Del III
Utredningens empiriska studier
Kapitel 8: Patent, innovationer och tillväxt i
Sverige –
en beskrivning och analys
Kapitel 9: Har svensk patentering gått ner
och, om så
är fallet, varför?
8 Patent, innovationer
och tillväxt
i Sverige – en
beskrivning och
analys
Good inventions deserve the very best patent protection.
Never give
away any patent, you never know when you might need it
again.
Intervjuperson med anknytning till en av Sveriges största
innovationer inom bioteknikområdet.
8.1 Inledning
Detta kapitel skall belysa sambanden mellan FoU, patentering, in-
novationer och tillväxt i Sverige baserat på empiriska studier med
anknytning till utredningen. Dessa studiers struktur och utform-
ning beskrivs i kapitel 3. Kapitlet anknyter därmed speciellt men
inte enbart till utredningens tredje uppgift, att belysa sambandet
mellan patentering och ekonomisk tillväxt. Ett urval av de olika
ingående studierna redovisas kort och för mer detaljerade redovis-
ningar hänvisas till separata bakgrundsrapporter för de olika del-
studierna, vilka är förtecknade i bilaga 15.
Först redovisas delstudierna av de tillväxtmässigt största
innova-
tionerna i Sverige, därefter delstudierna av viktiga patent, därefter
delstudierna av viktiga svenska SMF av olika slag, därefter en del-
studie av stora svenska teknikbaserade företag och slutligen en del-
studie av SMF i patentbyråbranschen och en delstudie av utbud av
patent- och IP-utbildning i Sverige. Härigenom redovisas en serie
av delstudier som täcker in olika delar och samband i tillväxtspira-
len.
167
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
8.2
Sveriges största innovationer (SSI-studien)
8.2.1
Perioden 1945–1980
En tidigare genomförd studie av Sveriges tillväxtmässigt sett största
innovationer under perioden 1945–1980 med en pågående uppfölj-
ningsstudie för perioden 1980–2005 har relevans för utredningen.T
1
PF FPT
Kriteriet på ’stor innovation’ valdes ursprungligen så att antalet in-
novationer under den första observationsperioden 1945–1980 blev
100 st. (se Wallmark och McQueen 1988). Samtliga innovationer
hade patentskydd. Detta var ett urvalskriterium och följaktligen
kan inte patentfrekvensen bland stora innovationer fastställas i
denna studie. Viss evidens indikerar emellertid att opatenterade
stora innovationer främst återfinns bland processinnovationer och
militära innovationer samt bland icke-tekniska innovationer. Re-
sultaten hittills sammanfattas i figur 8.1 och i texten nedan.
1
De ursprungliga studierna redovisas i Wallmark och McQueen (1988) och
Granstrand och
TP PT
Alänge (1995).
168
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Figur
8.1
Strukturen hos Sveriges största innovationer 1945–1980
Domestic and international
Domestic and international
environmental and market conditions
environmental and market conditions
Investments
Investments
100 major innovations
100 major innovations
in Swedish industry 1945 --1980
in Swedish industry 1945 1980
20
(20%)
80 (80%)
By new, small
firms
11
By existing, large firms11
By new,
small
firms
By existing, large firms
(Autonomous
(Corporate and state
(Autonomous
(Corporate and state
entrepreneurship)
entrepreneurship))
entrepreneurship)
entrepreneurship))
Independent
Independent
Spin-off
Diversification Renewal
Diversification Renewal
Spin-off
start-up
start-up
12
(60%)
8
(40%)
11
(14%)
69 (86%)
Entry
into
Renewals in
Entry
into
Renewals in
new product
areas
existing product areas
new product
areas
existing product areas
•• Diversification entry 11
(35%)
•• Product innovation 42 (61%)
Diversification
entry 11
(35%)
Product innovation 42 (61%)
•• New firm entry 20
(65%)
•• Process innovation 27 (30%)
New firm entry 20
(65%)
Process innovation 27 (30%)
Market performance
Market performance
Max annual sales 1945 --1980 > 20 MSEK
Max annual sales 1945 1980 > 20 MSEK
Equal sales growth rates for large /small firm innovations
Equal sales growth rates for large /small firm innovations
and almost equal and short time to international markets
and almost equal and short time to international markets
(ca 4 years from key patent date)
(ca 4 years from patent date)
10 (50%) new firms acquired up til 1989
10 (50%) new firms acquired up til 1989
No exists up til 1989
No up til 1989
Källa: Granstrand, O. och Alänge, S. (1995)
169
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
8.2.2 Sammanfattning av
resultat angående Sveriges största
innovationer 1945–1980
a. Stora företag (≥500 anställda) lanserade 80 % av innovatio-
nerna, medan medelstora företag lanserade 0 % och småföretag
(<50 anställda) lanserade 20 % i genomsnitt inom industrin.
Variationerna mellan olika industribranscher var stora, med
t.ex. stora företag som en högst dominant källa till stora inno-
vationer inom läkemedelsindustrin, dock med betydande inslag
från universitetsforskning. Ingen industribransch hade småfö-
retag som dominant källa till stora innovationer.
b. Endast 35 % av de innovativa småföretagen i studien hade inte
vare sig avknoppats eller förvärvats av stora företag fram till
1990. Endast 10 % av de innovativa småföretagen hade växt
oberoende av stora företag under perioden. Samspel mellan
stora och små företag genom förvärv, avknoppningar, kommu-
nikation, idéöverföring och resursöverföring var frekvent och
växande, med till synes positiva resultat i genomsnitt.
c. Under perioden producerade svensk industri sammantaget
mindre än en stor innovation per år inom ett nytt produktom-
råde. Nästan 70 % av innovationerna var förnyelser inom exi-
sterande produktområden.
d. Tillväxten i antalet stora innovationer ökade något över tiden
under perioden 1945–1980.
e. Av innovationerna i stora företag var 67 % produktinnovatio-
ner och 33 % processinnovationer.
f. Av produktinnovationerna i stora företag var 80 % produktför-
nyelser inom existerande produktområden.
g. Asea, Ericsson och Astra var de tre ledande innovatörerna med
11, 6 resp. 6 stora innovationer.
h. Av innovationerna hade 18 % idékällor inom något universitet
(för farmaceutiska innovationer 10 av 11 st.).
i. Av alla innovationer marknadsfördes 80 % internationellt inom
ett år, utan någon signifikant skillnad i hastighet till internatio-
nella marknader mellan stora och små företag.
j. Tillväxttakten i innovationernas försäljning skilde sig inte signi-
fikant mellan stora och små företag.
k. Inga innovationer uppstod inom utlandsägda företag, medan
över 25 % av innovationerna uppstod inom de stora företag
som 25 år efter den undersökta perioden hade gått samman
170
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
med eller
förvärvats av utländska företag, dvs. ASEA, Astra,
Pharmacia, AGA
och personbilsdelarna av Volvo och Saab.
Resultaten pekar på fyra strukturella förhållanden i det
svenska in-
novationssystemet vilka kan uppfattas som problematiska:
− Inga medelstora företag
var källa till studiens innovationer.
− Små företags
innovationsfrekvens och innovationsandel var låg.
− Stora företags
innovationer var huvudsakligen förnyelser på
existerande
områden.
− Utlandsägda företag i
Sverige var inte en källa till studiens in-
novationer under
observationsperioden 1945–1980 medan ut-
landsägandet av
innovativa svenska företag ökade väsentligt
under perioden
1980–2005, speciellt inom läkemedelsindustrin.
Samtidigt var samspelet mellan stora och små företag
viktigt, lik-
som samspelet mellan universitet och företag, speciellt
inom läke-
medelsindustrin. Innovationer i små och stora företag
skilde sig
vidare inte nämnvärt åt beträffande tillväxttakt och
snabbhet i in-
ternationell marknadsföring.
Sammantaget leder
dessa förhållanden till en låg innovationstakt
på nya områden.T 2 Dessa frågor tas upp ytterligare i kapitel 10.
PF FPT
8.2.3 Perioden
1980–2005
Som nämndes inledningsvis har uppföljningsstudien för
perioden
1980–2005 inte avslutats. Inom läkemedels- och
bioteknikområdet
är den dock klar och sammanlagt 17 innovationer har
identifierats
som uppfyller urvalskriterierna på storlek m.m. Detta
innebär att
innovationen måste ha växt till en omsättning av
åtminstone 50
MSEK, inklusive licensintäkter, under något år i
observationsperi-
oden eller lett till en kostnadsreduktion av åtminstone
samma
storlek något år. Bland de omsättningsmässigt största
innovatio-
nerna återfinns Astras läkemedel Losec och Brånemarks
tandim-
plantat. Dessa två fall har sedan studerats djupare och
sammanfat-
tas i var sin textruta. Fallen illustrerar hur radikala
innovationer
med gott patentskydd genererar extremt stor värdetillväxt
och sys-
selsättningstillväxt. Sådana fall av tydliga starka
samband mellan
2
Innovationstakten var förmodligen
alltför låg för att kunna generera tillräcklig tillväxt för
TP PT
att finansiera den offentliga tjänsteproduktionen i den omfattning
denna hade på 1980-talet
(se vidare Granstrand och Alänge 1995).
171
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
patentering och tillväxt är dock sällsynta. Fallen illustrerar också
långsiktiga effekter baserade på forskning som i båda fallen går till-
baka till 1960-talet.
Brånemarksfallet illustrerar vidare hur ett företagskluster byggts
upp baserat på en generisk teknologi, i detta fallet inom biomateri-
alområdet som studerades särskilt (delstudien BIO-M). 15 av de 17
innovationerna har vidare gett en positiv RoI och 9 st. har lett till
nya företag. Tabell 8.1 visar vikten av olika strategier för teknikex-
ploatering i de 17 fallen. Intern exploatering dominerar medan li-
censiering spelar en klart underordnad roll i urvalet som helhet.
Cirka hälften av de exploaterande företagen är stora. Tabell 8.2 vi-
sar hur viktigt stöd från stora företag och universitet är i FoU- och
kommersialiseringsprocesserna. Innovationerna skyddades av ett
förhållandevis stort antal patentfamiljer och dessa var i sin tur rela-
tivt stora. Båda dessa faktorer är tillväxtfrämjande.
Textruta 8.1 Losec-patenten – värdefullt formulerade
Läkemedlet Losec (omeprazol) mot magsår utvecklades på
Astra-Hässle i Mölndal och lanserades med första försäljningsår
1988. Det blev snabbt en succé och var under ett antal år värl-
dens mest sålda läkemedel. Baspatentet på den verksamma sub-
stansen söktes 1979 i Europa och USA bl.a. och beviljades 1981
i USA, dvs. dess giltighetstid i USA löpte ut 1999. (Patentet fick
sedermera tre års förlängd giltighetstid.) Baspatentet får anses
vara ett starkt formulerat patent med stor uppfinningshöjd och
blockeringseffekt. Losec representerade en helt ny biologisk
mekanism baserad på protonpumpshämmare och var därmed en
radikal innovation som fick mycket stor tillväxt och lönsamhet.
(Värdet av patentet har ansetts ligga i intervallet 15–30 miljarder
US dollar.)
Denna innovation bidrog mer än någon annan av Astras för-
hållandevis många andra radikala innovationer till att göra Astra
till ett av de 15 största, globala läkemedelsbolagen i världen från
att före Losec varit bland de 40 största. Astra-Zeneca var 2004
det 6:e största läkemedelsföretaget i världen med en försäljning
av receptförskrivna preparat på 21,4 miljarder US dollar, rankad
efter Merck och före Novartis.
Losec vidareutvecklades efterhand, bl.a. med en förbättrad
form av inkapsling av den verksamma substansen vilket gav ett
s.k. formuleringspatent. Denna typ av patent hade inte samma
höga uppfinningshöjd som det ursprungliga substanspatentet.
172
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Ett väsentligt steg i kommersialiseringen av Losec var just
framtagningen av en fungerande farmaceutisk beredning. Astra
sökte och erhöll således patent på beredningen, vilket visade sig
vara mycket värdefullt i konkurrensen med generikaföretag, dvs.
företag som säljer läkemedelskopior. En extra månad utan
generikakonkurrens uppgavs i media vara värd åtminstone 100
miljoner US dollar för Astra. Om ett patent eller flera patent i
följd av detta slag fördröjer generikakonkurrens med säg 8 år,
vilket inte är orealistiskt i fallet Losec, så innebär detta grovt
räknat ett (odiskonterat) patentvärde på närmare 10 miljarder
US dollar.
Astra (sedermera Astra-Zeneca) har också tvingats
försvara
sina patent i ett antal domstolstvister i olika länder. I USA är
det härvidlag högst troligt att Astra gynnats av den ökade benä-
genheten hos domstolar att inte ogiltigförklara ett attackerat
patent.
Fallet Losec illustrerar således hur patent med
såväl hög som
låg uppfinningshöjd bidrar till en mycket stor värdetillväxt.
Grundförutsättningen för att ett förbättringspatent skall ge stor
värdetillväxt har dock varit en radikal grundinnovation. Fallet
illustrerar också – speciellt om det studeras mer i detalj – hur
en
s.k. ”evergreening”-strategi med uppföljningspatentering av mer
inkrementella följduppfinningar kan bli mycket framgångsrik.
Läkemedlet Nexium, som är en efterföljare (andra produktgene-
ration) till Losec, illustrerar ytterligare den ekonomiska vikten
av även tekniskt-vetenskapligt sett mer modesta framsteg och
ständigt förbättringsarbete på en ”tillväxtväg”. Tillsammans illu-
strerar fallen det viktiga samspelet och synergierna mellan radi-
kala och inkrementella innovationer.
Textruta 8.2 Osseointegration – en patenterad generisk tek-
nik som ger tusentals jobb (BIO-M studien)
Under det tidiga 1960-talet upptäckte professor Brånemark på
medicinska fakulteten vid Göteborgs Universitet att levande
vävnad har förmågan att integrera med titan (osseointegration).
Vid den tiden skulle ingen ha förutsett att långt över 1 500 an-
ställda inom minst tre svenska företag skulle försörja sig på tek-
niken år 2004.
År 1978 licensierade professor Brånemark den
patenterade
”Brånemark-teknologin” med ensamrätt för alla tillämpningar
173
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
ovanför nyckelbenet till Nobel Industries som planerade en di-
versifiering på det medicinska området. Teknologins huvudap-
plikation har blivit dentala implantat.
Efter inledande svårigheter, tvivel och skepsis hos praktiker
kom tillväxten i det bildade företaget (senare omdöpt till Nobel
Biocare) igång efter en medicinsk konferens i Toronto 1982.
Med stöd från svenska socialstyrelsen behandlades de första pa-
tienterna (främst politiker och skådespelare) under mitten av
1980-talet. År 1989 blev företaget vinstgivande och börsnotera-
des 1994. Efter ett framgångsrikt samarbetsprojekt och några
förvärv blev Nobel Biocare ett schweiziskt holdingbolag med
huvudkontor i Zürich i juni 2002. År 2004 hade Nobel Biocare 1
430 anställda med totalintäkter på 388,4 miljoner euro (ca 3,6
miljarder SEK) och en nettovinst omkring 95,5 miljoner euro
(ca 0,9 miljarder SEK).
I samband med att nya tillämpningar söktes för Brånemark-
teknologin kom Nobel Biocare att grunda och avknoppa företa-
get Entific Medical Systems 1999. Företaget tillämpade samma
grundteknik, men inom marknaderna för benförankrade hörap-
parater och ansiktsproteser. I mars 2005 köptes Entific med sina
ca 100 anställda av det australiensiska företaget Cochlear Cor-
poration för 195,3 miljoner US dollar (ca. 1,5 miljarder SEK).
AstraTech är ett dotterbolag till Astra med en omsättning år
2005 på över 2 miljarder SEK fördelade på tre produktområden,
varav dentala implantat är det snabbast växande. AstraTech ut-
vecklade ett system för dentala implantat under sena 1980-talet
och var en av världens fyra största företag år 2005 inom detta
område.
Hela marknaden för dentala implantat har växt snabbt med en
omsättningstillväxt på mer än 20 % under senare år.
174
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell 8.1 Olika
strategiers betydelse för exploatering av Sveriges största
innovationer inom läkemedel och bioteknik 1980–2005P1)
(Scale: Of no importance = 0,1,2,3,4= of major importance.)
Question
Importance
(n=17)
What was roughly the relative importance of the following
strategies for exploiting
the technologies of the innovation?
a Internal exploitation (direct
investment in products and/or
3.94
processes based on the innovation)
b Creation of innovative firms (units,
spin-offs)
1.13
c Joint collaborations, e.g. joint
ventures
0.88
d Licensing
out
0.56
0.38
e Technology selling, e.g. contract
R&D
U
0.50
f Divestment
1) Det högsta resp. lägsta värdet är skrivet med fetstil resp.
understrykning.
Tabell 8.2 Externa
faktorers betydelse för FoU och kommersialisering av
Sveriges största innovationer inom läkemedel och bioteknik
1980–2005P1) P
(Scale: Of no importance = 0,1, 2, 3, 4 = of major importance.)
Importance
Question
(n=17)
For the R&D process,U what has roughly been the relative
importance of:
U
Government
support
0.82
Support from large
firms
1.71
Support from small
firms
0.53U
U
Support from
universities
1.53
Other(s)
2.60
For the commercialization processU (as opposed to the R&D
process), what has
U
roughly been the relative importance of:
0.69
Government support
1.75
Support from large firms
0.25
Support from small
firms
U
0.88
Support from
universities
U
2.56
Other(s)
U
1) Det högsta resp. lägsta värdet är skrivet med fetstil resp.
understrykning.
175
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
8.3 Viktiga
svenska patents tillväxteffekter (PEST-
studien)
Om de tillväxtmässigt största innovationerna i allmänhet har pa-
tentskydd, i vilken utsträckning skapar då viktiga patent i någon
mening innovationer med tillväxteffekter? Som beskrevs i kapitel 3
studerades i PEST-studien 56 viktiga svenska patent, som varit vik-
tiga i meningen att avgifter betalts för dem för maximal tid, dvs. 20
år. Dessa viktiga patent innehades av sammantaget 40 företag och 4
uppfinnare och var mer jämnt utspridda på företag av olika storlek
än de största innovationerna i föregående avsnitt. Storföretag stod
dock för en huvuddel. De företag med flest patent i urvalet var
Ericsson (5 patent), Asea (4), Volvo (4), Munters (3), Casco
(Nobel) (3), Höganäs (3), Sandvik (3) och Air Preheater (3).
Av de 40 företagen har i stort sett bara ett – HL Display – växt
från litet till stort företag (se textruta 8.3). Tillväxten i HL Display
har klart genererats av den patenterade uppfinningen, men själva
patentskyddets roll för tillväxten är mera oklar. Ett annat företag –
Nordic Water Products – växte genom uppfinningen från litet till
medelstort företag, men tillväxten i Sverige begränsades genom ut-
licensiering.
Ett delurval av 12 patent av de 56 viktiga patenten studerades se-
dan mer i detalj. Tabellerna 8.3 och 8.4 visar totala tillväxten i de
motsvarande företagen och tillväxtbidragen från uppfinningen i sin
helhet, respektive från själva patentskyddet såsom detta har kvali-
tativt bedömts vid intervjuer med företagen.
Textruta 8.3 The role of patents for the remarkable growth of
HL Display
“The patented product formed the base for HL Display’s economic
development and geographical spread – the product is the founda-
tion of HL Display”
Håkan Eriksson, marketing manager, HL Display
The patent which constituted the basis for the growth of HL
Display growth was called “Holder for information carriers in
strip form” with USPTO reference number US4295288. The in-
vention is a shelf-applied holder for information carriers in strip
form (see picture on the right). The holders are used in super-
markets to show price and data of various kinds of products.
176
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
The holder must allow easy replacement of the strip;
it should
be cheap and should not collect dust easily. In addition, it must
be possible to clean it without destroying the information strip.
Prior art accomplished many of those requirements, but the in-
formation strip was to be inserted from below, with the conse-
quence that it easily fell to the floor and therefore caused extra
work. This problem was solved with the new design of the
mentioned invention which therefore became superior to the
rest of the options available on the market.
Growth
In 1978, when the patent was granted, HL Display had annual
sales of 6.8 MSEK. In 1998, when the patent protection period
expired, HL Display had increased its sales to 647 MSEK, an
average compounded annual growth of 26 %. The patent cove-
red products which made up between 50 % and 75 % of the to-
tal sales. 2004 the company had annual sales above one billion
SEK and employed more than 950 people all over the world. It
is one of the 500 fastest growing companies in Europe.
Strategy
The patent was not licensed and was maintained full time in or-
der to protect the invention and gain market share. This was the
first patent on the technology which became a new industry
standard. The patent had 24 family members and 12 forward ci-
tations by August, 2005. The number of competitors increased
after the patent expired and as a result the profit margin was re-
177
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
duced. However, additional patenting and product development
have made it possible for HL Display to maintain an IP-based
advantage even after the first patent expired.
IP policy
HL Display has increased its use of IP protection and uses pa-
tents and design protection extensively. The main reason is that
the copying is so much faster today. The company is highly
aware of the contribution of IP strategies and the Patent Officer
reports directly to the Marketing Director, who is part of the
top management group.
Tabell
8.3
Intervjuade företag i PEST-studien
Företag
Försäljning Försäljning
Försäljning
Tillväxt Förändring
Tillväxt Förändring
1978
1998
2004
1978–1998 1978–1998
1998–2004 1998–2004
(MSEK)
(MSEK) (MSEK)
L →L
HL
Display
9
647 1
311 7 089
%
103 %
S→L
M→L
L →L
Gambro
Lundia
472 18
734 26
600 3 869
%
42 %
S
→M
M→M
Nordic
Water
5
200
224 3 900
%
12 %
Products
L
→L
L →L
Tetra
Pak
2 946
9 572 70
208 225
%
633 %
International
M→L
L →L
ABB
Robotics
200 1
711 4
000 756
%
134 %
M→M
M→M
Skaltek
20
113
100 465
%
-12 %
L
→L
L →L
Husqvarna
1 646
4 097 5
465 149
%
33 %
L
→L
L →L
Höganäs
883 2
210 2
357 150
%
7%
M→M
M→L
Assa
247
375
649 52
%
73 %
L→M
M→M
Bacou-Dalloz
874
163
109 -81
%
-33 %
Beteckningar:
L = Stort företag. (med försäljning större än 500 MSEK)
M = Medelstort företag (med försäljning mellan 10 MSEK och 500 MSEK)
S = Litet företag (med försäljning mindre än 10 MSEK)
Källa: Intervjuer och Sveriges Största Företag
(www.largestcompanies.com) 2005–2008
178
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell
8.4
Översikt över 12 st. detaljstuderade uppfinningar
Company
Investments to Inventive
step
Patent Growth
contribution Litigation
invention/patentP3
develop/acquire
(Scale:
exploitation
P
strategyP2
the invention 1 =
Low,
P
(MSEK) 5 = High)
HL
Display
Low
3
Internal
Large/Uncertain na
Gambro
Lundia
Low
3
Internal
Medium/Small
No
Nordic
Water
2
5
Internal/external
Large/Large Inward and
Products
AB
outward
Tetra
Pak
Very
low
1
Blocking
Small/Small
No
International
ABB
Robotics
2
4
Internal/external
Medium/Medium
No
Ericsson
Low
-
Blocking
Small/Small
na
Skaltek
0.5
5
Internal
Large/Large Outward
Husqvarna
0.1
2
Internal
Uncertain/Uncertain No
Höganäs
0.3
5
Internal
Medium/Medium
Outward
Assa
Low
4
Internal
Large/Large Outward
Sandvik
10
4
Internal/external
Large/Uncertain No
≈0
Bacou-Dalloz
3
Internal
Small/Uncertain No
Källa: Intervjuer
PEST-studiens urval är litet men indikerar ändå hur
svårt och säll-
synt det har varit att stora företag byggs upp av
små även om de
små företagen har haft uppfinningar och patent av
hög kvalitet.T
3
PF FPT
Dessa i sig garanterar
naturligtvis inte tillväxt utan skapar bara till-
växtmöjligheter vars exploatering
kräver mycket mer i form av
komplementinvesteringar,
entreprenörsskicklighet, produktions-
och marknadsföringseffektivitet,
tur m.m. Samtidigt visar studien
att det går, men det handlar då
förmodligen mestadels om speciella
nischer vars anknytning till
generiska teknologier eller stora tek-
nikområden med tillväxtpotential
för hela kluster av teknologier
och företag är begränsad. Ett
exempel på dylika teknikområden är
biomaterialområdet med
Brånemarkssystemet för tandimplantat,
vilket illustrerar hur viktiga
patent och uppfinningar inom en gene-
risk teknologi kan generera flera
företag, stora såväl som små (se
textruta 8.1 i tidigare avsnitt).
Slutligen visar PEST-studien hur mycket utlandsägandet av in-
novativa svenska företag har ökat under ett
kvartssekel, dvs. under
cirka en generation. Svenskägda företag dominerade
stort bland
patenterarna av de viktigaste patenten år 1978, men
de flesta av
dessa patenterare var inte svenskägda år 2004. Mot
bakgrund av att
samtidigt enbart ett litet företag växte till stort
i denna ”patentår-
3
Här bör
begränsningarna i utformningen av olika delstudier i utredningen enligt
kapitel 3
TP PT
hållas i åtanke. För att kunna skärpa slutsatserna
här hade förutom ett större urval i PEST-
studien också behövts en delstudie av
tillväxtmöjligheterna i nya små och gamla stora företag
grundade på uppfinningar och patent av lägre
kvalitet.
179
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
gång” kan konstateras att en patentbaserad återväxt av svenska fö-
retag är minimal i jämförelse med det ökade utlandsägandet av
stora svenska innovativa företag.
Svårigheterna att bygga upp stora, självständiga företag med
hjälp av uppfinningar och patent har förmodligen inte minskat i
Sverige sedan 1980-talet, snarare tvärtom på grund av det ökade
behovet av komplementresurser för teknikexploatering. Små före-
tag blir i ökad grad beroende av sådana komplementresurser, inte
minst i form av komplementteknik. Denna komplementteknik kan
vara så unik att eventuella teknikmarknader blir för tunna, varvid
finansmarknaderna inte fungerar tillfredsställande. Detta förhål-
lande kan också stärkas av en mer frekvent patentering. Således kan
pro-patent-eran i vissa fall ha ökat snarare än minskat svårigheterna
för småföretag att bygga självständiga stora företag.
8.4
Produkt- och processpatent (PPP-studien)
I mycket litteratur, bl.a. om företagsstrategier och om sysselsätt-
ningseffekter av innovationer, så görs en skarp åtskillnad mellan
produkt- och processinnovationer. Denna åtskillnad kan emellertid
lätt bli missvisande i strategi- och policyfrågor av flera skäl. Dels
kan ett företags produktinnovationer när de sprids bland användare
gå in i andra företags processer, dels finns tekniska framsteg som
samtidigt förbättrar både produktteknik och processteknik i ett
företag, dels kan ett teknikområde över tiden förändras från att
vara väsentligen produkttekniskt orienterat till att bli väsentligen
processtekniskt orienterat eller tvärtom. Detta oaktat finns det
strategilitteratur och uppfattningar att företag bör välja mellan
satsning på produkt- respektive processinnovationer och undvika
att bli ”stuck in the middle” för att nå lönsamhet och tillväxt.T 4 En
PF FPT
del färskare forskning pekar dock snarare på möjligheten till ”luck
in the middle” genom att satsa på nya teknologier som förbättrar
både produkter och processer och därmed får möjlighet att minska
pris/prestandarelationer på två kompletterande FoU-vägar.
För att se i vilken utsträckning uppfinningar avser både produkt-
och processförbättringar genomfördes en studie av ett slumpmäs-
4
Uttrycket härrör från Porter (1980).
TP PT
180
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
sigt urval av 80 + 80 patent beviljade och utfärdade
år 1990 respek-
tive år 2000 inom kemiområdet av EPO-granskare.T
5
PF FPT
Urvalet representerade således hela kemisektionen i IPC-syste-
met, inklusive bioteknik, dvs. klass C12 i IPC.
Patenten klassifice-
rades sedan av EPO-granskare i produkt-, process-,
användnings-,
apparat- och gemensamt produkt- och processpatent.
Tabell 8.5
redovisar resultaten tillsammans med antal
patentkrav och länder i
respektive patentfamilj.
Tabell
8.5
Karaktäristik av 80 plus 80 kemiuppfinningar som patenterats vid
EPO år 1990, resp. år 2000P1) P
Patent characteristics
Patent
vintage
Claims Countries
Product
Process
Use
Apparatus Joint product/
(#)
(#)
(%)
(%)
(%)
(%) process (%)
1990 issue at
stage of:
14.7
7.7
65.00
73.75
17.5
13.75 47.5
filing
12.4
8.4
62.50
71.25
20.0
12.50 42.5
grant
2000 issue at
stage of:
16.5
6.3
66.25
82.50
15.0
20.00 50.0
filing
13.1
8.8
58.75
75.00
22.5
16.25 40.0
grant
Notes:
1) Percentages hang together horizontally, i.e. they
refer to each type’s share of each vintage of patent appli-
cations, being either at filing stage or at grant
stage.
Som synes är så
mycket som nästan hälften av patenten såväl pro-
dukt- som
processpatent. Fördelningen på olika typer är vidare i
stort sett
densamma för år 1990 som år 2000, vilket talar för en viss
stabilitet.
Slutsatsen är således att gängse företagsstrategirecept för
tillväxt genom
att satsa på antingen produkt- eller processinnova-
tioner framstår
som högst tveksamma.T
6
PF FPT
5
Chief Examiner Niels Stevnsborg vid EPO tackas härmed för effektiv och
kompetent
TP PT
assistans.
6
Notera således att detta gäller på företags- och affärsstrategisk nivå.
På patentstrategisk
TP PT
nivå kan det mycket väl ofta vara en fördel att
satsa enbart på produktpatent om till-
verkningsprocessen är välkänd eller kan
hemlighållas. Kombinationen av produktpatent och
processhemlighet som innovationsskydd är också
vanlig i många branscher, inklusive kemi-
branschen.
181
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
8.5
Sveriges snabbväxande småföretag i allmänhet
(GAZ-studien)
Vi behöver rådgivning. Vad gäller? Är det någon mening att patentera?
Hur ska vi gå till väga på bästa sätt?
Intervjuperson i GAZ-studien.
För att få en indikation på patenteringens betydelse för små snabb-
växande företag i allmänhet och patentmedvetenheten i dessa, val-
des ett litet antal företag ut i den översta ändan av ”svansen” i till-
växtfördelningen. Således studerades de sex flerårigt mest snabb-
växande s.k. Gazell-företagen enligt affärstidningen Dagens Indu-
stri. Inget av dessa företag hade dock några patent. Patentmedve-
tenhet och förståelse var också i stort sett låg, obefintlig eller
t.o.m.
felaktig (t.ex. illustrerat av ett VD-svar: ”Det enda vi har patenterat
är vårt namn”).
Extremt hög tillväxt av småföretag kan således ofta ske helt utan
patent. Detta är i sig inte förvånande, särskilt med tanke på att en
huvuddel av företagen som hamnat i urvalet var icke-teknikbase-
rade tjänsteföretag. Samtidigt kunde förmodligen något eller några
av dessa ha växt ytterligare med hjälp av patent.T
7
PF FPT
8.6
Sveriges snabbväxande teknikbaserade SMF (HIT-
studien)
Valet mellan att hemlighålla eller patentera innovationer är svårt. Med
patent så skyddas företaget åtminstone mot direkt plagiering men
samtidigt fungerar patentet som en handbok i att komma runt de-
samma.
Skyddet som ett patent utgör är proportionellt mot hur stor kassa
företaget har.
Intervjupersoner i HIT-studien.
Tidskriften Ny Teknik har i en serie artiklar sedan år 1999 presen-
terat ett hundratal små teknikbaserade tillväxtföretag. Av dessa val-
des i flera steg med olika urvalskriterier ut först 64 st. företag som
fortfarande var aktiva, sedan 29 st. av dessa som hade försäljning år
2001 och år 2004, och sedan 6 + 6 st från båda svansarna i tillväxt-
7
Se vidare bakgrundsrapport nr A3, ”The role of patents in high-growth
SMFs in Sweden –
TP PT
The GAZ study”.
182
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
fördelningen, dvs. företag med hög respektive låg tillväxt för att få
kontrastverkan. Kvalitativa och kvantitativa data för olika urval
samlades in via publik information, enkät och intervjuer.
Fyra företag i delurvalet av tolv stycken var
universitetsav-
knoppningar ('university spin-offs') och åtta var oberoende. Inga
företagsavknoppningar ('corporate spin-offs') hamnade således i
detta urval. Alla företagen var patentmedvetna, även om de flesta
ansåg patentkunnandet som lågt, och 11 av 12 hade patent. För en
huvuddel av företagen var innovationer av stor betydelse för till-
växt, medan patent i sig hade underordnad betydelse för själva till-
växten. Däremot hade patent stor betydelse för en huvuddel av fö-
retagen när det gällde att attrahera riskkapital. I dessa avseenden
skilde sig inte hög- och lågtillväxtföretag signifikant, inte heller när
det gällde antal patentansökningar.
Tabell 8.6 visar vidare att patentkunnandet var lågt
samtidigt
som företagsledningens involvering i patent var stor i de flesta fö-
retag. Tilliten till patents skyddsförmåga var förvånansvärt låg.
Möjligen beror detta på lågt patentkunnande.
Ett antal rekommendationer framkom i intervjuer och
enkäter,
t.ex. att bättre och billigare patentrådgivning behövs för småföretag
samt att patent- och IP-utbildning borde stärkas vid universitet och
högskolor. (Se vidare kapitel 10 och 11, samt bilaga 14.)
Tabell 8.6
Översikt av intervjuresultat i HIT-studien (n=12)
Fråga:
Antal svar
1. Företagsinternt
patentkunnande
Hög
3
Låg
9
Annat
svar 0
2. Företagsledningens involvering i
patentfrågor
Stor
7
Liten/ingen
2
Annat
svar 3
3. Användning av patentinformation för att undvika
intrång
Ja
5
Nej
5
Annat
svar 2
4. Tilliten i företaget till patents
skyddsförmåga
Stor
1
Liten/ingen
5
Annat
svar 6
183
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
Figurerna 8.2 och 8.3 visar slutligen ett par kvantitativa samband
mellan företagens patentering, tillväxt och storlek i det större ur-
valet av 29 små teknikföretag.
Figur 8.2 visar inget klart och entydigt samband mellan patente-
ring och försäljningstillväxt. Snarare kan möjligen urskiljas två
grupper av företag, en högtillväxtgrupp och en lågtillväxtgrupp där
den senare har fler patent. Observationer gjorda i tidigare studier
indikerar också att små teknikbaserade företag väljer mellan en
högtillväxtstrategi och en lågtillväxtstrategi. Företag i den senare
gruppen kan följaktligen förbli små under lång tid vilket möjligen
ger dem anledning att sammanlagt ta ut flera patent. Denna ten-
dens motverkas dock av tendensen att tillväxt i sig genererar resur-
ser för FoU och patentering. Urvalet är här för litet för att dra säk-
rare slutsatser i detta avseende. Figur 8.3 ger ett mera entydigt po-
sitivt samband mellan antal patent och antal sysselsatta. Detta re-
sultat stöds av tidigare resultat som pekar på en tydlig koppling
mellan FoU-resurser och patentering. Stora variationer i omsätt-
ning per anställd är sedan vanliga i unga hi-tech-företag vilket gör
att mönstren i figur 8.2 och 8.3 inte nödvändigtvis är motstridiga i
denna studie. Resultaten pekar på det ömsesidiga positiva samban-
det mellan patentering och tillväxt, och att patentering samvarierar
med antal FoU-anställda, vilka i sin tur svarar för patentering. Hur
små teknikbaserade företags patentering kan stimuleras genom an-
ställning av patent- och IP-specialister behandlas vidare i kapitel
11.T 8 PF FPT
8
För mer detaljer kring studien, se bakgrundsrapport nr A8, ”The role of
patents in high-
TP PT
tech SMFs in Sweden – The HIT Study”.
184
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Figur 8.2 Tillväxt i förhållande till antal grundpatent (=
prioritetsgrundande
patent) i 29 st. små teknikbaserade företag
(Faktiska värden är avsiktligt utelämnade.)
Figur 8.3 Antal anställda i förhållande till antal
grundpatent (= prioritets-
grundande patent) i 29 st. små teknikbaserade företag
(Faktiska värden är avsiktligt utelämnade.)
185
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
8.7
Sveriges små och medelstora företag i en viktig
tillväxtregion (GGVV-studien)
Uppfinningshöjden har sjunkit alldeles för lågt. Numera finns ett virr-
varr av patent inom branschen vilket resulterar i stora svårigheter för
småföretag att hantera de stora företagens patentmattor.
Jag skulle skämmas om vi tog patent på varje liten grej. Vi vill ta ett
samhällsansvar.
I Gnosjöregionen finns en tro att patent är onödiga eftersom det ändå
inte går att skydda sig mot kinesiska företag med patent. Här gör vi
saker, och om någon annan börjar göra samma saker så gör vi det ännu
bättre.
Det är inte de kinesiska företagen som piratkopierar, det är europeiska
konkurrenter som skickar våra produkter till Kina med meddelandet
’Copy exactly’.
Intervjupersoner i GGVV-studien.
Studien av Gnosjö-regionen avsåg att se hur stor patentmedveten-
heten och patentförståelsen var och vilken roll patenteringen spe-
lade i en erkänt viktig, uppfinningsrik och entreprenöriell småfö-
retagsregion utanför storstadsregionerna. Vidare var ett syfte att få
fram idéer och förslag för utredningens olika uppgifter. Studien var
dock liten och som regionstudie betraktad av ”single-case”-karak-
tär, vilket naturligtvis i hög grad begränsar generaliserbarhet till
andra regioner.
Studien pekade på möjligheten att få en utväxling på innova-
tions- och entreprenörskulturen i regionen genom att stimulera
dess organiska tillväxt på sätt som beskrivs i kapitel 10. Någon ut-
präglad patentkultur kunde emellertid inte observeras. Patentmed-
vetenhet fanns men patentförståelsen var mycket begränsad för-
utom i ett par medelstora företag. Snarare fanns till och med före-
ställningar som att man inte behövde patent för att man var så ent-
reprenöriell och snabb att man ändå skulle ”klara sig” och att pro-
duktlivscyklerna var för korta för patent, samt att mönsterskydd
räckte. Tilltron till patentskyddets effektivitet var också låg i mer-
parten av företag, ofta grundad på gamla föreställningar. Främsta
kritiken mot patentsystemet var att kravet på uppfinningshöjd var
för lågt. Att ”man kan få patent på vad skit som helst” leder lätt till
föreställningen att det inte är någon idé att lägga resurser på patent,
även om det då kanske skulle vara lättare för ett litet företag att få
186
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
patent. Samtidigt så fanns dock små företag som utsatts för stora
företags patentmattor med många småpatent, liksom enskilda upp-
finnare som använt diverse patent enbart i syfte att störa och pressa
tillverkningsföretag på pengar (s.k. ”patent extortionists” eller
”patent trolls”). Låga krav på uppfinningshöjd gynnar således inte
småföretag. Ytterligare kritik var att patenteringskostnader var för
höga och att man inte hade resurser för patentering och rådgivning.
Slutligen var regionens företag väl medvetna om piratkopiering,
vilket också förekom bland regionens egna företag. Största oron
riktade sig dock mot utländsk piratkopiering. Flera företag hade
lång erfarenhet av utländsk legotillverkning. Scenariet med problem
med framtida patentmattor från innovativa asiatiska företag var
emellertid främmande för företagen.T
9
PF FPT
8.8
Innovations- och patentfrågor i mjukvaru- och IT-
företag (IT-SMF-studien)
Det är idag för krångligt att aktivt arbeta med patent i ett mindre bo-
lag.
Vi har en konkurrent som har ett patent på en lösning (varken mjuk-
eller hårdvara utan snarare en konfiguration av mjuk- och hårdvara).
Patentet är giltigt men man blir mörkrädd för hur man kan fiffla runt
med kända begrepp för att få ett patent!
Patent i sig är ingen garanti för att ett företag ska växa. Det svåra
är att
tillämpa patentet på ett vinstgivande sätt.
Intervjupersoner i IT-SMF-studien
En stor och tekno-ekonomiskt viktig IT-verksamhet finns i ett
stort antal företag vilka inte klassas som IT-företag. I denna me-
ning finns en stor ”dold” IT-industri som är integrerad med annan
industriell verksamhet.T 10 Inom denna finns en betydande
PF FPT
mjukvaruutveckling, ofta inom
storföretag. Storföretagen har fått
besvara frågor angående mjukvarupatent i
delstudien PEX4-L. Ett
flertal har dessutom på olika sätt,
bl.a. i media, deklarerat sina
9
För mer detaljer kring studien, se bakgrundsrapport nr A9, ”The role of
patenting in a
TP PT
Swedish entrepreneurship area – The case of the Gnosjö region”.
10
Detta är ett vanligt fenomen vid framväxt av nya generiska teknologier,
ett fenomen som
TP PT
dock är temporärt och partiellt på grund av att desintegration och
avknoppningar i olika
delar av industrin tenderar att ske efter hand som skalekonomi och
andra faktorer spelar in i
olika takt. På samma sätt kan man tala om en dold elektronikindustri,
liksom förmodligen
framöver om en dold BT-industri (bioteknik-industri).
187
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
behov av och möjligheter till mjukvarupatentering.T 11
Diskussionen
PF FPT
i allmänhet om mjukvarupatent är ju också numera välkänd, inte
minst efter Europaparlamentets nej till EU-kommissionens
mjukvarudirektiv i juli 2005. I grova drag har en ”nej-sida”
associerats med ”open-source”-rörelsen och därmed också med
små mjukvaruföretag. En delstudie av små IT-företag har därför
genomförts. 34 företag i IT sektorn valdes ut slumpmässigt ur en
populationsram, varav 24 svarade, dvs. svarsfrekvensen var 71 %.
Företagen har sedan klassats som mjukvaruföretag om deras
mjukvaruutveckling utgjort minst 40 % av deras totala FoU-
kostnader. De viktigaste kvantifierade resultaten framgår av
tabellerna 8.7–8.12. De redovisas mer ingående här på grund av
frågornas aktuella intresse.T
12
PF FPT
Tabell
8.7
Innovationers och patents betydelse för företags tillväxt (1=mycket
liten, 5=mycket stor)
Mjukvaruföretag Övriga IT-företag Totalt
(n=14)
(n=10) (n=24)
Vilken betydelse har produktinnovationer
för
4,43
3,50 4,04
företagets tillväxt?
Vilken betydelse har processinnovationer
för
3,14
2,90 3,04
företagets tillväxt?
Vilken betydelse har patentering för
företagets
2,79
2,20 2,54
tillväxt?
11
I mediasammanhang har ofta en åtskillnad gjorts mellan begreppen
datorrelaterade upp-
TP PT
finningar och ”rena” mjukvaruuppfinningar i form av enbart ett
datorprogram, varvid stor-
företagens behov uttryckta i dessa sammanhang främst har knutits till
det förra begreppet.
Åtskillnaden är dock inte särskilt distinkt, eftersom mjukvara avser
programvara, dvs.
program för datorer. (Termen ”mjukvarupatent” används också synonymt
med termen ”pro-
gramvarupatent”.)Begreppet dator är vidare inte avgränsat till enbart
hårdvaran. Dessutom
finns en hög grad av substituerbarhet mellan hårdvara och mjukvara i
form av att samma eller
liknande funktioner kan implementeras i såväl hårdvara som mjukvara.
12
Noteras bör att definitionen av IT-företag utgår ifrån en gruppering av
branschkoder, vilka
TP PT
i sin tur också kan innehålla företag med hårdvaruutveckling. Begreppen
IT-företag och
mjukvaruföretag är således breda. Se vidare bakgrundsrapport nr A10,
”The role of patents in
IT SMFs in Sweden– The IT-SMF study”.
188
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell
8.8
Hur patenterings respektive PRV:s betydelse för företag förväntas
förändras i framtiden (1=minska, 3=oförändrad, 5=öka)
Mjukvaruföretag Övriga
IT- Totalt
företag (n=10) (n=24)
(n=14)
Hur förväntas patenteringens betydelse
för
3,29
2,90 3,13
företaget förändras i framtiden?
Hur förväntas svenska PRV:s betydelse
för
2,79
2,40 2,63
företagets verksamhet förändras i framtiden?
Tabell
8.9
Andel studerade företag som bedriver licenshandel respektive
utnyttjar information om andras patent
Mjukvaruföretag Övriga
IT- Totalt
(n=14) företag
(n=10) (n=24)
Andel svarande företag som säljer licenser på
sina
21
%
30 % 25 %
patent:
Andel svarande företag som säljer licenser
till
14
%
30 % 21 %
utlandet på sina patent:
Andel svarande företag som köper licenser på
andras
14
%
30 % 21 %
patent:
Andel svarande företag som köper licenser
från
14
%
20 % 17 %
utlandet:
Andel svarande företag som utnyttjar information
om
57
%
67 % 61 %
andras patent:
Andel svarande företag som utnyttjar information
om
57
%
67 % 61 %
andras patent för att undvika krockar:
Andel svarande företag som utnyttjar information
om
21
%
44 % 30 %
andras patent för att hitta tekniska lösningar:
Tabell
8.10
Medvetenhet om och tilltro till patent samt patent som konkurrens-
och marknadsföringsmedel (1=mycket liten, 5=mycket stor)
Mjukvaruföretag Övriga
IT- Totalt
(n=14)
företag (n=24)
(n=10)
Hur stor är medvetenheten om
patenteringens
3,31
3,33 3,32
ekonomiska vinster och kostnader inom företaget?
Hur stor tilltro har ni till patents förmåga att
skydda
2,57
2,22 2,43
era innovationer?
Vilken roll har patentering som konkurrensmedel
för
2,64
2,22 2,48
företaget?
Hur stor betydelse har patent i
marknadsföringssyfte?
2,71
2,67 2,70
189
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
ProgramvarupatentT 13
Tabell
8.11
PF FPT
Mjukvaruföretag Övriga IT- Totalt
(n=14)
företag (n=24)
(n=10)
Andel svarande företag som anser att det
legala
62 % 25
% 48 %
patentskyddet bör utvidgas till ren programvara:
Om det legala patentskyddet utvidgas till ren
programvara,
3%
5% 4%
ungefär hur många procent skulle ert företag då öka FoU-
resurserna för programvaruutveckling?
Tabell
8.12
Patentbyråer och patentkonsulter
Mjukvaruföretag Övriga IT- Totalt
(n=14)
företag (n=24)
(n=10)
Andel svarande företag som tar hjälp av
patentbyråer/-
71 % 67
% 70 %
konsulter för råd och hjälp vid patentfrågor:
60 % 43
% 53 %
Andel svarande företag som anser att svenska/nordiska
patentbyråer kan erbjuda tillräcklig kostnadseffektivitet i
sitt serviceutbud:
Som framgår av tabellmaterialet så har produktinnovationer stor,
ofta mycket stor, betydelse för mjukvaruföretagens tillväxt medan
patenteringens betydelse för tillväxt är mindre, dock långt ifrån li-
ten, vilket skulle kunna förväntas.T 14 Spridningen är dock betydande
PF FPT
vilket tyder på att mjukvaruföretag är en heterogen grupp med
skilda egenskaper och förutsättningar vad gäller patentfrågor. Be-
tydelsen ansågs vidare öka något i framtiden.
Andelen företag som säljer och köper licenser är ganska stor i
förhållande till företag i allmänhet och en huvuddel av dem bedriver
licenshandeln internationellt. En huvuddel utnyttjar också patent-
information i olika syften (undvika intrång, hitta tekniska lös-
ningar). Medvetenheten om patentekonomi är ganska stor och
skiljer sig inte mellan mjukvaruföretagen och övriga IT-företag.
Således påverkas inte bedömningarna särskilt mycket av omedve-
tenhet om patenteringens ekonomiska vinster och kostnader i fö-
retagen. Tilltron till patents skyddsförmåga och betydelse som
konkurrens- och marknadsföringsmedel är dock begränsad.
13
I PEX4-PB-studien framkom att 10 av de 12 största patentbyråerna (dvs.
83 %) var för ett
TP PT
införande av programvarupatent. En byrå var emot ett sådant införande
och en byrå tog inte
ställning.
14
Självklart är skalorna grova, bedömningar osäkra och urvalet litet, men
resultat av detta
TP PT
slag kan ändå vara värdefulla för att få en nyanserad bild och uppslag
till fördjupade studier.
190
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
En särskilt intressant observation är att nästan hälften
av företa-
gen totalt och en huvuddel av mjukvaruföretagen i studien anser att
det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara. FoU-
stimulansen i företagen därigenom skulle dock bli tämligen margi-
nell. Av de studerade patentbyråerna var en klar majoritet för infö-
randet av programvarupatent.
Slutligen ges i textruta 8.4 och textruta 8.5 exempel på
patents
roll i två enskilda IT-företag (utanför urvalet) med låg respektive
hög tillväxt i aktuella och snabbväxande IT-branscher.
Textruta 8.4 Att spela med patent år 2005
KidCards är ett litet svenskt nystartat företag i spelbranschen.
Affärsidén liknar det japanska barnkortspelet Pokémon, dvs. att
barn – eller snarare deras föräldrar – köper spelkort och tillbe-
hör och spelar via elektroniska terminaler i olika grupperingar
ett öppet, tidsobestämt spel, som efterhand skapar och fördelar
virtuella värden, varvid reella behov av upprepade köp av olika
slag också uppstår.
Som en komplementär produkt har en tecknad och
animerad
serie med kopplingar till spelfigurerna utvecklats – Tim's Game
– vilken också gått i TV under en period.
KidCards har stött på oväntad, stark och snabb
konkurrens
från Japan och fått problem med vikande försäljning, varvid för-
handlingar om licens- och företagsförsäljning inletts. En japansk
spel- och leksaksgigant – med börsvärde i klass med ABB – har
varit seriöst intresserad. Trots det japanska företagets
entusiasm
och erkännande av spelets unika teknologi så har man hittills
bedömt affären som alltför osäker och svårvärderad, mycket be-
roende på att KidCards inte har några godkända patent ännu,
bara några patentansökningar. KidCards avvaktar därför tills
man får ett första godkänt patent och starkare finansiell ställ-
ning. Detta kan ta flera år. Under tiden går konkurrenternas ut-
veckling snabbt vidare. I sammanhanget har tumregler nämnts
att beviljning av en patentansökan i genomsnitt tiodubblar dess
värde. I KidCards fall kan då möjligen ett värde på patentport-
följen bli ca. 2–3 MUSD.
191
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
Textruta 8.5 Att söka med patent
Företaget Google från 1998 och sökmotorn med namnet
Google från 1997 är moderna tillväxtfenomen utan like. De illu-
strerar hur snabbt radikala innovationer och unga universitets-
baserade uppfinnare och entreprenörer – Stanford-doktoran-
derna Sergey Brin och Larry Page – under gynnsamma tekniska
och ekonomiska förutsättningar kan generera tillväxt i en allt-
mer kunskapsbaserad och globaliserad värld. Tillväxten är feno-
menal inte bara i rent ekonomiska termer, som t.ex. att företa-
gets aktiemarknadsvärde på sju år har växt till över 80 miljarder
US dollar, utan också vad gäller internationell spridning, an-
vändning, ryktbarhet och tänkbara sociala och politiska hot och
möjligheter. Googles möjligheter att förändra världen kan jäm-
föras med Gutenbergs radikala förbättring av boktryckarkons-
ten på 1400-talet.
Google baseras på speciella algoritmer och program som körs
på hundratusentals (per 2005) ombyggda och hopbyggda billiga
persondatorer, vilka tillsammans ger en världsunik datorkraft.
Hur denna datorkraft åstadkoms är en väl bevarad affärshemlig-
het. Algoritmer och övrig mjukvara är däremot till stor del pa-
tentskyddade. Första patentet söktes 1997. Över hundra patent
har sökts t.o.m. halvårsskiftet 2005. En viktig del av patente-
ringen berör Larry Pages nyckeluppfinning av den s.k. Page
Rank-metoden, som baseras på en idé för en sökalgoritm som
rankar de olika sökresultaten efter olika relevanskriterier, och
följdutvecklingar av denna uppfinning. Strategin från början var
att basera företaget på licensförsäljning men svårigheter att få
gehör för affärsidén och att sälja licenser, t.ex. till Yahoo, ledde
till att Google byggde upp egen tjänsteförsäljning och sedan
kunde växa sig stora på egen hand, först med hjälp av lokal risk-
kapitalfinansiering och därefter genom en börsintroduktion.
När sedan den ekonomiska potentialen hos affärsmodellen för
sökmotorer med kringtjänster demonstrerats började en formlig
sökmotorindustri att utvecklas. Inom denna industri får IP-frå-
gor en växande betydelse, inte minst på grund av ett växande
antal rättstvister i kölvattnet på en extremt lönsam teknikut-
veckling.
192
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
8.9 Stora företags
patent, innovationer och tillväxt
(PEX4-L-studien)
Varje år lämnar koncernen in runt 100
patentansökningar som gäller
nya uppfinningar. Idag har koncernen över 4 400
gällande patent.
Inom affärsområde Sandvik Tooling är ca 70 % av
produkterna paten-
terade! Det är en mycket stor konkurrensfördel för
Sandvik.
Källa: ”Sandviks Värld” 2005/2006, s. 30
För att utröna stora företags förändringar i patenteringsfrekvens
genomfördes en stor enkätstudie, vilken redovisas i nästa kapitel
(därav förkortningen PEX4-L). Enkäten tar dock också upp frågor
kring sambanden mellan patent, innovationer och tillväxt, vilka re-
dovisas i sammandrag i detta avsnitt. Enkäten besvarades av 38 st.
av 50 st. utvalda företag. (För vissa frågor låg dock svarsfrekvensen
på ca 20–30 st.).
Tabell 8.13 visar först att närmare 40 % av de svenska
storföreta-
gens försäljning utgörs av nya produkter som marknadsintroduce-
rats under de senaste fem åren (2000–2004). Denna typ av mått tas
ibland som indikator på ett företags innovativitet eller innova-
tionstakt, vilket i sig inte är korrekt. Dessutom är måttet mycket
branschberoende. Inte desto mindre får siffran 40 % anses hög.
Lööf (2002, sid 84 och 88) anger att motsvarande siffra för perio-
den 1994–1996 var 15,1 % i Sverige, 11,4 % i Norge och 8,0 % i
Finland, baserat på data från Community Innovation Survey (CIS)
i Europa. Tabellen visar vidare att andelen av försäljningen som
skyddas av patent är drygt 40 % och att cirka ¾ av produktuppfin-
ningarna och drygt hälften av processuppfinningarna är patent-
skyddade. Även detta är höga siffror. Att ny processteknik patent-
skyddas i lägre grad än ny produktteknik är en känd företeelse, där-
emot inte att en huvuddel av ny processteknik patentskyddas.
193
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
Tabell 8.13
Produktutvecklingstakt och patentskydd i svenska storföretag
Average
Q3.3.3a What approximate proportion of your company’s or company
group’s patentable
inventions are protected by patent (in percent)?
1. Essentially product
inventions:
75.4 %
2. Essentially process
inventions:
54.6 %
Q5.1.2a Approximately how large is the proportion of the company’s or
company group’s 39.9 %
total sales derive from essentially new products which have been
introduced on the
market in the last 5 years (i.e. during the period 2000–2004)?
Q5.1.2b Approximately how large is the proportion of the company’s or
company group’s 42.3 %
total sales that is protected by own patents?
Tabell 8.14a visar sedan att patentskydd dominerar de svenska
storföretagens kommersialiseringsstrategi för nya produkter. Även
viktsiffran för denna strategi är hög jämfört med tidigare studier av
storföretag i Sverige och USA, men inte så hög som för företag i
Japan. Tabell 8.14b visar resultat från två tidigare studier, varav en
var den tidigare nämnda IVA/PRV-studien från 1992–1993.
Tabell 8.14a
Kommersialiseringsstrategier för nya produkter
Question
Average
Q5.1.5a How important for your company, on average, are the following
strategies in
order to commercialize new product technologies? (Scale: No
importance=0, 1, 2, 3,
4=Major importance)
a) Taking out patents in order to delay or prevent
imitators
2.82
b) Selling
licenses
1.22
c) Using
secrecy
2.21
d) Creating lead times in the
market
2.23
e) Creating cost reductions in
production
2.63
f) Creating superior marketing and
after-service
2.59
g) Creating costs for the customer to change
supplier
1.28
194
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell 8.14b
Kommersialiseringsstrategier för nya produkter enligt tidigare
studier
(Scale: No importance = 0,1,2,3,4 = Major importance)
JapanP1) SwedenP1) USP2)
Strategies
P
P P
(a) Taking out patents to deter imitators (or to collect
royalties)
3.3
1.9 2.0
(b) Exercising
secrecy
2.4
2.0 1.7
(c) Creating market lead
times
2.9
2.4 2.9
(d) Creating production cost
reductions
3.1
2.7 2.7
(e) Creating superior
marketing
2.9
3.0 3.1
(f) Creating switching costs at user
end
2.3
1.7 n.a.
Notes:
1) Sample of 24+24 large corporations in Japan and Sweden. Perceptions
for 1992.
2) As reported in Levin et al. (1987). Perceptions for mid-1980s,
rescaled to the scale used in the
other studies.
Källa: Granstrand (2000), sid. 184
Tabell 8.15 visar så företagens bedömningar av relativa styrkan
(elasticiteten) i olika kopplingar i patent/tillväxtspiralen. Bedöm-
ningar av detta slag är svåra att göra och blir därmed osäkra, men
kan ändå ge intressanta fingervisningar. Om t.ex. FoU-intensiteten
(=kvoten FoU/försäljning) är 10 % så motsvarar 1 MSEK mer i
FoU-investeringar 5,5 MSEK mer i försäljning. Om vidare patent-
resursernas andel av FoU-resurserna är 5 % så motsvarar 1 MSEK
mer i patentresurser 5 MSEK mer i FoU, vilket i sin tur motsvarar
27,5 MSEK mer i försäljning, givet tabellens siffror.T
15
PF FPT
15
Till exempel leder siffran
5,5 % till att försäljningens FoU-elasticitet blir 0,55. Denna
TP PT
elasticitet definieras som den procentuella försäljningsförändringen
dividerad med den
procentuella FoU-ökningen, dvs. försäljningens FoU-elasticitet = e(S,
R) =
(ΔS/S)/(ΔR/R), där S = försäljning och R = FoU och Δ betecknar ett
variabeltillskott. Med
andra ord är ΔS = e(S, R) ⋅ (S/R) ⋅ ΔR så om ΔR = 1 MSEK
och R/S = 10 % blir ΔS = 5,5
MSEK. På motsvarande sätt leder siffran 2,5 % i tabellen
till att FoU-investeringarnas
patentresurselasticitet blir 0,25, varvid 1 MSEK mer i
patentresurser ger 5 MSEK mer i FoU-
resurser, när patentresurserna utgör 5 % av
FoU-resurserna. Om patentresursernas andel av
FoU-resurserna är 5 % och FoU-intensiteten är 10 % leder
alltså en ökning med 1 MSEK i
patentresurser till en ökning med 5 MSEK i FoU-resurser
vilket i sin tur leder till 27,5
MSEK (5 x 5,5) i ökad försäljning, givet tabellens siffror.
195
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
Tabell 8.15 Bedömningar av relative
styrkan i olika kopplingar i patent/tillväxt-
spiralen
Question
Average
Q5.1.1a Assume that your company or group of companies increases its
R&D investments by
10 %:
1.
Approximately how much, if at all, would the number of patented
inventions increase? 7.6 %
2.
Approximately how much, if at all, would the sales
increase?
5.5 %
Q5.1.1b Assume that your company’s or company group’s sales were to
increase by 10 %. 8.3 %
Approximately how much would the R&D investments increase?
Q5.1.1c Assume that your company or group of companies increases its
total patent
resources by 10 %:
1.
Approximately how much, if at all, would the number of patented
inventions increase? 5.4 %
2.
Approximately how much, if at all, would the sales
increase?
2.6 %
3.
Approximately how much, if at all, would the R&D investments
increase?
2.5 %
Tabell 8.16 visar vidare hur företagens patentering och patentin-
formation påverkar varandras FoU-behov. Som synes reducerar
andras patentering företagens FoU i viss utsträckning genom att
dubbelarbete undviks och samarbete och licensiering kan ske. Egen
FoU reduceras emellertid oftare av att andras patent hindrar den
egna FoUn på området så mycket att företagen lägger ner den.
I nästan hälften av fallen så ökar emellertid företagens FoU-be-
hov genom andras patent i form av ökade behov att kringgå (”in-
vent around”) dessa.
Tabell 8.16 Påverkan på företagens
FoU av andras patentering
Question
Average
Q5.1.4 How is your company affected on average by other companies’
patenting?
(Yes=1, No=0)
a) Our R&D needs are reduced because duplication is avoided and
cooperation and 0.19
licensing can occur
b) Our R&D needs are increased because we must invent around the
patent or acquire 0.45
the technology concerned
c) We are hindered in our R&D and discontinue
it
0.27
d) We do not allow ourselves to be
affected
0.09
Tabell 8.17 visar slutligen genom svar på kontrafaktiska frågor hur
företagens FoU påverkas av patentsystemet som helhet. Som synes
är denna påverkan mycket stor. Om inte patenteringsmöjligheter
196
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
hade funnits skulle nästan en tredjedel av den senaste 5-årsperio-
dens alla uppfinningar och nya produkter inte ha utvecklats och
marknadsintroducerats och en dryg tredjedel (36,5 %) av företa-
gens FoU falla bort. Om patentskyddet försvann (t.ex. genom in-
validering) för en typisk företagsprodukt på marknaden så skulle
produktens försäljning, försäljningsmarginal och marknadslivs-
längd reduceras med cirka en fjärdedel.
Tabell 8.17
Patentsystemets påverkan på företagens FoU, nya produkter och
tillväxt
Question
Average
Q3.3.4a Estimate how large a proportion of the new products introduced
during the last five years 31.5 %
(2000–2004) would not have been developed and introduced on the market
if it had been foreseen
that for them patents could not be granted:
Q3.3.4b Give the proportion (in percent) of inventions developed during
the latest five-year period 30.3 %
which would not have been developed if they could not be
patent-protected:
Q5.1.6 If your company’s patent protection for a typical new product on
the market were to cease
for some reason, how much would this:
a) reduce the product’s sales, in approximate
%?
25.1 %
b) reduce the product’s sales margin (profitability margin before
write-offs), in approximate % (of 24.2 %
the percentage sales margin)?
c) reduce the product’s market lifetime, in approximate
%?
25.0 %
Q5.4.1 Assume that the maximum patent protection time is changed in all
of the important
markets where your company or group of companies operates. What would
be the effect on your
company’s or company group’s total R&D budget if the maximum patent
protection time were
changed as suggested below? (Try to make a rough estimate.) Please
circle + or – for an increase
or decrease respectively.
a) increased by 3
years
2.4 %
b) reduced to 10
years
18.1 %
c) reduced to 0 years (i.e. the patent protection ceases
entirely)
36.5 %
8.10
Patentbyråstudien (PEX4-PB)
Efter att bilden av nedgången av patentansökningar till PRV klarnat
gjordes en enkätstudie av 14 av de 15 största patentbyråerna i
Sverige för att få deras bild av faktorer bakom nedgången. På detta
sätt kunde också indirekt en bättre bild fås av nedgångens omfatt-
ning och orsaksfaktorer bland småföretag, vilka visat sig svåra att
studera särskilt. De 12 svarande patentbyråerna täckte 83 % av om-
sättningen i denna bransch år 2004, vilket sammantaget får anses
som mycket god täckning av branschen.
I stort sett verifierades resultaten från
delstudien av stora före-
tag, vilken redovisas i kapitel 9. Totala omsättningen i urvalet hade
vidare växt något under perioden 2001–2004 vilket visar att ned-
gången av ansökningar till PRV inte fått genomslag i patentbyrå-
197
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
branschens omsättning. Tabellerna 8.18 a–c ger en sammanfattning
av resultaten. Som synes har ungefär en fjärdedel av patentbyråer-
nas kunder minskat antalet förstagångsansökningar totalt respek-
tive till PRV och den senare minskningen är större för större före-
tag. Företagen i alla tre storlekskategorierna i tabellen har dock
minskat sin PRV-andel av sina förstagångsansökningar, främst på
grund av ökad användning av PCT- och EP-ansökningar. Främsta
anledningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är
mer selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för
kvantitet (visas ej i tabell här). Detta bekräftar bilden från motsva-
rande del av studien av storföretag (se vidare kapitel 9).
Tabell 8.18a Förändringar i
patentbyråernas uppdragsverksamhet
Question.
Average
(n=12)
Q3.1a What is the approximate share of your clients that have:
1) Declined their number of annual first filings to the PRV since
2001?
26 %
2) Increased their number of annual first filings to the PRV since
2001?
14 %
3) Kept stable their number of annual first filings to the PRV since
2001?
60 %
Q3.1b Please estimate roughly the share of the following client groups
among these
that have declined their annual first filings to the PRV:
1) Large
firms:
43 %
2) Medium sized
firms:
31 %
3) Small firms/individual
inventors:
24 %
Q3.1c Regarding total number of first filings: What is the approximate
share of your
clients that have:
1) DeclinedU their total number of annual first filings since
2001:
24 %
U
2) IncreasedU their total number of annual first filings since
2001:
16 %
U
3) Kept stableU their total number of annual first filings since
2001:
46 %
U
Tabell 8.18b PRVs andel av
förstagångsansökningar
Question
Q3.1d Please estimate the share of your clients’ first filings that are
directly filed with the PRV and
how this share did change since 2001 for:
Tendency
(-, 0, +; number of responses in parentheses)
a) Large
firms:
61
%
-(8) 0 (1) +(0) na (3)
b) Medium sized
firms:
69
%
-(7) 0 (2) +(0) na (3)
c) Small
firms/individuals:
73
%
-(5) 0 (4) +(0) na (3)
Q5.2 Do you perceive that the services offered by the PRV are:
Yes
No
Cost
efficient?
12
0
Of sufficient
quality?
9
3
Sufficient range of
services?
11
1
198
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell 8.18c
Anledningar enligt patentbyråerna till PRVs minskade andel av
förstagångsansökningar
Question (Scale: Unimportant = 0 to 4 = Very important)
Q3.2b Changes in patent application strategy in the form of:
a) Decreased propensity to choose Sweden as priority
country
1.8
b)Increased use of PCT and EPO applications for first
filings
2.6
c) Changed
regulations
0.6
d) Less service from PRV compared to other patent
offices
1.0
e) The importance of the Swedish market has
decreased
1.6
f) The national patenting has become less advantageous over PCT due to
the
0.9
comparatively early disclosure
8.11
Utbud av patent- och IP-utbildning i Sverige (IPE-
studien)
IP-frågor måste få
större utrymme på högskolor och universitet.
Intervjuperson i HIT-studien.
Öka status och kunskap
om patenteringsteknik etc. De flesta är väldigt
okunniga om hur ett
patent fungerar.
Intervjuperson i IT-SMF-studien.
Det krävs mer
utbildning om immaterialrätten på högskolor och uni-
versitet.
Intervjuperson i PEX4-L-studien.
Det stod tidigt klart i utredningsarbetet att det fanns ett betydande
behov, också uttryckt i en betydande efterfrågan, av rådgivning och
utbildning i patent- och IP-frågor. Ett sådant behov har också på-
talats i tidigare studier och utredningar sedan länge men då främst
avsett behovet av patentingenjörer.T 16 Föreliggande utredning har
PF FPT
emellertid identifierat ett större och bredare nationellt
behov av
kompetens inom hela IP-området med dess tekniska,
ekonomiska,
juridiska och ledningsmässiga kompetenser. Detta behov
synes fö-
religga också i andra länder, t.ex. de nordiska. För att
kartlägga ut-
budet av patent- och IP-utbildning i Sverige genomfördes
en bred
delstudie som täckte åtta huvudsakliga kategorier av
utbildningsle-
verantörer – fristående/integrerade, privata/publika etc.
och sju
huvudsakliga avnämarkategorier. Figur 8.4 visar dessa
kategorier
16
Se t.ex. SOU 1985:53, kap. 8, som
pekade på ett behov av ca 200 patentingenjörer under 10
TP PT
år. Behoven kvarstår och har ökat, inte minst vad gäller behovet att
utbilda svenska behöriga
European Patent Attorneys.
199
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
och antalet leverantörer i olika kategorier.T 17 Figur 8.5 visar sedan
PF FPT
olika medel för, innehållsdelar i och omfattning av utbildningen.
Leverantörer och avnämare av IP-utbildning i SverigeP1)
Figur
8.4
P
SUPPLIERS
RECEIVERS
DIRECT MEANS
SUPPLIERS
RECEIVERS
DIRECT MEANS
Advice
-
-
1.
Universities
99
Advice
1. Business managers
1.
Universities
1. Business managers
Seminars
-
-
2.
IP & law
firms
82
Seminars
2. IP professionals
82
2. IP & law
firms
2. IP professionals
Courses
32
32
3.
Patent and trademark
office
1
Courses
3. Artists and designers
1
3. Patent and trademark
office
3. Artists and designers
Programmes
9
4.
Professional
associations
6
Programmes
4. Researchers
9
6
4. Professional
associations
4. Researchers
5.
Business incubators, science
38
5. Entrepreneurs
&& inventors
5. Entrepreneurs inventors
5. Business incubators, science 38
parks and innovation
centres
6. Students
INDIRECT MEANS
parks and innovation
centres
6. Students
INDIRECT MEANS
6.
Technology transfer
offices
7. The general public
7
7
6. Technology transfer
offices
7. The general public
7.
Private
institutions
1
Conferences 7
1
7. Private
institutions
Conferences
7
8.
International
organisations
- Online
resources 1
-
8. International
organisations
Online resources
1
Means
Noter:
IP conference
Indirect
1) Sifforna i högerkolumnerna anger antal i olika kategorier.
Figur 8.5
Programme
Course
Direct
Översikt av den svenska IP-utbildningens medel, innehåll och
omfattningP1) P
Universities: 700 (students: ~75% engineers)
PRV: 1500 (mainly IP)
Seminar
Advice
Online resource
Administrative
Judicial
Business
Content
Noter:
1) Sifforna anger ungefärligt antal individer i olika kategorier.
17
Se också bakgrundsrapport nr A2, ”Survey of IP education in Swedish
higher education,
TP PT
research institutes, consultancy services, PRV and the TTOs”.
200
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Sammanfattningsvis är IPE-studiens slutsatser:
1. Det finns enbart ett fåtal IP-kurser och IP-program på univer-
sitets- och högskolenivå i Sverige för ingenjörer,
ekonomer och
jurister och motsvarande kategorier av studerande. 9
175 Mas-
ter-examina utfärdades i dessa kategorier åren
2003/2004 och
IP-kurser och IP-program nådde ut till ca 700
studerande åren
2004/2005. Någon forskarutbildning eller
lärarutbildning inom
IP-området finns dessutom inte över huvud taget.
Således har
förmodligen mindre än 10 % av utexaminerade
Master-stu-
denter inom teknik, ekonomi och juridik fått någon
IP-kurs.
Dessa yrkeskategorier är viktiga i en alltmer
kunskaps- och IP-
orienterad ekonomi och siffran, som förmodligen är
mycket
lägre i andra kunskapsyrken, står långt ifrån i
paritet med en
ekonomi som domineras av intellektuellt kapital.
2. Enbart en mycket liten andel av den publikt tillgängliga IP-ut-
bildningen är inriktad på IP-ekonomi, IP-strategier
och
kommersialisering av IP. Någon kvalificerad
utbildning i
ekonomiska aspekter av patent och IP förekommer
knappast
mer än marginellt.
3. Uppfinnare, forskare, innovatörer och entreprenörer kan en-
dast i ringa utsträckning erhålla kvalificerad
rådgivning inom
hela IP-områdets kompetensbredd, trots en god samlad
tillgång
i Sverige på innovationscentra, teknikparker,
inkubatorer, tek-
niktransfer-enheter, entreprenörsutbildningar etc.
4. PRV är Sveriges största leverantör av IP-utbildning. Denna är
dock främst specialiserad på patentteknisk hantering
och riktar
sig främst till patent- och IP-specialister.
5. Patent- och IP-konsultbyråer (främst patentbyråer och advo-
katbyråer) levererar viss utbildning som del i den
löpande råd-
givningen och konsultverksamheten. En betydande del
av den
juridiska rådgivningen till svenska företag
levereras av ut-
ländska advokater och IP-specialister, främst
amerikanska.
6. Affärsansvariga i svenska teknikbaserade företag får inte någon
IP-utbildning av betydelse, vare sig i företagens
internutbild-
ning eller från externa leverantörer. Även om
behovet är starkt
och behovsmedvetenhet finns så är den uttryckta
efterfrågan
svag. Detta gäller speciellt SMF och många
tjänsteföretag.
7. Ett flertal initiativ pågår dock. Till exempel har patent- och IP-
specialisterna i industrin och IP-konsultbranschen i
Sverige och
201
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
Norden bildat en IP-akademi i syfte att bl.a. höja och certifiera
IP-kompetensen bland praktiserande IP-specialister.
8.12
Sammanfattning
I kapitlet har gjorts en genomgång av de viktigaste delstudierna i
utredningen för att därigenom på olika sätt belysa sambanden mel-
lan FoU, patent, innovationer och tillväxt i Sverige. Resultaten be-
lyser på olika sätt många olika samband och låter sig därför inte
enkelt sammanfattas. Studien av de viktigaste svenska innovatio-
nerna pekade på flera strukturella problem i det svenska innova-
tionssystemet, nämligen SMFs sammantaget låga innovationsfre-
kvens och innovationsandel, stora företags låga frekvens av radikala
innovationer på nya affärsområden och det snabbt ökande utlands-
ägandet av innovativa svenska företag, speciellt inom läkemedelsin-
dustrin. Samspelet mellan stora och små företag, liksom samspelet
mellan företag och universitet, var viktigt i innovations- och sprid-
ningsprocesserna, samtidigt som tillväxttakt och snabbhet till in-
ternationella marknader inte skilde sig nämnvärt mellan små och
stora företag. Studien av hur viktiga svenska patent har exploaterats
pekade återigen på stora företags dominans och hur sällsynt det är
att stora företag byggs upp från att ha varit små, även om patent-
skyddet är gott. Också här har utlandsägandet av viktiga patente-
rare ökat markant.
Snabbväxande småföretag i allmänhet växer av många olika skäl
och patent kunde inte påvisas ha någon roll i denna allmänna före-
tagsgrupp. Patentmedvetenheten var dock påfallande låg och urva-
let mycket litet med ett stort inslag av tjänsteföretag varför ytterli-
gare utredning av patenteringens roll för snabbväxande företag i
allmänhet behövs. Däremot hade patent föga överraskande ett tyd-
ligare samband med tillväxt i snabbväxande små teknikföretag, som
också var patentmedvetna även om patentkunnandet var lågt. I
dessa företag hade patent också stor betydelse för att attrahera
riskkapital. Studien av småföretag i IT-sektorn, inklusive mjukva-
ruföretag, visade på produktinnovationernas stora betydelse för
mjukvaruföretagens tillväxt medan patenteringens betydelse för
tillväxt var mindre. Andelen IT-företag som bedriver licenshandel
var jämförelsevis stor. En huvuddel av mjukvaruföretagen ansåg att
det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara, i likhet
med vad nästan alla tillfrågade patentbyråer ansåg. Kapitlet har
202
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
också gett ett antal korta fallbeskrivningar för att ge mera situa-
tionsspecifika belysningar. Man bör också komma ihåg att flera av
delstudiernas urvalsstorlekar varit relativt små, varför försiktighet
måste iakttas vid tolkningar.
En stor enkätstudie av 50 st. stora företag i Sverige
varav 38 sva-
rat visade sammanfattningsvis vilken betydelse patent och patente-
ringsmöjligheter har för dessas FoU, innovationer och tillväxt.
Företagens produktutvecklingstakt är hög i nordisk
jämförelse.
En stor del av företagens försäljning och en huvuddel av deras
uppfinningar, såväl produkt- som processuppfinningar, skyddas av
patent. Patentering för att fördröja eller förhindra imitationskon-
kurrens är också den viktigaste kommersialiseringsstrategin för nya
produkter, och anses numera viktigare i svenska storföretag än ti-
digare och också viktigare i jämförelse med företag i USA.
Den relativa styrkan (elasticiteten) i olika
variabelsamband i fö-
retagens patent/tillväxtspiraler är också genomgående tydligt posi-
tiva.
Företagens egna FoU ökar också ofta genom andra företags
pa-
tentering vilken tvingar till extraarbete för att gå runt hindrande
patent. Samtidigt men betydligt mindre frekvent så reduceras också
egen FoU genom andras patent och patentinformation genom att
dubbelarbete undviks men också genom att egen FoU hindras så
mycket att den läggs ner.
Själva patentsystemets påverkan är till sist stor på de
stora före-
tagens uppfinningar, nya produkter och FoU-satsningar, vilka
grovt sett skulle reduceras med en tredjedel och produktförsäljning
med en fjärdedel om möjligheter till patentering föll bort.
Studien av storföretagen avsåg också frågan om anledningar
till
nedgången i patentansökningar till PRV. Denna del av storföre-
tagsstudien redovisas i kapitel 9. En enkätstudie av 12 st. svarande
av 14 stora patentbyråer med liknande fokus redovisades dock i
detta kapitel. Denna patentbyråstudie bekräftade i stort sett mot-
svarande delar av den bild som redovisas i kapitel 9, dvs. att PRVs
andel av förstagångsansökningar sjunker, främst på grund av ökad
användning av PCT- och EP-ansökningar samt att främsta anled-
ningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är mer
selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för kvan-
titet. Omsättningen i patentbyråbranschen minskade dock inte i
perioden 2001–2004.
I kapitlet redovisades också en kartläggning av utbudet av
IP-ut-
bildning i Sverige. Studien pekade bl.a. på att mindre än cirka 10 %
203
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
av utexaminerade master-studenter i teknik, ekonomi och juridik
fått någon kurs i IP; att knappast någon kvalificerad utbildning i
IP-ekonomi förekommer; kvalificerad rådgivning inom hela IP-
områdets kompetensbredd endast finns i ringa utsträckning trots
närvaron av en mängd aktörer inom innovations- och entrepre-
nörsområdet; samt att affärsansvariga i svenska teknikbaserade fö-
retag inte får någon utbildning av betydelse i IP-frågor. Dessutom
finns en stor brist av certifierade patentspecialister i Sverige. Dessa
förhållanden står långt ifrån i paritet med dominansen av intellek-
tuellt kapital i en alltmer kunskapsbaserad och IP-orienterad eko-
nomi.
204
9
Har svensk patentering gått ner
och, om så är fallet, varför?
9.1
Inledning
I detta kapitel skall förändringar i patenteringsfrekvens och paten-
teringsbenägenhet beskrivas och analyseras, speciellt vad gäller na-
tionella förstagångsansökningar till svenska Patent- och registre-
ringsverket (PRV).T 1 En nedgång i dessa har observerats under se-
PF FPT
nare år och skälen till denna nedgång skall i möjligaste
mån kartläg-
gas enligt utredningens uppgift PEX4. Detta är en viktig
fråga för
PRVs framtid. Frågan är också viktig för företagens
framtid i den
mån en allmän nedgång skett i deras patenteringsfrekvens.
En stati-
stikstudie och en omfattande enkätstudie har härvid
genomförts
med såväl stora som små företag. Såväl motiv till
nedgångar som
uppgångar har efterfrågats för att se om gemensamma
faktorer lig-
ger bakom förändringar i patenteringsfrekvens i allmänhet.
9.2
Förändringar i patenteringsfrekvens
9.2.1
Allmänt
Förändringar i patenteringsfrekvens – PF – kan avse
förändringar
av ett flertal variabler, speciellt:
− Antal patentansökningar
per tidsenhet (vanligen år)
− Antal patentbeviljningar
per tidsenhet (vanligen år)
Dessa variabler kan i sin tur avse:
− Grundpatent (kallas
prioritetsgrundande patent och ansök-
ningar därom
kallas ”förstagångsansökningar”, s.k. ”first fi-
lings”)
1
Med patenteringsbenägenhet avses
benägenheten (sannolikheten) att ansöka om och få ett
TP PT
patent givet en patenterbar uppfinning medan patenteringsfrekvens avser
antalet erhållna
patent per tidsenhet (vanligen år).
205
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
− Följdpatent i olika länder av samma grundpatent
(och ansök-
ningar därom kallas ”följdansökningar”, s.k. ”subsequent fi-
lings”)
− Patentfamiljer (dvs. grundpatent med tillhörande
följdpatent,
eventuellt avgränsade till sådana patentfamiljer som gäller i ett
urval av viktiga länder, t.ex. i Europa, Japan, USA, s.k. ”triad
families”)
Patentansökningar kan inlämnas vid:
− Nationellt patentverk i de(n) sökandens hemland
eller annat
land
− Multinationellt patentverk (eg. bara EPO)
En patentansökan kan vidare vara en:
− Nationell ansökan
− PCT-ansökan
− EPO-ansökan
Patentstatistisk kan naturligtvis sedan brytas ner på många sätt,
t.ex. på olika länder, patentklasser, industrier, företagstyper m.m..
Patenteringsfrekvensen påverkas av många olika faktorer, bl.a. av
patenteringsbenägenhet. Patenteringsbenägenhet hos företag i sin
tur påverkas av ett antal interna faktorer mer eller mindre inom fö-
retagets kontroll, speciellt:
− Patentmedvetenheten i företaget
− Patentresurser, speciellt antal interna
patentspecialister (främst
ingenjörer, men också jurister och ekonomer)
− Interna FoU-resurser
− FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter inom
företagets
kontroll
− Företagets uppfinningsförmåga (produktivitet)
− Patentstrategier
− Patenteffektivitet relativt alternativa strategier
− Affärsledningens förståelse och stöd
− Interna finansieringsmöjligheter
Dylika faktorer kan naturligtvis identifieras och benämnas på
många andra sätt och också inkluderas i mer övergripande faktorer
som exempelvis patentkultur, företagstradition, interna finansie-
ringsmöjligheter m.m. Sammanfattningsvis gäller för ekonomiskt
206
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
orienterade företag som vill skapa värdetillväxt att deras patente-
ringsbenägenhet påverkas av identifierade patentinvesteringars
kostnader och intäkter och i slutänden avkastning.
Patenteringsfrekvensen
påverkas vidare av ett antal externa fak-
torer väsentligen utanför enskilda företags kontroll även om de
sammanhänger med interna faktorer, t.ex.:
− FoU-verksamhetens
uppfinningsmöjligheter utanför företagets
kontroll (vilka
varierar mellan teknologier och över tiden)T
2 PF
FPT
− Konjunktursvängningar
− Andra företags
patenteringsfrekvens och patenteringsbeteende
− Uppfinningarnas
patenterbarhet såsom denna definieras av la-
gar och
kriterier tillämpade av patentverk och domstolar, avse-
ende t.ex.
uppfinningshöjd och vad som är patenterbara upp-
finningsområden
(”patentable subject matter”)
− Patentverksresurser
− Företagsexternt
bestämda kostnader och intäkter från patent
− Externa
finansieringsmöjligheter
Nedan skall en del men inte alla av dessa faktorer behandlas. En
mera detaljerad genomgång görs i kapitel 11 där dessa faktorer lig-
ger till grund för strukturering av ett antal rekommendationer, se
avsnitt 11.3 och tabell 11.1.
9.2.2
Patenteringsfrekvens och konjunktursvängningar
Bland faktorerna som påverkar företagens
patenteringsfrekvens är
det främst FoU-resurser, patentresurser och
finansieringsmöjlig-
heter och därmed sammanhängande patentstrategier som är
kon-
junkturberoende. Studier av patenteringsfrekvens på
företagsnivå
har vidare haft svårt att tydligt peka på någon
tidsförskjutning
mellan fluktuationer i FoU och fluktuationer i
patenteringsfre-
kvens.
På svensk nationell nivå
påverkas den aggregerade patenterings-
frekvensen av industrins struktur och konjunktursvängningar. Den
höga FoU-koncentrationen till ett fåtal storföretag i svensk indu-
stri ger vidare en stark koppling mellan nationell patenteringsfre-
kvens och patenteringsfrekvens i dessa storföretag, inte minst
Ericsson. Ericssons FoU har också uppvisat ett konjunkturbero-
2
Dessa uppfinningsmöjligheter
motsvarar på företagsnivå ungefär begreppet ”exogenous
TP PT
technological opportunities”, ett begrepp som emellertid oftast används
på makronivå.
207
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
ende under 1990-talet och framåt. FoU-investeringarnas konjunk-
turberoende som helhet förefaller dock ha dämpats något bland
många svenska storföretag under senare år.
Frekvensen av strukturaffärer i industrin (t.ex. fusioner och för-
värv) varierar också till del med konjunkturen. Oavsett styrkan i
konjunkturberoendet så har ett antal stora utländska förvärv av och
samgåenden med svenska storföretag resulterat i att flera koncer-
ners huvudkontor och ofta också patentledningsfunktioner hamnat
utanför Sverige. Exempel på utländska förvärv med denna effekt är
AGA, Volvo Personvagnar och Saab Automobile och exempel på
samgåenden med utländska företag med denna effekt är Pharmaci-
aUpjohn, AstraZeneca, ABB, AkzoNobel och StoraEnso. En mot-
svarande inflyttning saknas i stort sett, vilket sammantaget och allt
annat lika innebär en nedgång i benägenheten att lämna in priorite-
ringsgrundande patentansökningar i Sverige.
Riskkapitaltillgången i Sverige har också uppvisat ett konjunk-
turberoende, både till mängd och till riskprofil. Senaste lågkon-
junkturen åren 2000–2003 reducerade kraftigt högriskkapitalet för
FoU, speciellt för FoU i tidiga faser och speciellt för SMF. FoU
drogs härmed ner och fördröjdes liksom patentansökningar. Detta
torde ha gällt också för enskilda uppfinnare. Även om en viss del av
teknikbaserat nyföretagande är motcykliskt så tar det ändå tid att
uppfinna, ansöka om och få patent. Godkända patent förbättrar
samtidigt finansieringsmöjligheterna, så bilden av konjunkturbero-
endet är komplex.
Slutligen bör nämnas att teorier finns om långsamma sväng-
ningar i ekonomin (s.k. långa vågor eller Kondratieff-vågor),
svängningar som är längre än konjunktursvängningar och är över-
lagrade dessa. Inverkan av dessa långa vågor på fluktuationer i pa-
tenteringsfrekvens på kort och medellång sikt (1–5 år) torde dock
vara marginell och knappast detekterbar i tillgänglig statistik.T
3
PF FPT
3
För analyser av patentfrekvensfluktuationer på lång sikt bör inverkan
av Kondratieff-vågor
TP PT
analyseras. Denna typ av vågor eller cykler analyseras också ofta med
hjälp av patentstatistik.
För närmare beskrivning av Kondratieff-vågor, se t.ex. Freeman et al.
(1982) och Granstrand
(1994).
208
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
9.3
Förändringar i antal ansökningar inlämnade till
svenska PRV
9.3.1
Syfte och bakgrund
I detta avsnitt skall förändringar i antal
prioritetsgrundande natio-
nella patentansökningar inlämnade till svenska PRV
beskrivas och
analyseras. Dessa patentansökningar benämns 'svenska
första-
gångsansökningar' (”Swedish first filings”) och förkortas
SFA. Man
bör här komma ihåg att en patenträttighet gällande i
Sverige för
närvarande (innan ett eventuellt gemenskapspatent införs)
kan fås
på endera av fyra sätt, nämligen via godkännande av en:
1. Nationell förstagångsansökan inlämnad till PRV.
2. En följdansökan inlämnad till PRV, dvs. en ansökan som
base-
ras på en
nationell förstagångsansökan inlämnad till ett annat
nationellt
patentverk än PRV. (Varje förstagångsansökan ger
internationell
prioritet åt eventuella följdansökningar under ett
år efter
inlämnandet av förstagångsansökan till ett patentverk,
det s.k.
prioritetsåret, under vilket eventuella följdansökningar
till olika andra
patentverk måste inlämnas för att äga giltighet.)
3. PCT-ansökan inlämnad till ett patentverk som är
auktoriserat
av WIPO som
PCT-myndighet, och i vilken ansökan Sverige
finns med bland
de länder som ansökan slutligen anger (’desig-
nerar’), dvs.
kommer att omfatta.T 4 En PCT-ansökan kan, men
PF FPT
behöver inte,
inlämnas till svenska PRV och Sverige kan, men
behöver inte,
designeras i denna. PCT-myndigheten gör en in-
ternationell
prövning som i sig inte automatiskt leder till en
gällande
patenträttighet i Sverige. Den senare fås genom att
PCT-ansökan
fullföljs i Sverige och då godkänns genom en na-
tionell prövning
av PRV med den internationella prövningen
som underlag.
4. En EP-ansökan inlämnad till EPO, i vilken Sverige
designeras.
(Denna ansökan
leder heller inte automatiskt till en fullt ut
gällande
patenträttighet i Sverige förrän en översättning inges
till PRV och en
avgift betalas.)
Uttrycket ”inlämnade ansökningar” är således mångtydigt,
dels
därför att inlämning kan ske på olika sätt och dels för
att ansökan
kan vara av olika slag enligt ovan. Uttrycket svenska
ansökningar är
4
För närvarande (2005) finns 12 st.
sådana PCT-myndigheter, nämligen i USA, Kanada,
TP PT
Ryssland, Japan, Korea, Kina, Australien, Österrike, Spanien, Finland
och Sverige samt EPO.
209
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför? SOU
2006:80
också mångtydligt och kan avse nationaliteten hos dels den som
inlämnar ansökan, dels den som mottager ansökan, dvs. ett patent-
verk. Patentverken har med undantag av EPO en klar nationalitet
(fortfarande) medan inlämnande företag inte alltid har det, t.ex. i
fallet med utländska dotterbolag i Sverige. Dessa mångtydligheter
försvårar naturligtvis såväl debatt som analys.
Att behandla inlämnade nationella förstagångsansökningar och
följdansökningar är de nationella patentverkens traditionella hu-
vuduppgift. I denna uppgift ingår att genomföra nyhetsgransk-
ningar baserade på sökningar och sökrapporter samt granskning av
patenterbarhet i övrigt. För vissa patentverk tillkommer sedan ar-
betet med PCT-ansökningar. En växande (internationell) handel
och utbyten av främst söktjänster mellan patentverkan förändrar
dock denna traditionella bild. Inte desto mindre är utvecklingen av
nationella förstagångsansökningar inlämnade till nationella patent-
verk av stort överlevnadsintresse för dessa patentverk, speciellt i
länder med små inhemska marknader för vilka följdansökningar är
mindre viktiga för utländska företag och uppfinnare. Normalt har
också inhemska företag och uppfinnare i ett land valt att lämna in
förstagångsansökningar för nationella patent (dvs. inte PCT-an-
sökningar eller EP-ansökningar) till landets patentverk.
Även denna bild förändras nu, så att företag, speciellt stora tek-
nikintensiva multinationella företag, internationaliserar patentar-
betet och skapar strukturer för att lämna in förstagångsansökningar
av olika slag, t.ex. för olika produkt- och teknikområden, till olika
nationella och multinationella patentverk. (Se textruta 9.1 om
Nokia.) Denna förändring kan snabbt ta fart på grund av att pa-
tentverksamheten i storföretagen nu blivit både mer kostsam och
mer värdefull i samband med pro-patent-eran, och därmed också
blivit ett tydligare föremål för investerings- och rationaliserings-
tänkande. En sådan förändring skapar i sin tur snabbt förändrade
förutsättningar för speciellt små patentverk i små länder med
många stora, multinationella företag, t.ex. Holland, Schweiz och
Sverige.
Textruta 9.1 Nokias nya vägval till patent – en trend?
Nokias patentförvärv formligen exploderade i början av 1990-
talet på grund av tvister med IBM och Motorola. Patentstrategin
i början av Nokias egen interna ‘pro-patent-era’ var enkel. Pa-
tent togs på i stort sett allt som gick och kvantitet sattes före
kvalitet. Omkring år 2000 gjordes en global IP-organisering
210
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
med rekrytering och utlokalisering av patentarbetare, funktio-
nellt kopplade till en global FoU-organisation, dock med en stor
FoU-koncentration kvar i Finland, speciellt inom Nokias lång-
siktiga forskning. Totalt är (per 2005) ca 40 % av Nokias ca
50 000 anställda involverade i FoU. Cirka 50 % av all FoU är
kvar i Finland. Den långsiktiga forskningen bedrivs inom Nokia
Research Center (NRC) med 1 200 personer, varav 900 i
Finland. NRC står år 2005 för ca 30 % av Nokias drygt 1 200
förstagångsansökningar.
Numera söks patent mycket mer selektivt än förr och
(eko-
nomisk) patentkvalitet sätts före kvantitet. Mestadels väljs
PCT-vägen som växt kraftigt. Val av patentverk och patentby-
råer (patentombud, patenttjänsteföretag) blir mycket en konse-
kvens av lokalisering av patentarbetet vilket i sin tur blir en
kon-
sekvens av lokalisering av FoU. Någon övergripande koncern-
strategi för förstagångsansökningar finns ännu inte, men några
beteenden börjar etableras. För det första så är förstagångsan-
sökningar till Finland på finska ”döda”. Att skriva patenttext på
finska ter sig meningslöst. Detta beror också på patentverkets
liberala inställning till patentansökningarnas språk, vilket också
kan vara engelska, med krav på översättning senare. Första-
gångsansökningar till finska patentverket på engelska blir där-
med inte en helt död väg. Till exempel inlämnas spekulativa an-
sökningar ganska ofta som nationella (=billiga) ansökningar
och då prioritetstiden går ut, dödas den finska ansökningen utan
att någonsin översättas, medan prioriteten utnyttjas utomlands
eller via PCT-vägen om inte projektet stoppas. Detta leder till
att väldigt få finska patent meddelas Nokia numera. Nokia är
inte heller störste patenterare i Finland, utan topplatserna intas
av företag med en traditionell modell för förstagångsansök-
ningar, som t.ex. Metso (som ju också är stor i Sverige genom
sin FoU i f.d. Karlstads Mekaniska Verkstad för pappersmaski-
ner).
En struktur byggs vidare upp för rationell
patentering. En al-
lokeringsmatris görs upp för allokering av patentansökningar till
olika patentbyråer runt om i världen, patentbyråer som utvärde-
ras med avseende på ett antal kvalitetskriterier samt avseende
risk för eventuella intressekonflikter. Av de cirka 50 stycken
ombud som används globalt är bara 10 % finska. Ramkontrakt
som stipulerar pris, kvantitet, kvalitet etc. skrivs med
respektive
utvalda patentbyråer. Vissa stora patentbyråer i Europa och
211
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
USA är speciellt utvalda som specialister för Nokias räkning
(dvs. ett slags ‘out-house filing centers’). Vid val av ombud lik-
som val av patentverk är nationsgränser irrelevanta (däremot
naturligtvis inte vid val av nationella marknader för följdansök-
ningar). Nokia har sålunda numera visavi patentombud tagit en
mer aggressiv och genomtänkt roll i ett hierarkiskt uppbyggt sy-
stem för underleverantörer av patenttjänster.
Slutligen har varje enhet i Nokia internt uppsatta mål och
riktlinjer för patentarbetet. Olika ansökningsvägar graderas och
viktas och vägvalet sker som regel av interna patentingenjörer.
Nokia (liksom de flesta storföretag) har många olika affärer
med många olika patenteringsmöjligheter och korskopplingar
mellan affärer och patent. Man eftersträvar därför en kluster-
bildning av ca 10 patentansökningar på närliggande saker som
sedan får gå genom samma patentbyrå. Härigenom fås en enk-
lare struktur av patentkluster (’patent modules’) och dessas
kopplingar till affärsenheter (’business modules’). Alla patent-
kluster ingår i någon av fyra portföljer. Portföljerna är förhål-
landevis självständiga och har egna prioriteter och uppgifter
inom sig. Beroende på teknologi och Nokias position används
de patent och patentansökningar som ingår i en portfölj på olika
sätt. Typiskt är att ett kluster erbjuds för licensiering (inom
standard och bilateralt). Andra kluster/enskilda patent reserve-
ras för produktdifferentiering. Ett tredje användningssätt är för
defensiva ändamål, etc. Också open source-alternativet kommer
alltmer in i bilden, men beslutsfattandet för detta ändamål är
åtminstone inte tillsvidare portföljbaserat, utan beslutas högre
upp i FoU-organisationen.
Till sist bör kommas ihåg att mycket för närvarande (2005) är
under lupp i Nokia av olika skäl och bilden ovan kan förändras
snabbt.
9.3.2
Datainsamling
Relevant statistik har inhämtats dels från svenska PRV samt i viss
mån från WIPO och andra utländska organ, dels via enkätsvar från
högfrekventa patenterare i Sverige.T 5 Kvalitativa bedömningar av
PF FPT
olika faktorers vikt bakom statistiska förändringar har inhämtats
via enkäter, preparerade med hjälp av intervjuer och pilotstudier,
5
Alla tjänstvilliga personer inom PRV och företag tackas härmed varmt.
TP PT
212
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
från en grupp högfrekventa patenterare, en grupp SMF och en
grupp av patentbyråer (patenttjänsteföretag). Tyvärr har inte
mot-
svarande studier utförts i andra länder, varför någon
internationell
jämförande analys inte kan ges.
9.3.3
Databeskrivning
Figur 9.1 visar först utvecklingen av antal nationella
ansökningar
till patentverken i några olika länder under senaste
20-årsperioden
1985–2004. Denna period täcker i stort sett in pro-patent-eran
och
tillväxten i förstagångsansökningar till amerikanska och japanska
patentverket är tydlig, liksom tillväxten i PCT-ansökningar.
Till-
växten av ansökningar till svenska PRV under 1990-talet är också
tydlig. Denna tillväxtperiod bröt en tidigare starkt nedåtgående
trend och trendbrottet år 1992 sammanföll med IVA/PRV-studien
åren 1992–1993. År 2001 bröts tillväxttrenden och en nedgångspe-
riod startade, vilken också möjligen kan ses som en fortsättning
på
den tidigare nedgångsperioden på 1980-talet. Nedgångstakterna i
dessa två perioder är nämligen förvånansvärt likartade.
Figur
9.1
Antalet nationella ansökningar för patent i olika länder samt
inlämnade till EPO och PCT åren 1985–2004
500
000
7 000
450 000
6 000
400 000
5 000
350 000
300 000
4 000
250 000
3 000
200 000
150 000
2 000
100 000
1 000
50 000
0
0
198 5 1 986 1987 198
8 1 989 1990 199 1 1
992 1993
199 4 1995 1996 19
97 1998 1999 20 00 2 001 2002 200 3 2004
European
Filings
National Filings Germany
JPO
Filings
Utility Filings at the USPTO
PCT
Filings
National Filings Sweden (right scale)
National Filings Finland (right scale)
Källa: Insamlade data och statistik från patentverk och WIPO.
213
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Sedan år 1992 har således antalet nationella ansökningar till PRV
växt ganska kontinuerligt med en topp år 2000, från vilken en ned-
gång med en dryg tredjedel skett under fyra års tid, se tabell 9.1.
Tabell 9.1 visar också antalet SFA under perioden 1998–2004. Även
antalet SFA har gått ner med en dryg tredjedel under perioden
2000–2004. Antalet olika sökande med SFA har under samma tid
gått ned med ca 30 %. SFA-andelen av totala antalet inlämnade na-
tionella ansökningar har dock varit tämligen konstant under perio-
den 1998–2004 och pendlat mellan 87–89 %.
Tabell
9.1
Antal SFA, dvs. nationella förstagångsansökningar, mottagna av PRV
under åren
1998–2004P1)
P P
1998
1999
2000
2001 2002
2003 2004
Absolut Relativ
förändring förändring
(2004– (2004–2000)
2000) som %
4 936
Totalt antal 4
625 4
870
4 500 3 910 3 619 3
230U -1 706
-34,6%
U
ansökningar
4 348
Totalt antal 4
095 4
262
3 996 3 456 3
159 2 863U -1
485 -34,2%
U
SFAs
88,8%
87,3%U 88,6%
0,55% 0,6%
Andel SFAs /
88,5% 87,5%
88,1%
88,4% U
totala
ansökningar
2
079
1 458U -621 -29,9%
Antal sökande 2
017 1
993
1 845 1 729 1
533 U
med SFAs
Noter: 1) Lägsta årliga värden understryks, högsta skrivs med fetstil.
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.2 visar en nedbrytning av SFA på sökandens nationalitet.
Som väntat dominerar svenska sökanden stort. Deras andel är dock
förvånansvärt konstant under åren 1998–2004 och ligger runt 92–
93 %.
214
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Tabell
9.2
SFA fördelade på sökandens nationalitet åren 1998–2004
Sökandes
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Absolut
Relativ
nationalitet
förändring förändring
(2004– (2004–
2000) 2000)
som %
1
Sverige
3769
3957
3997
3699
3217
2906
2659
-1338
-33,5%
2
Schweiz
62
75
75
77
88
78
76
1
1,3%
3
Tyskland
30
46
41
25
11
32
9
-32
-78,0%
4
Finland
21
17
24
41
27
27
20
-4
-16,7%
5
Ukraina
24
28
65
16
3
0
1
-64
-98,5%
6
USA
31
24
23
18
10
11
15
-8
-34,8%
7
Storbritannien
42
27
20
10
8
13
10
-10
-50,0%
8
Nederländerna
19
12
26
17
22
12
11
-15
-57,7%
9
Taiwan
13
16
21
26
11
7
12
-9
-42,9%
10
Danmark
15
12
5
22
11
16
7
2
40,0%
11 Övriga
länder
69
48
51
45
48
57
43
-8
-15,7%
Totala årliga
SFA
4095
4262
4348
3996
3456
3159
2863
Svenska sökandes
92,04%
92,84%
91,93%
92,57%
93,08%
91,99%
92,87%
andel av SFA
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.3 visar en nedbrytning på
företag respektive individer som
sökande. Dessa två grupper var
ungefär lika stora år 1998. År 2004
hade båda grupperna krympt,
individgruppen dock snabbare och
mer. Som väntat stod företag för
betydligt fler SFA men båda
gruppernas SFA gick ner åren
2000–2004 med närliggande andelar,
35 % resp. 31 %, dvs. grovt sett
en tredjedel.
Tabell
9.3
SFA fördelade på företag och individuella sökande åren 1998–
2004P1) P
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Absolut
Relativ
förändring förändring
(2004– (2004–2000)
2000)
som %
3 094
Årliga SFAs från
2 785 2
945
2 938
2 539 2 275
2
001U
-1
093
-35,3%
U
företags sökande
1 168
Antal
företags- 1
004 1
012
1
044
982
868
786U
-382
-32,7%
U
sökande
2,91
Årliga
SFAs/antal
2,77
2,65
2,81
2,59
2,62
2,55U
-0,10
-3,9%
U
företags sökande
1
317
862U
-392
-31,3%
Årliga SFAs från
1
310
1 254 1
058
917
884
U
individuella
uppfinnare
1
013
665U
672
-239
-26,2%
Antal
981
911
801
747 U
individuella
sökande
1,38
1,28U
-0,09
-6,8%
Årliga
SFAs/antal
1,29
1,34
1,32
1,23
1,33 U
individuella
sökande
Noter: 1) Lägsta årliga värden
understryks, högsta skrivs med fetstil.
Källa: Svenska PRV-data
215
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell 9.4 visar en ytterligare nedbrytning av företagsgruppen i ta-
bell 9.3 i tre kategorier svarande mot en patenteringsfrekvens
(egentligen patentansökningsfrekvens) av i genomsnitt en enda år-
lig SFA, respektive 2–10 stycken, respektive fler än 10 stycken SFA
per år. Tabellen visar att nedgången i procent från år 2000 till år
2004 är störst i yttergrupperna, dvs. den första och den tredje, och
störst för högfrekventa patenterare.
Tabell
9.4
SFA fördelade på företag med olika patenteringsfrekvens
1998 1999 2000 2001 2002
2003 2004
Absolut Relativ
förändring förändring
(2000–2004) (2000–2004)
som %
En
årlig
Antal
717 727 845 742
693 634
558
-287 -34,0%
SFA
sökande
Årliga SFA 717 727
845 742 693 634
558
-287 -34,0%
2-10
årliga
Antal
255 250 286 272
261 207
206
-80 -28,0%
SFAs sökande
Årliga SFA 779 791
902 879 870 643
653
-249 -27,6%
>10
årliga
Antal
32 35
37 30 28
27
22
-15 -40,5%
SFA
sökande
Årliga SFA 1289 1427 1347
1317 976 998
790
-557 -41,4%
Källa: Svenska PRV-data
Figur 9.2 visar sedan hur sporadiskt över tiden de flesta företag och
individer lämnar in SFA. Detta ger en fingervisning om hur stor
omsättningen av sökanden är från år till år. Detta förhållande för-
svårar i sin tur en enkätstudie av sökanden om skälen bakom ned-
gången i deras SFA. Figurer 9.3 och 9.4 ger tydligare bilder av
denna omsättning. Figurerna visar t.ex. att klart mer än hälften av
sökanden i toppgruppen med fler än 10 SFA år 2000 hade försvun-
nit ur toppgruppen år 2004, medan enbart 6 stycken (24 %) hade
klättrat in i toppgruppen. Detta talar i viss mån trots allt för en en-
kätstudie av förändringsfaktorer hos högfrekventa sökanden.
216
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Figur
9.2
Fördelning av antal seriella sökanden med SFA under åren 1998–
2004P1) P
Y
2000
1800
1600
Occurencies of corporate applicants
Antal företagssökanden
1400
Occurencies of individual applicants
Antal individuella sökanden
3540
1200
3031
1000
800
697
585
600
5%
400
279
159
200
117
76
71
58 58
35
17 6
0
1
2
3
4
5
6 7 X
90%
Beteckningar: x = antalet år som ansökningar lämnades in från en
given sökande under den 7-
åriga perioden 1998–2004
y = antalet sökande som sökte x år under den 7-åriga perioden
1998–2004
Noter: 1) Smärre skillnader i totala antalet sökanden uppträder
på grund av statistiska svårig-
heter, bl.a. att korrigera för felstavningar av sökandens namn
Källa: Svenska PRV-data
217
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Omsättning av SFA-sökanden från år 2000 till år 2004P1)
Figur
9.3
P
Omsättning av sökanden med mer än 10 SFA
2004
19 6
2000 24 19
Omsättning av sökanden med mer än en och högst 10 SFA
2004
66 230
2000
345
66
Omsättning av sökanden med en SFA
2004
72
1065
2000
1556
72
Beteckningar: Siffra i mörkgrått fält = antal sökanden som finns med
både år 2000 och år 2004.
Siffra i ljusgrått fält = antal sökanden som finns med ifrågavarande år
men inte jämförelseåret.
Not: 1) Smärre skillnader i totala antalet sökanden uppträder på grund
av statistiska svårigheter,
bl.a. att korrigera för felstavningar av sökandens namn
218
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Figur 9.4
Detaljerad översikt av omsättning av SFA-sökanden från år 2000 till
2004
ALEXANDER
PRISYAZHNY
ALLGON AB
AMC
CENTURION AB
ABB
ANOTO AB
ALFA LAVAL
BOFORS
AMERSHAM
CELLPOINT
ASTRAZENECA
EMERSON
ENERGY SYSTEMS AB
ATLAS COPCO
HAMID
DELALAT
BIOVITRUM AB
HANS
GUSTAV ERIK WAHLBECK
DELAVAL HOLDING AB
INFINEON
TECHNOLOGIES
ELECTROLUX
NET
INSIGHT AB
FORSKARPATENT
OBDUCAT AB
L M ERICSSON
PHARMACIA
METSO
SANDRA
JÄRLEBRO
NOBEL BIOCARE AB
SCA
SAAB
SIEMENS-ELEMA AB
GAMBRO
SANDVIK
SKF
KONGSBERG AUTOMOTIVE AB
SCANIA CV AB
SPIREA AB
LARS ERIKSSON
STRIDSBERG INNOVATION AB
ST JUDE
MEDICAL AB
MEDIVIR AB
TETRA LAVAL
STORA ENSO
ROLF CARLMARK
TONIE SÖDERSTRÖM
TELIASONERA
SECO TOOLS AB
VOLVO
TORSTI
TAAVILA
VOLVO CAR
CORP
2004
19
6
XCOUNTER AB
2000
24
19
Källa: Svenska PRV-data
Figur 9.5 visar vidare en nedbrytning på stora teknikområden så
som dessa definieras i IPC-systemet på dess första hierarkiska nivå
(dvs. sektionsnivå). Denna nedbrytning visar en stor spridning i
nedgångsprocent från år 2000 till år 2004 med en stor och största
nedgång inom elektricitetsområdet, följt av fysikområdet.
219
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Figur 9.5
SFA fördelade på olika IPC-sektioner åren 1998–2004 (nedgång i %
från 2000 till 2004)P1) P
1000
900
800
700
600
500
400
300
B – PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING (-20.7%)
200
A – HUMAN NECESSITIES (-32.7%)
H – ELECTRICITY (-63.9%)
100
G – PHYSICS (-47.1%)
0
F
– MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING;
WEAPONS; BLASTING (-21.3%)
1998
C – CHEMISTRY; METALLURGY (+2.7%)
1999
2000
E – FIXED CONSTRUCTIONS (-17.0%)
2001
2002
D – TEXTILES; PAPER (-35.4%)
2003
2004
Noter:
1) Enligt IPC klassifikation version 7, giltig till 31.12.2005.
Tabell 9.5 visar slutligen en nedbrytning på de totalt största (mest
frekventa) SFA-sökandena under perioden 1998–2004 uppdelad i
två stycken 3-årsperioder före och efter år 2001 för att tydliggöra
en eventuell flerårsförändring i samband med en konjunkturom-
svängning. Återigen är det en stor spridning mellan företagen i des-
sas nedgångsprocent eller snarare förändringsprocent från år 2000
till år 2004. Det är också stor spridning mellan olika år för de flesta
företag, en spridning som i flera fall inte är kopplad till en trend
över flera år. Vissa företag uppvisar dock klara trender. Speciellt
intressanta och dominanta är Ericsson och ABB vars nedgångar
från år 2000 till år 2004 i absoluta tal svarar för 44 % av den totala
nedgången på 633 stycken för de företag som uppvisar en nedgång
från år 2000 till år 2004 (visas ej i tabell 9.5). Sammantaget visar
elektroföretagen (E-företagen) Ericsson, ABB, TeliaSonera,
Siemens-Elema och Anoto som grupp en dominant stor nedgång,
vilket också bekräftas av Tabell 9.5. Summan av SFA för gruppen
som helhet visar slutligen en ganska konstant nivå åren 1998–2000
220
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
med ett klart fall till lägre nivåer för åren 2002–2004.
Detta indike-
rar sammantaget att en stor nedgång bland högfrekventa
sökande
berodde på en konjunkturnedgång, speciellt för
elektroföretagen.
Mycket förenklat uttryckt så brast IT-bubblan och därmed
också
en ”patentbubbla”. Samtidigt bör observeras att närmare en
tredje-
del (6 st.) av de 20 sökande ökade antalet SFA från år
2000 till år
2004, och däribland till övervägande del
konjunkturkänsliga verk-
stadsföretag inom det maskintekniska området (M-företag),
dvs.
Volvo, Scania, Sandvik, Electrolux och Atlas Copco.
Tabell 9.5
Totala patentansökningar från de 20 främsta svenska patentinne-
havarna (1998–2004)
Relativ
Totalt antal Absolut
Företag
Årliga SFA i snitt Årliga SFA i
förändring
SFA 1998– SFA-
under period 1 snitt under
(period 1–
2004 förändring
(1998–2000) period 2 (2002–
period 2) som
(period 1–
2004)
%
period 2)
Ericsson
282
63
1224
-219 -77.7%
AstraZeneca
130
150
1035
20 15.4%
ABB
139
51
680
-88 -63.3%
Volvo
61
91
550
30 49.7%
Scania
46
72
412
26 57.7%
Sandvik
56
61
402
6 10.2%
SCA
58
34
358
-24 -41.1%
SAAB
38
33
272
-5 -12.3%
Tetra
Laval
38
35
249
-3 -7.9%
TeliaSonera
54
12
226
-42 -77.9%
Electrolux
18
28
185
10 56.6%
DeLaval
Holding
32
22
183
-10 -32.3%
Atlas
Copco
10
35
157
25 246.7%
Alfa
Laval
31
13
147
-18 -59.1%
Alexander
Prisyazhny
38
1
135
-37 -96.5%
Metso
13
21
130
8 65.8%
Siemens-Elema
24
11
126
-13 -53.5%
Pharmacia
27
9
125
-19 -68.3%
Anoto
13
8
110
-5 -35.9%
Stridsberg
Innovation
17
15
105
-2 -12.0%
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.6 visar slutligen som en intressant jämförelse en
motsva-
rande 20-i-topp-lista för ca 30 år tidigare, dvs. innan
EPO- och
PCT-vägarna öppnades. Stabiliteten i toppgruppen är trots
allt på-
fallande över en 30-årsperiod. Några helt nya stora
svenska företag
på senaste listan förekommer inte, medan flera gamla
storföretag
har försvunnit (t.ex. Götaverken).
221
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell 9.6 20 främsta
patenterare i Sverige 1969–71 efter antal beviljade
patent i Sverige
Rang
Företag
SNI-kod Beviljade svenska patent
1
ASEA
380
496
2 LM
Ericsson
383
188
3
Electrolux
380
117
4 Standard Radio och
Telefon
383
113
5
Bofors
Div
108
6
AGA
Div
106
7 Atlas
Copco
380
81
8 Svenska
Fläkt
380
71
9
Bahco
380
70
10 Tetra
Pak
Div
65
11 Åkerlund &
Rausing
Div
62
12
MoDo
Div
58
13 Alfa
Laval
380
57
14
Saab-Scania
380
50
15
Götaverken
380
49
16
Sandvik
Div
44
17 Svenska
Philips
Div
44
18
Astra
35
43
19
SKF
Div
43
20
Bolinder-Munktell
380
42
Källa: Papahristodoulou (1987). Siffrorna är påfallande höga i
jämförelse med perioderna 1998–
2000 och 2002–2004. Det har dock inte varit möjligt att få dessa
siffror bekräftade av PRV.
9.4
Förklaringsfaktorer bakom förändringar
9.4.1 Metodik
I ett tidigt skede av utredningen formulerades hypotesen att den
övervägande andelen av den observerade nedgången i SFA kunde
förklaras av beteendet bland de högfrekventa patenterarna, i första
hand storföretag med stora FoU-budgetar. Hypotesen grundade
sig på då tillgänglig men ofullständig statistik, diskussioner med
initierade inom PRV och industrin samt det vanligt observerade
förhållandet att FoU och patenteringsfrekvens är starkt snedför-
delad i ett land som Sverige. Hypotesen stöddes också av viss te-
222
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
ori.T 6 Hypotesen äventyras dock av en stor omsättning i den under-
PF FPT
liggande populationen. Tillgängliga uppgifter pekade samtidigt på
att små företag och uppfinnares patenteringsfrekvens sammantaget
inte hade uppvisat en väsentlig nedgång.
Mot denna bakgrund utformades en enkät som skickades ut till
de största företagen i mars 2005. Företagen valdes ut så att de
största företagen avseende patentfrekvensT 7 eller
FoU-investeringar PF FPT
i Sverige eller börsvärde täcktes in.
Urvalet skulle dessutom inne-
hålla motsvarande urval för den tidigare
IVA/PRV-studiens enkät-
urval av 20 svenska FoU-tunga
storföretag. Urvalsprincipen för
enkätutskicket var att kunna täcka in en
tillräckligt stor del av den
övre svansen i fördelningen av absoluta
nedgångstal för att kunna
förklara en huvuddel av nedgången.
Syftet med enkäten var dels att
inhämta företagens patentstatistik för
att validera och komplettera
PRVs statistik, dels att inhämta
kvalitativa och kvantitativa bedöm-
ningar av olika frågor av intresse för
utredningen, inklusive för-
klaringar av eventuell nedgång i
patenteringsfrekvens.
Enkätutskicket följdes sedan upp av påminnelser via e-mail och
telefonsamtal och i flera fall telefonintervjuer. Svarsfrekvensen var
dock fortfarande för liten varför enkäten också gjordes tillgänglig
via nätet som en webb-enkät.
Statistik över SFA blev efteråt tillgänglig under våren 2005 från
PRV och data visade då att den ursprungliga hypotesen inte hade
tillräckligt stöd. Enbart maximalt 29 % av SFA-nedgången visade
sig då förklaringsbart via det ursprungliga enkätutskicket. När
detta stod klart gjordes en nedbantad version av enkäten som
skickades ut till ett nytt urval av ca 50 SMF i augusti 2005. Dessa
företag valdes ut bland de företag som visat upp en stor nedgång i
SFA-frekvens.
6
En enkel tillväxtteori – eller allmännare teori för förändringar i
variabler som försäljning,
TP PT
FoU m.m. – baseras på den s.k. Gibrat’s Law som i grova drag säger att
storleken på en årlig
förändring i en variabel är (statistiskt sett) proportionell mot
variabelns storlek vid årets
början (se också avsnitt 6.3.)
7
Vid tidpunkten då urvalet gjordes fanns inte SFA-statistik tillgänglig
via PRV och urvalet
TP PT
fick grundas på totalt antal inlämnade ansökningar.
223
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
9.4.2
Resultat
Frekvens förstagångsansökningar (FA)T 8
9.4.2.1
PF FPT
Över hälften av de stora företagen och en tillräckligt stor grupp av
SMF för att tjäna som kontrastgrupp svarade på respektive enkät.
Det bör understrykas här att svaren här avser förstagångsansök-
ningar oavsett var dessa inlämnats.
Av de storföretag som svarat uppvisar drygt hälften en nedgång i
förstagångsansökningar (FA) från år 2000 till år 2004, en tredjedel
en uppgång och resten ingendera. Tabell 9.7 visar en lista på de fö-
retag som hade en FA-nedgång. Företagen är rankade efter ned-
gångens absoluta storlek i antal, respektive relativa storlek i procent
av företagets antal FA år 2000.
Tabell
9.7
Rangordning av enkätsvarande efter absolut storlek på nedgång
(rang 1) och relativ storlek på nedgång (rang 2) i FA från år 2000
till år 2004
Rang 1
Företag
Rang 2 Företag
1 LM
Ericsson
1 SCA
2
SCA
2 TeliaSonera
3
SAAB
3 Perstorp
4
TeliaSonera
4 Axis
5 Tetra
Laval
5 Ericsson
6 Infineon
Technologies
6 SKF
7
Perstorp
7 Infineon Technologies
8 Alfa
Laval
8 SAAB
9
Biovitrum
9 Alfa Laval
10
SKF
10 Tetra Laval
11
Axis
11 Stridsberg Innovation
12 Stridsberg
Innovation
12 HL Display
13 HL
Display
13 Biovitrum
14
Metso
14 Metso
15 Active
Biotech
15 Kvaerner
16
Kvaerner
16 Active Biotech
Källa: Utredningsenkät.
8
Notera här att föregående avsnitt fokuserade på SFA medan detta avsnitt
fokuserar på FA.
TP PT
Frekvens förstagångsansökningar (FA) är inte detsamma som frekvens
svenska förstagångs-
ansökningar, dvs. förstagångsansökningar inlämnade till svenska PRV,
eftersom en första-
gångsansökan kan lämnas till ett annat patentverk än PRV.
224
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Tabell 9.8 a, b och c visar den vikt de svarande företagen har fäst
vid de olika allmänna förklaringsfaktorerna i enkäten. En förhållan-
devis konsistent bild framträder, även om försiktighet krävs vid
jämförelser mellan företag av denna typ av bedömningar.
Förändringar i
FoU-resurser och patenteringsresurser är viktiga
faktorer bakom förändringar i patenteringsfrekvens, såväl för stora
som små företag. Detta resultat ligger också i linje med tidigare
studie av företag i USA och Japan.T 9 Förändring i patenteringsresur-
PF FPT
ser förefaller dock vara en faktor som är viktigare för en
uppgång
än för en nedgång. Detsamma gäller faktorn ökad strategisk
bety-
delse i branschen.
Vad som förutom
nedgång i FoU-resurser främst anses ligga
bakom en nedgång i patenteringsfrekvensen åren 1998–2004 är en
nedgång i patenteringsbenägenheten och en mer selektiv patent-
strategi, inriktad mer på patentkvalitet än patentkvantitet. Detta
gäller särskilt de stora företagen. För de små och medelstora före-
tagen spelar dessutom en minskad betydelse av patent för finansie-
ring en väsentlig roll. Detta hänger i sin tur ihop med det minskade
utbudet av riskkapital för tidiga faser sedan IT-bubblan brast år
2000.
9
Se speciellt Scherer (1983),
Mansfield (1986) och Granstrand (2000). Dessa studier upp-
TP PT
visar dock branschvariationer, vilka inte varit möjliga att kartlägga i
dessa avseenden inom
utredningens ram.
225
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell
9.8a
Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en nedgång av FA under
åren 1998–2004P1)
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt)
(Q4.1a)...which weights did the following factors have as explanations
for this Large
firms SMF
decrease?
1. Reduction of R&D resources globally
a. for business-trend
reasons
1.55 0.82
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.36(3) 1.55(3)
2. Reduction of R&D resources in Sweden
a. for business-trend
reasons
1.55 1.09
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.27(4) 1.36
3. Reduction of patenting resources
a.
globally
1.64 0.55
b. in
Sweden
1.55 0.82
4. Decrease in number of patentable inventions per R&D
crown
1.27 1.45(5)
5. Decrease of patenting propensity per patentable
invention
1.73(5) 2.09U(1)
U
6. Increase of R&D in areas with fewer possibilities of patenting
(e.g. R&D in areas
0.55 0.36
with service or social-science orientation)
7. Change in patent application strategy in the form of:
a. More secrecy
protection
0.78 0.40
b. More selective
patenting
2.91(2) 1.55(3)
c. Increased demands on patent quality instead of patent
quantity
3.09U(1) 1.18
U
8. Change in patents’ role and economic importance in the form of:
a. Lower economic
value
0.40 0.91
b. Less importance for financing of continued
R&D
0.30 1.82(2)
c. Less strategic importance in the branch of
industry
0.55 1.09
9. Higher total patent-application
costs
1.64 1.00
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an
invention
1.09 1.00
(secrecy, speed and efficiency in production and marketing etc.) has
decreased
11. Other factors
a. Disclosure through patents is more
disadvantageous
0.55 0,55
b. Change in the product range towards less patent-intensive
products
1.00 0.82
c. Shift in comprehensive product generations (e.g. 3G –
4G)
0.82 0.27
d. Reduced government support to
R&D
0.00 0.45
e. Increased product specialization (i.e. less product
diversification)
1.27 0.55
f. Reduced risk of
imitation
0.09 0.55
Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom
parentes.
Källa: Utredningsenkät
226
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Tabell
9.8b
Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en uppgång av FA under
åren 1998–2004P1) 2) P
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt)
(Q4.1b)...which weights did the following factors have as explanations
for this increase? Large firms
1. Increase of R&D resources globally
a. for business-trend
reasons
1.36
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.08(4)
2. Increase of R&D resources in Sweden
a. for business-trend
reasons
1.18
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.25(2)
3. Increase of patenting resources
a.
globally
1.83
b. in
Sweden
2.67(1)
4. Increase in number of patentable inventions per R&D
crown
1.77
5. Increase of patenting propensity per patentable
invention
2.08(4)
6. Increase of R&D in areas with greater possibilities of
patenting
1.75
7. Change in patent application strategy in the form of:
a. Less secrecy
protection
0.83
b. Less selective
patenting
1.33
c. Decreased demands on patent quality to the advantage of patent
quantity
1.25
8. Change in patents’ role and economic importance in the form of:
a. Higher economic
value
2.00
b. Greater importance for financing of continued
R&D
1.73
c. Greater strategic importance in the branch of
industry
2.25(2)
9. Lower total patent-application
costs
1.09
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an
invention
(secrecy,
1.82
speed and efficiency in production and marketing etc.) has increased
Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom
parentes.
2) Denna fråga
ställdes inte till SMF-urvalet för att hålla ner frågemängden till SMF.
Källa: Utredningsenkät
227
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell
9.8c
Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en uppgång av FA under
1990-taletP1) P
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt)
(Q4.2a)...which weights did the following factors have as explanations
for this Largefirms SMF
increase during the 1990s?
1. Increase of R&D resources globally
a. for business-trend
reasons
1.33 1.90(2)
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.42(4) 1.80(3)
2. Increase of R&D resources in Sweden
a. for business-trend
reasons
1.09 1.56
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.58(3) 1.70(4)
3. Increase of patenting resources
a.
globally
2.09 1.10
b. in
Sweden
2.38(5) 1.56
4. Increase in number of patentable inventions per R&D
crown
1.58 1.40
5. Increase of patenting propensity per patentable
invention
2.83(2) 2.10(1)
6. Increase of R&D in areas with greater possibilities of
patenting
1.83 0.89
7. Change in patent application strategy in the form of:
a. Less secrecy
protection
0.67 0.78
b. Less selective
patenting
1.83 1.00
c. Decreased demands on patent quality to the advantage of patent
quantity
1.67 0.89
8. Change in patents’ role and economic importance in the form of:
a. Higher economic
value
2.31 1.20
b. Greater importance for financing of continued
R&D
1.58 1.10
c. Greater strategic importance in the branch of
industry
2.92(1) 1.70(4)
9. Lower total patent-application
costs
0.42 1.30
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an
invention
1.83 1.20
(secrecy, speed and efficiency in production and marketing etc.) has
increased
Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom
parentes.
Källa: Utredningsenkät
De främst angivna faktorerna bakom en (utan rangordning) ned-
gång i antal FA var:
− Ökade krav på patentkvalitet i stället
för patentkvantitet
− Mer selektiv patentering
− Minskad patenteringsbenägenhet för var
uppfinning
− Minskade FoU-resurser globalt och i
Sverige
− Minskad betydelse för finansiering av
FoU (spec. för SMF)
Intressant nog kan de främsta angivna faktorerna bakom en ned-
gång sammankopplas med en ökad medvetenhet om patentens
ekonomiska och strategiska värde samt en ökad förmåga att foku-
sera på färre men bättre patent ekonomiskt sett.
228
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Det är vidare värt att notera här vilka faktorer som
tillmättes
ringa förklaringsvärde för nedgången i patenteringsfrekvens mätt i
antal FA. Dessa faktorer var (utan rangordning):
− Minskning i antal patenterbara uppfinningar per
FoU-krona
(”technological opportunities”) för
storföretagen
− Ökning av FoU på områden med färre
patenteringsmöjligheter
− Förändring i patentstrategi mot ökad användning av
sekretess
− Förändring i patents ekonomiska betydelse i form av
a) Lägre ekonomiskt värde
b) Mindre strategisk betydelse
− Minskad betydelse av patent relativt andra
strategier för att ex-
ploatera en uppfinning
− Publicering av patentinformation
− Förändring i produktportfölj mot mindre
patentintensiva pro-
dukter
− Produktgenerationsskiften
− Ökad produktspecialisering
− Reducerad imitationsrisk
− Reducerat statligt FoU-stöd
Man kan till sist notera att vikten som tillmäts olika förklarings-
faktorer är i genomsnitt lägre för SMF jämfört med stora företag.
Om denna skillnad är signifikant och vad som ligger bakom är svårt
att säga. Närmaste tolkning till hands är att SMF patenterar i lägre
utsträckning varför nedgångar i patenteringsfrekvens blir mindre
och mer slumpmässiga och därför har bakomliggande faktorer som
upplevs som mindre påtagliga.
9.4.2.2 Frekvens svenska förstagångsansökningar
PCT-systemets starka tillväxt har tidigare berörts. Tabellerna 9.9
och 9.10 bekräftar och preciserar denna viktiga utveckling.
229
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell
9.9
Svenska PCT- och svenska EPO-ansökningar åren 1997–2004
1997 1998 1999
2000 2001
2002
2003 2004
2 915
Antal
PCT-
2 208 2 465 2 500 2
691
2 455 2
097 2 054U
U
ansökningar
inlämnade
till PRV
3,87%
Andel av
årliga
PCT-
3,68% 3,27% 2,89%
2,69%
2,22%
1,82% 1,67%U
U
ansökningar globalt
3 421
Antal
PCT-ansök-
2 212U 2 589 2 715 3
091
2 990 2
612 2 849
U
ningar
från svenska
sökande
globaltP1 P
3,88%
2,27%U 2,32%
Andel av
årliga
PCT-
3,86% 3,56% 3,32%
3,16%
2,71% U
ansökningar globalt
591
Antal
EPO-ansök-
276U 322
361 495
511
489 576
U
ningar
från svenska
sökandeP1)
P
1,04%
Andel av
årliga
EPO-
0,61%U 0,66% 0,72%
0,91% 0,90%
0,91%
1,01%
U
ansökningar
122 640
Antal
årliga
PCT-
57 064U 67 061 76 358 93 237
108 227 110 391 115 201
U
ansökningar globalt
58 479
Antal
årliga
EPO-
45 438U 48 550 50 236 54 626 56
857 53 750 55 125
U
ansökningarP2) P
Noter: 1) Svensk ansökande betyder svensk innehavare, inte
nödvändigtvis svensk uppfinnare
2) Exkluderar PCT-ansökningar till EPO (EURO-Direct)
Källa: WIPO-statistik, EPO årsredovisningar 1997–2004
Tabell 9.10
Orsaker bakom en minskad SFA-andel av förstagångsansökningar
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Avgörande vikt)
(Q4.3a) Om svenska PRV:s andel av förstagångsansökningar minskade i
snitt under
perioden 1998–2004, berodde detta på:
Större användning av PCT- och EPO- ansökningar som
FA
2,92
Mindre benägenhet att välja Sverige som prioriterat land (dvs. att
välja att lämna
in
2,17
förstagångsansökan i Sverige).
Den svenska marknaden har blivit mindre
viktig
1,73
Figur 9.5 visar utvecklingen under åren 1998–2004 av de olika an-
sökningsvägar de svarande storföretagen använder. Tillväxten i
PCT- och även EP-systemet bekräftas här ytterligare, samtidigt
som den nationella ansökningsvägen krymper i allmänhet, inklusive
till svenska PRV.
230
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Figur
9.6
Fördelning av svenska storföretags förstagångsansökningar över
olika patenteringsvägar
2500
161
21 249
29
117
17
19
44 225
312
40
19
2000
295 113
311
270
167
177 154
903
1500
48
29 24
843
883
155
210
634
379
&