissa
positiva om än svaga samband och en ”patenteringsparadox” i sam-
band därmed, dvs. att företag, speciellt inom kemi och läkemedel,
ändå patenterar i betydande utsträckning trots osäkerhet om pa-
tentens företagsekonomiska betydelse. Att tillväxt genererar FoU
som i sin tur genererar patent har påvisats mera klart, dock återigen
med branschvariationer. Tillväxt genererar således patent medan
det omvända sambandet är svagare och mer otydligt.
Kunskapsläget kommer emellertid med all sannolikhet att
stär-
kas framöver, liksom att sambanden mellan patentering och eko-
nomisk utveckling troligen också stärkts genom framväxten av pro-
patent-eran. Faktum kvarstår samtidigt att variationerna mellan
olika patents ekonomiska betydelse är mycket stor, vilket försvårar
eller ibland rentav omintetgör statistisk slutledning med rimlig
konfidens.
En stor svensk studie i IVA:s och PRV:s regi i början av
1990-
talet pekade på den svenska ”tillväxtparadoxen” med stark FoU-
utveckling och svag tillväxtutveckling. Samtidigt var utvecklingen
av svensk patentering mycket svag, speciellt i jämförelse med Japan.
Vidare pekade studien på ett antal svagheter vad gäller teknikexplo-
atering i det svenska innovations- och entreprenörssystemet.
Ett stort antal utländska utredningar och reformer
genomförs nu
efter inträdet av pro-patent-eran. Utredningsarbetet kring många
frågor i Europa rörande t.ex. gemenskapspatent, patenttvister,
översättningar och datorrelaterade uppfinningar, har endast gjort
små
framsteg, medan man i länder som Japan och Korea genomfört
kraftfulla åtgärder. En genomgripande patentreform är också san-
nolikt på väg att genomföras i USA. Nationella ekonomiska
aspekter spelar en stor roll i alla dessa reformarbeten. Läget i Kina
och
Indien är mera oklart men måste bevakas och jämförande stu-
dier
beredas. IP-frågor har, speciellt i Kina, förts upp till den högsta
politiska ledningen, mycket på grund av USA:s internationella ak-
tivism mot piratkopiering, men också på grund av kinesiska aktö-
rers
växande egenintressen i patentering.
Del
III
Utredningens empiriska studier
III.1 Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en
beskrivning och analys
De
många delstudierna i utredningen har gjorts för att belysa de
ofta
komplexa sambanden mellan FoU, patent, innovationer och
tillväxt i Sverige. Resultaten belyser på olika sätt många olika sam-
band
och låter sig därför inte enkelt sammanfattas. En delstudie av
de
viktigaste svenska innovationerna pekade på flera strukturella
problem i det svenska innovationssystemet, nämligen SMFs sam-
mantaget låga innovationsfrekvens och innovationsandel, stora fö-
retags låga frekvens av radikala innovationer på nya affärsområden
och
det snabbt ökande utlandsägandet av innovativa svenska före-
tag,
speciellt inom läkemedelsindustrin. Samspelet mellan stora och
små
företag, liksom samspelet mellan företag och universitet, var
viktigt i innovations- och spridningsprocesserna, samtidigt som
tillväxttakt och snabbhet till internationella marknader inte skilde
sig
nämnvärt mellan små och stora företag. En annan delstudie av
hur
viktiga svenska patent har exploaterats pekade återigen på stora
företags dominans och hur sällsynt det är att stora företag byggs
upp
från att ha varit små, även om patentskyddet är gott. Också här
har
utlandsägandet av viktiga svenska patenterare ökat markant.
Snabbväxande småföretag i allmänhet växer av många olika skäl
och
patent kunde inte påvisas ha någon roll i denna allmänna före-
tagsgrupp. Patentmedvetenheten var dock påfallande låg och urva-
let
mycket litet med ett stort inslag av tjänsteföretag varför ytterli-
gare
utredning av patenteringens roll för snabbväxande företag i
allmänhet behövs. Däremot hade patent föga överraskande ett tyd-
ligare samband med tillväxt i snabbväxande små teknikföretag, som
också var patentmedvetna även om patentkunnandet var lågt. I
dessa företag hade patent också stor betydelse för att attrahera
riskkapital. Studien av småföretag i IT-sektorn, inklusive mjukva-
ruföretag, visade på produktinnovationernas stora betydelse för
mjukvaruföretagens tillväxt medan patenteringens betydelse för
tillväxt var mindre. Andelen IT-företag som bedriver licenshandel
var jämförelsevis stor. En huvuddel av mjukvaruföretagen ansåg att
det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara, i likhet
med vad nästan alla tillfrågade patentbyråer ansåg i en separat del-
studie. Ett antal korta fallbeskrivningar gav mera situationsspeci-
fika belysningar. Man bör också komma ihåg att flera av delstudi-
ernas urvalsstorlekar varit relativt små, varför försiktighet måste
iakttas vid tolkningar.
En stor enkätstudie av 50 st. stora företag i
Sverige, varav 38 st.,
svarade, visade sammanfattningsvis vilken betydelse patent och
patenteringsmöjligheter har för dessas FoU, innovationer och till-
växt.
Företagens produktutvecklingstakt är hög i nordisk
jämförelse.
En stor del av företagens försäljning och en huvuddel av deras
uppfinningar, såväl produkt- som processuppfinningar, skyddas av
patent. Patentering för att fördröja eller förhindra imitationskon-
kurrens är också den viktigaste kommersialiseringsstrategin för nya
produkter, och anses numera viktigare i svenska storföretag än ti-
digare och också viktigare i jämförelse med företag i USA.
Den relativa styrkan (elasticiteten) i olika
variabelsamband i fö-
retagens patent/tillväxtspiraler är också genomgående tydligt posi-
tiva.
Företagens egna FoU ökar också ofta genom andra
företags pa-
tentering vilken tvingar till extraarbete för att gå runt hindrande
patent. Samtidigt men betydligt mindre frekvent så reduceras också
egen FoU genom andras patent och patentinformation genom att
dubbelarbete undviks men också genom att egen FoU hindras så
mycket att den läggs ner.
Själva patentsystemets påverkan är till sist stor på
de stora före-
tagens uppfinningar, nya produkter och FoU-satsningar, vilka
grovt sett skulle reduceras med en tredjedel och produktförsäljning
med en fjärdedel om möjligheter till patentering föll bort.
Studien av storföretagen avsåg också frågan om
anledningar till
nedgången i patentansökningar till PRV. Denna del av storföre-
tagsstudien redovisas i kapitel 9. En enkätstudie av 12 st. svarande
av
14 stora patentbyråer med liknande fokus redovisades dock i
detta kapitel. Denna patentbyråstudie bekräftade i stort sett mot-
svarande delar av den bild som redovisas i kapitel 9, dvs. att PRVs
andel av förstagångsansökningar sjunker, främst på grund av ökad
användning av PCT- och EP-ansökningar samt att främsta anled-
ningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är mer
selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för kvan-
titet. Omsättningen i patentbyråbranschen minskade dock inte i
perioden 2001–2004.
En kartläggning av utbudet av IP-utbildning i Sverige pekade
bl.a. på att mindre än cirka 10 % av utexaminerade master-studen-
ter
i teknik, ekonomi och juridik fått någon kurs i IP; att knappast
någon kvalificerad utbildning i IP-ekonomi förekommer; kvalifice-
rad
rådgivning inom hela IP-områdets kompetensbredd endast
finns i ringa utsträckning trots närvaron av en mängd aktörer inom
innovations- och entreprenörsområdet; samt att affärsansvariga i
svenska teknikbaserade företag inte får någon utbildning av bety-
delse i IP-frågor. Dessutom finns en stor brist av certifierade pa-
tentspecialister i Sverige. Dessa förhållanden står långt ifrån i pari-
tet
med dominansen av intellektuellt kapital i en alltmer kunskaps-
baserad och IP-orienterad ekonomi.
III.2 Har svensk patentering gått ner och, om så är
fallet,
varför?
Som
en av utredningens fyra huvuduppgifter har en beskrivning
och
analys gjorts av förändringar i svenska företags patenterings-
frekvens och förändringar i antal av svenska PRV mottagna patent-
ansökningar, speciellt antal mottagna förstagångsansökningar. Pa-
tenteringsfrekvens kan då som begrepp avse såväl patentansök-
ningsfrekvens som patentbeviljningsfrekvens, där ’frekvens’ i regel
står
för antal per år. Ett antal faktorer ligger bakom företagens pa-
tenteringsfrekvens och patenteringsbenägenhet, dvs. benägenhet
att
patentera en given patenterbar uppfinning, samt patentansök-
ningsfrekvens till PRV. Vid räkning av patentansökningar är det
viktigt att åtminstone hålla isär de fyra huvudvägar på vilka en för-
stagångsansökan kan lämnas in, dvs. som nationell ansökan i
Sverige eller i något utland, som EPO-ansökan eller som PCT-an-
sökan. Dessa vägar kan sedan kombineras på flera sätt.
Stora multinationella företag som t.ex. Nokia med stor,
interna-
tionaliserad FoU och stora patentportföljer internationaliserar i
växande utsträckning sitt patenteringsarbete och sina ansöknings-
förfaranden. Detta leder, allt annat lika, till en nedgång i inkomna
patentansökningar för patentverk i små länder med många stora
multinationella företag som Sverige. Statistiken visar också att en
nedgång skett för nationella ansökningar i Sverige, Norge och
Finland de senaste fem åren samtidigt med en stadig uppgång i
stort sett under hela pro-patent-eran sedan 1980-talet i USA och
Japan samt för PCT-ansökningar. Nedgången i Sverige var främst
hänförbar till svenska sökanden och till stor del till storföretagens
patentering. Den procentuella nedgången var dock grovt sett
likartad för de år 1998 ungefär lika stora grupperna patentsökande
företag och individuella uppfinnare. Omsättningen i populationen
av sökanden var vidare mycket stor. Av de sökanden som
åtminstone något år under 7-årsperioden 1998–2004 hade inlämnat
en förstagångsansökan till PRV så hade enbart cirka 5 % lämnat in
ytterligare förstagångsansökningar under vart och ett av fyra eller
fler år av de sju, dvs. ca 95 % av de sökande lämnade i stort sett in
förstagångsansökningar mer sällan än vartannat år. Flödet av
patenterbara uppfinningar för en aktör att ta ställning till blir
därmed av stor betydelse. Detta flödes storlek beror främst på
FoU-resurser och patenteringsresurser.
Nedgången i Sverige varierade också mycket med teknikområde
med en markant nedgång inom elektroområdet (E-området) från år
2000 till år 2004. De stora företagen inom detta område – Ericsson,
ABB och TeliaSonera – dominerade nedgången inom detta område
liksom nedgången bland de 20 företag som var störst mätt i antal
förstagångsansökningar till PRV under perioden 1998–2000. Detta
indikerar att nedgången mycket berodde på en konjunkturnedgång
inom IT- och telekomområdet, dock inte enbart med tanke på öv-
riga specifika företagsproblem inom främst Ericsson och ABB.
Man kan förenklat säga att IT-bubblan brast och därmed
brast
också en patentbubbla. Samtidigt ökade konjunkturkänsliga verk-
stadsföretag inom det maskintekniska området (M-området) som
Volvo, Scania, Sandvik, Electrolux och Atlas Copco sin patentan-
sökningsfrekvens. Om Ericsson och ABB räknas bort så uppväger
uppgången bland M-företagen i stort sett nedgången bland övriga
företag på 20-i-topp-listan över mest frekventa patenterare hos
PRV.
En enkätstudie bland de största FoU-tunga företagen med en
kontrollgrupp bland SMF visade sedan att förändringar i FoU-re-
surser och patenteringsresurser är viktiga faktorer bakom föränd-
ringar såväl uppåt som neråt i patenteringsfrekvens för stora såväl
som
små företag i linje med tidigare studier. Vad som förutom
dessa faktorer främst anges som förklaringar till en nedgång i pa-
tenteringsfrekvens är en nedgång i patenteringsbenägenhet i form
av
en mer selektiv och kvalitetsinriktad patentstrategi som i flera
företag avlöste en period av kvantitetsinriktad patentering under
1990-talet. Denna bild bekräftades i stort sett av en enkätstudie
bland de största patentbyråerna i Sverige. För SMF spelade dess-
utom
patent en mycket mindre roll för finansiering efter att IT-
bubblan brast då riskkapitaltillgången snabbt minskade överhu-
vudtaget i Sverige.
PRVs kvalitet och kostnadseffektivitet ansågs tillfredsställande
av
de flesta storföretagen även om en stor förbättringspotential av
kundtillfredsställelsen kunde noteras. PRVs andel av de svenska
storföretagens förstagångsansökningar var också i stort sett kon-
stant under perioden 1998–2004, samtidigt som USPTOs andel
sjönk betydligt enligt studien. Andelen PCT-ansökningar har också
växt
bland storföretagen under perioden och av dessa ansökningar
gick
de flesta till PRV. PRVs andel av PCT-ansökningarna totalt
globalt sjönk dock. Allt fler svenska ansökare väljer också antingen
EPO
eller WIPO som mottagare av PCT-ansökningar.
Svenska storföretag minskade i genomsnitt inte sin patentering i
USA
i någon väsentlig omfattning under perioden 1998–2004 i ab-
soluta tal däremot andelsmässigt. Sverige har också i stort sett se-
dan
1994 behållit sin 10e plats på 20-i-topp-listan av mest högfre-
kventa patenterare i USA. Däremot har flera asiatiska länder klätt-
rat
upp på denna lista – Taiwan, Korea, Kina och Singapore – och
dominerar tillsammans med Japan och Hong Kong över europeiska
länder på listan, mätt i antal patent i USA.
Del
IV
Utredningens rekommendationer
IV.1 Diskussion och allmänna rekommendationer
Utredningens allmänna rekommendationer är i hög grad rekom-
mendationer som rör patenteringens större sammanhang av FoU,
innovationer, affärsutveckling och tillväxt och det ömsesidiga sam-
bandet mellan patentering och tillväxt. De mer specifika rekom-
mendationerna rör utredningens två första uppgifter att öka förstå-
else och insikt i patentekonomi samt att öka företagens patente-
ring. Eftersom denna patentering i sin tur tenderar att öka när till-
växten ökar så kommer de allmänna och de specifika rekommenda-
tionerna att hänga intimt samman. Ett antal gemensamma principer
har också legat till grund för rekommendationerna.
En ekonomi som förändras mot att bli alltmer
kunskapsbaserad,
IP-orienterad och globaliserad skapar större och annorlunda möj-
ligheter men också styrproblem. Detta kräver i sin tur förändring
av roller för och rollspel mellan staten och näringslivet för att
uppnå höga tillväxt- och välfärdsmål.
Sveriges ekonomi har flera goda möjligheter att utvecklas
gynn-
samt mot en alltmer kunskapsbaserad ekonomi genom goda kun-
skapsresurser i form av god utbildning och hög FoU-intensitet, en
i hög grad diversifierad och internationaliserad industri m.m., men
också genom en god tillgång på egna naturresurser per capita som
ekonomier som Japans och Koreas saknar. För att bättre tillvarata
dessa möjligheter, t.ex. i form av synergier mellan kunskapsresurser
och naturresurser, bör en nationell kultur för IP och affärsutveck-
ling, inklusive entreprenörskap, byggas upp och stärkas på olika
sätt. Härvid är fokusering på patent- och IP-frågor inget självän-
damål. Däremot är en sådan fokusering instrumentell för att skapa
en ekonomiskt effektivare innovationsverksamhet i näringsliv och
förvaltning, på liknande sätt som fokuseringar på kvalitetsfrågor
och ledtider tidigare varit instrumentella för bredare syften i när-
ingslivets vitalisering och omvandling.
Det svenska entreprenörssystemet, inklusive det svenska
inno-
vationssystemet, bör stärkas genom att stärka såväl det statliga ent-
reprenörskapet som det privata entreprenörskapet. Att staten di-
rekt verkar som entreprenör och inte bara indirekt främjar entre-
prenörskap är exempel på en förändrad roll i en förändrad eko-
nomi. Denna roll är speciellt stark i ett litet land med en stor och
viktig teknikbaserad tjänstesektor, som till stor del är offentlig.
Denna sektor är heterogen och inkluderar universitets- och hög-
skolesektorn, telekom- och energisektorn, finanssektorn, försvars-
och säkerhetssektorn, medicin- och hälsosektorn m.fl. Dessa tek-
nikbaserade tjänstesektorer har betydande innovationspotential
och affärsmöjligheter. Patent- och IP-orientering är dock i allmän-
het svagt utvecklad.
Det privata entreprenörskapet bör stärkas på olika sätt. Det in-
novationsbaserade företagandet i små- och medelstora företag be-
höver stärkas, liksom de svenska storföretagens vilja och förmåga
att
skapa nya affärsområden och radikala innovationer utöver att
förnya existerande affärsområden, vilka de historiskt varit bra på.
Dessutom behöver samverkan mellan innovationsverksamheterna i
svenska stora och små företag vidmakthållas och stärkas. En diver-
gens
mellan teknikbaserat nyföretagande och storföretagande kan
t.ex. befaras, liksom en förtunning i övrigt av det inhemska nätver-
ket
av köpar/säljar-relationer. Vidare bör det regionala entrepre-
nörskapet stärkas genom att bättre tillvarata tillväxtmöjligheterna i
redan starka, entreprenöriella regioner och längs geografiska till-
växtaxlar.
Slutligen bör den ekonomiska kompetensen höjas i det svenska
entreprenörssystemet, liksom att den svenska tillväxtapproprie-
ringen bör höjas. Till exempel skapas tillväxt i FoU-sektorn (som
är
en tjänstesektor) samtidigt som teknikförsäljning av licenser och
aktier i FoU-bolag sker till utlandet och utlandstillverkning inte
genererar inhemsk tillväxt i övrigt i tillräcklig utsträckning. Det är
inte
troligt att en kunskapsbaserad ekonomi i internationell kon-
kurrens kan baseras på en dominant FoU-tjänstesektor.
Ett antal allmänna rekommendationer för IP-området kan sedan
formuleras, som att fortsatt verka för a) nordiskt samarbete; b)
engelska som affärsspråk och patent- och IP-språk; c) effektivise-
ring
och utveckling av det internationella patentsystemet i olika
gamla och nya avseenden, t.ex. avseende internationell harmonise-
ring
och rationalisering, utveckling av PCT-systemet och dom-
stolssystemet samt förändring av patenterbarhetsbedömning,
främst i form av höjning av kravet på uppfinningshöjd och omfor-
mulering av kravet på teknisk karaktär; och d) offensiv omvandling
av
PRV mot ökad internationalisering, diversifiering och rationali-
sering. I detta sammanhang föreslås en lagändring så att patentan-
sökningar till PRV tillåts vara avfattade på engelska utan krav på
senare översättning. PRV bör också pröva att utfärda icke-bin-
dande validitets- och intrångsprövningar enligt brittisk modell.
Slutligen rekommenderas, på grund av frågornas framtida vikt
och
generiska karaktär, att en interministeriell strategiberedning
för
IP och innovationer skapas direkt under statsledningen. Ett ak-
tivt, tydligt stöd från näringslivsledare och statsledare är av avgö-
rande betydelse för genomförandet av rekommendationerna ovan.
IV.2 Speciella rekommendationer för att
öka patentförståelse
och benägenhet
att patentera
En korg av specifika rekommendationer har utformats för att dels
öka förståelse och insikt hos företagen om patentekonomi, dels öka
företagens möjlighet och vilja att patentera. Ökad patentekono-
misk förståelse kan antas öka patenteringsbenägenheten, som i sin
tur ökar patenteringsfrekvensen, allt annat lika. Patenteringsfre-
kvensen påverkas dock av ett antal ytterligare faktorer inom och
utom såväl företagens som statens kontroll, faktorer som också har
legat till grund för struktureringen av rekommendationerna.
Att förstå patentekonomi involverar några grundläggande
svå-
righeter. Dels är patentfrågor komplexa och tvärvetenskapliga med
många sammanvävda ekonomiska, juridiska och tekniska aspekter,
dels är kostnader och intäkter långsiktiga och därmed av invester-
ingskaraktär samtidigt som patentkostnaderna är mycket tydligare
än patentintäkterna. Dessutom är patentintäkterna i högsta grad
skevt fördelade och så skevt fördelade att ren patenträkning ofta
blir missvisande. Ett antal primära brister i patenteringskompetens
i svenska företag redovisades också, bl.a. brister i affärsstrategisk
och affärsekonomisk kompetens, och därmed brister i integration
av och samspel mellan affärsstrategier och IP-strategier i företagen.
Därutöver finns en utbredd brist på grundläggande patentmedve-
tenhet inom näringslivet, speciellt inom SMF, inom högskolevärl-
den och inom den politiska världen.
Problemen att höja medvetenhet och förståelse om patent och
patentekonomi är vare sig nya eller enbart svenska, men har ac-
centuerats av pro-patent-utvecklingen, vilket lett till insatser av
olika slag i olika länder. Erfarenheter pekar på att patenttvister,
stora skadestånd och aggressiva patentbeteenden hos konkurrenter
har stor betydelse för att höja patentmedvetenhet och patentförstå-
else. Stor betydelse har också goda exempel på nya affärsmöjlighe-
ter, liksom nationella studier med konkurrentjämförelser (”bench-
marking”-studier). Statliga och/eller statsstödda program och in-
satser för rådgivning och stöd kan spela stor roll, bl.a. för att redu-
cera dyra lärpengar i företagen.
Ett antal statsstödda program och åtgärder för dels ökad
pa-
tentmedvetenhet och patentrådgivning, dels ökad patentförståelse
föreslås. En serie program, kampanjer, priser, studier och mediain-
satser för ökad medvetenhet (”awareness programs”) bör specifice-
ras, upphandlas, genomföras och utvärderas genom Näringsdepar-
tementets försorg. Dessa program bör sammankopplas med dels
program och insatser för affärsutveckling, innovationer och entre-
prenörskap i allmänhet. Programmen bör också sammankopplas
med
patentrådgivningsinsatser i form av subventionerad men kva-
lificerad rådgivning och subventionerad ansökningsavgift till för-
sta-
och andragångsansökare inom en femårsperiod. Ett antal
tjänster motsvarande 15–20 heltidstjänster till en början bör inrät-
tas
för IP och affärsutveckling och placeras vid nationella kompe-
tenscentra, inklusive PRV, och regionala utvecklingscentra. Ett sy-
stem
för kvalitetssäkring av att tillräcklig patent- och licenskom-
petens finns tillgänglig vid statsstödda FoU-program och FoU-
samarbeten bör också utformas.
Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör ligga på När-
ingsdepartementet i samverkan med i övrigt berörda departement.
Näringsdepartementet bör därför förstärkas, speciellt med ekono-
misk
kompetens i patent-, IP- och innovationsekonomi.
De åtgärder som föreslås för att öka förståelsen av patent och
patentekonomi – dock återigen i ett större sammanhang av affärs-
utveckling och entreprenörskap – är att inrätta 3–4 nationella kom-
petenscentra för utbildning, rådgivning och forskning; 3–4 nya
professurer i IP- och innovationsekonomi med ansvar för lärar-
och
forskarutbildning; inrättande av olika specialiserande och diffe-
rentierande mastersprogram för tekniker, ekonomer och jurister;
obligatorisk ”värnpliktsutbildning” i patentekonomi (inklusive li-
censekonomi), patentjuridik och patentteknik i universitets- och
högskoleutbildningen samt i all utbildning i entreprenörskap, inno-
vationsfrågor och dylikt; samt finansiellt stöd till företagens intern-
och
fortbildning inom IP, inklusive stöd till IP-chefsutbildning och
IP-trainee-utbildning. Därutöver bör två koncentrerade utbild-
ningsinsatser snarast genomföras, en för att täcka ett utbildnings-
behov för de IP-rådgivare som nämnts ovan, och en för att utbilda
patentspecialister för certifiering som European Patent Attorneys,
en
kategori specialister som Sverige har en allvarlig och växande
brist av. Alla dessa utbildningsinsatser skall kvalitetssäkras och ett
certifieringssystem för IP-specialister utvecklas utöver certifie-
ringen av European Patent Attorneys.
Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Utbild-
nings- och kulturdepartementet i nära samverkan med Näringsde-
partementet.
De direkta åtgärder som föreslås för att öka företagens möjlig-
heter och vilja att patentera innefattar, förutom åtgärderna ovan,
att ge ett särskilt statligt stöd för investeringar i patent och patent-
utbildningar kopplat till statliga FoU-stöd i övrigt; att ge särskild
stimulans åt anställning av interna patent- och IP-specialister; att
komplettera företagens egna stimulansåtgärder i form av särskilda
belöningssystem; att stödja framtagning av riktlinjer för företags-
styrelsers och affärsledningars patent- och IP-hantering samt ett
antal särskilt riktade insatser, speciellt till teknikbaserade tjänste-
sektorer med stor offentlig del. Speciella utredningar av IP- och
affärsutvecklingsfrågor inom den militära sektorn och den medi-
cinska sektorn bör härvid genomföras, bl.a. för att bedöma poten-
tial och former för teknikupphandling och teknikhandel.
För de åtgärder ovan som kan kopplas till övriga aktuella
statliga
åtgärder för att stödja och öka FoU-resurserna i det svenska FoU-
systemet, bör en öronmärkning ske i form av ett 4 %-mål för kost-
naderna för patent- och IPR-arbete som andel av FoU-kostna-
derna, med variationer på ± 1% beroende på sektor och företags-
typ.
Vidare föreslås förbättrade finansieringsmöjligheter för
inve-
steringar i patent i SMF, speciellt i tidiga faser, där också en häv-
stång kan fås för finansiering via privat riskkapital. För detta ända-
mål föreslås särskilda patentlån med förmånliga villkor, avgiftsre-
ducering vid första- och andragångsansökan till PRV, möjlighet till
en snabbare, prioriterad handläggning av PRV och förstärkt råd-
givning, inklusive språklig sådan. För detta krävs ändring i PRVs
instruktioner.
I övrigt behöver metoder för IP-värdering förbättras och
kvali-
tetssäkras, inte minst i samband med att nya redovisningsregler för
immateriella tillgångar, dvs. IP, tas i bruk. Samtidigt behöver de
svenska skadestånden för patent- och IP-intrång höjas och grun-
derna för skadeståndsberäkning förbättras. En översyn av dessa
frågor tillsammans med skattefrågor som berör patent och licens-
handel bör genomföras. Likaså behöver en översyn av regelverket
för patentsystemet, inklusive regler för det patenterbara uppfin-
ningsområdet, genomföras och koordineras med ett motsvarande
arbete inom EU.
I god tid inför en regelöversyn inom EU, vilken
förhoppningsvis
snart kommer, bör härvid förberedas en vidgning av det patenter-
bara området genom en omformulering av kravet på teknisk ka-
raktär med syfte att bättre ta hänsyn till behovet att avväga och ko-
ordinera innovationsinvesteringar i allmänhet och därmed också
innovationsinvesteringar inom tjänstesektorn. Oavsett formule-
ringen av detta krav bör en höjning av kravet på uppfinningshöjd
ske.
Slutligen föreslås en ökad användning av patentinformation och
patentanalyser för utformning av patentpolitik och dennas integra-
tion
med FoU-, innovations- och tillväxtpolitik. Exempel på vik-
tiga
områden för detta är biohälsoteknik och nanoteknik.
IV.3 Sammanfattning av rekommendationerna
En
kort sammanfattning av utredningens rekommendationer i
punktform ges slutligen nedan.
IV.3.1 Allmänna rekommendationer
1.
Förändra roller för och samspel mellan stat och näringsliv i en
ekonomi som förändras mot ökad kunskapsbasering, ökad in-
ternationalisering och ökad orientering mot intellektuell egen-
dom (IP-orientering).
2.
Bygg upp en nationell kultur för IP och affärsutveck-
ling/entreprenörskap.
3.
Stärk det svenska entreprenörssystemet.
3.1 Stärk det statliga entreprenörskapet, speciellt inom den tek-
nikbaserade tjänstesektorn, speciellt
− Universitets- och högskolesektorn
− Telekom- och energisektorn
− Finanssektorn
− Försvars- och säkerhetssektorn
− Medicin- och hälsosektorn
3.2 Stärk det innovationsbaserade företagandet i små och me-
delstora företag (SMF) med anpassning till villkoren för
− SMF utanför universitets- och högskoleorter
− SMF med anknytning till universitet och högskolor
3.3 Värna om svenska storföretags vilja och förmåga att skapa
nya affärsområden utöver att förnya existerande
3.4 Stärk samverkan mellan innovationsverksamheterna i
svenska stora och små företag
3.5 Stärk det regionala entreprenörskapet
3.6 Höj den ekonomiska kompetensen i det svenska entrepre-
nörssystemet och renodla dess finansiella stödinstitutioner
4. Värna om den svenska tillväxtapproprieringen.
5. Stärk det nordiska samarbetet inom IP-området och inom af-
färsutveckling.
6. Befrämja engelska som internationellt språk, parallellt med
svenska.
7. Verka för effektivisering av det internationella patentsystemet,
speciellt vad gäller
− Harmonisering av det
internationella patentsystemet
− Rationalisering av det
internationella patentverkssyste-
met
− Stöd till utvecklingen av
PCT-systemet
− Stöd till utvecklingen av
ett enhetligt patentsystem i
Europa
− Stöd till utvecklingen av
ett enhetligt europeiskt dom-
stolsförfarande med specialinriktning på patentmål
− Patenterbarhetsbedömningen
i några avseenden, nämli-
gen
− Höj kravet på uppfinningshöjd
− Omformulera kravet på teknisk karaktär och kom-
plettera med ekonomiskt och etiskt motiverade
krav
− Utarbeta ekonomiska principer för patentering av
terapeutiska metoder inom etiska ramar
8. Omvandla Patent- och registreringsverket offensivt mot inter-
nationalisering, diversifiering och rationalisering.
PRV bör här-
vid uppdras att genomföra en utredning av rättsläge
och behov
av lagändring och instruktionsändring för att
a. PRV skall kunna behandla
ansökningar på engelska
utan
krav på översättning till svenska
b. PRV skall kunna använda
prisdifferentiering och sub-
ventionering av ansökningskostnad i linje med utred-
ningens rekommendationer
c. PRV ska kunna utföra icke
bindande validitets- och in-
trångsbedömningar enligt brittisk modell
d. kravet på teknisk
karaktär skall kunna ersättas av en
omformulerad tolkning av begreppen ”industriellt
tillämpningsbar” och ”investeringskaraktär”.
9. Tillskapa en interministeriell strategiberedning för IP och inno-
vationspolitik på högsta politiska nivå.
IV.3.2 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse
och benägenhet att patentera
1.
Öka patentmedvetande och rådgivningsinsatser
1.1 Öka patentmedvetande genom att:
− Genomföra statsstödda program för höjning av IP-
medvetande (”IP awareness programs”)
− Genomföra ett särskilt ”patentår”
− Instifta tävlingar och priser
− Upphandla breda nationella studier och utredningar
som också i sig ger ökat patentmedvetande
− Ge medialt stöd för IP-orienterad publicering
− Genomföra särskilda programinsatser riktade mot
”undermedvetna” företagstyper och sektorer
1.2 Öka rådgivning genom att:
− Subventionera rådgivning
− Inrätta och utlokalisera cirka 15–20 tjänster som
rådgivare i IP- och affärsutveckling
− Samordna insatser med EU-insatser
− Säkra patent- och licenskompetens vid avtal och
främja svensk jurisdiktion
2.
Öka patentförståelse genom att:
− Bygga upp utbildning i IP- och innovationsekonomi
med insatser i form av:
− Masterprogram
− Forskar- och lärarutbildning
− Obligatorisk minimiutbildning (”värnpliktsut-
bildning”)
− Framtagning av läromedel och informations-
material
− Specialistutbildning för certifiering som Euro-
pean Patent Attorneys
− Utbildning av IP-rådgivare och IP-chefer
− Fortbildning
− Företagsintern utbildning
− Inrätta 3–4 st. nationella kompetenscentra för ut-
bildning, rådgivning och forskning inom IP- och
innovationsekonomi
− Inrätta 3–4 st. nya professurer inom IP- och inno-
vationsekonomi kopplade till nationella kompe-
tenscentra
−
Utveckla och införa ett certifieringssystem för IP-
kompetens
3. Stimulera företagens möjligheter och vilja att patentera genom
att:
−
Skapa ökad patentmedvetenhet och patentekono-
misk förståelse enligt ovan
−
Införa ett särskilt statligt patentstöd för invester-
ingar i patent och patentutbildningar kopplat till
statliga FoU-stöd i övrigt
− Ge
särskild stimulans åt anställning av interna pa-
tentspecialister
−
Komplettera företagens interna stimulansåtgärder
och belöningssystem
−
Stödja framtagning av riktlinjer för företagsstyrel-
sers och affärsledningars patent- och IP-hantering
−
Göra särskilt riktade insatser
−
Öka FoU-resurserna
−
Förbättra finansieringsmöjligheterna för patente-
ring i SMF, speciellt i tidiga innovationsfaser
−
Förbättra patentekonomin vid tvistemål
−
Verka för att vidga det patenterbara uppfinnings-
området på sikt
−
Integrera en aktiv patentpolitik med allmän FoU-,
innovations- och tillväxtpolitik, genom bl.a. bättre
utnyttjande av patentinformation
−
Öronmärka 4 % ± 1 % av statlig FoU för patent-
och IPR-arbete (4 %-målet)