Del III
Utredningens empiriska studier
Kapitel 8: Patent, innovationer och tillväxt i
Sverige –
en beskrivning och analys
Kapitel 9: Har svensk patentering gått ner
och, om så
är fallet, varför?
8 Patent, innovationer
och tillväxt
i Sverige – en
beskrivning och
analys
Good inventions deserve the very best patent protection.
Never give
away any patent, you never know when you might need it
again.
Intervjuperson med anknytning till en av Sveriges största
innovationer inom bioteknikområdet.
8.1 Inledning
Detta kapitel skall belysa sambanden mellan FoU, patentering, in-
novationer och tillväxt i Sverige baserat på empiriska studier med
anknytning till utredningen. Dessa studiers struktur och utform-
ning beskrivs i kapitel 3. Kapitlet anknyter därmed speciellt men
inte enbart till utredningens tredje uppgift, att belysa sambandet
mellan patentering och ekonomisk tillväxt. Ett urval av de olika
ingående studierna redovisas kort och för mer detaljerade redovis-
ningar hänvisas till separata bakgrundsrapporter för de olika del-
studierna, vilka är förtecknade i bilaga 15.
Först redovisas delstudierna av de tillväxtmässigt största
innova-
tionerna i Sverige, därefter delstudierna av viktiga patent, därefter
delstudierna av viktiga svenska SMF av olika slag, därefter en del-
studie av stora svenska teknikbaserade företag och slutligen en del-
studie av SMF i patentbyråbranschen och en delstudie av utbud av
patent- och IP-utbildning i Sverige. Härigenom redovisas en serie
av delstudier som täcker in olika delar och samband i tillväxtspira-
len.
167
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
8.2
Sveriges största innovationer (SSI-studien)
8.2.1
Perioden 1945–1980
En tidigare genomförd studie av Sveriges tillväxtmässigt sett största
innovationer under perioden 1945–1980 med en pågående uppfölj-
ningsstudie för perioden 1980–2005 har relevans för utredningen.T
1
PF FPT
Kriteriet på ’stor innovation’ valdes ursprungligen så att antalet in-
novationer under den första observationsperioden 1945–1980 blev
100 st. (se Wallmark och McQueen 1988). Samtliga innovationer
hade patentskydd. Detta var ett urvalskriterium och följaktligen
kan inte patentfrekvensen bland stora innovationer fastställas i
denna studie. Viss evidens indikerar emellertid att opatenterade
stora innovationer främst återfinns bland processinnovationer och
militära innovationer samt bland icke-tekniska innovationer. Re-
sultaten hittills sammanfattas i figur 8.1 och i texten nedan.
1
De ursprungliga studierna redovisas i Wallmark och McQueen (1988) och
Granstrand och
TP PT
Alänge (1995).
168
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Figur
8.1
Strukturen hos Sveriges största innovationer 1945–1980
Domestic and international
Domestic and international
environmental and market conditions
environmental and market conditions
Investments
Investments
100 major innovations
100 major innovations
in Swedish industry 1945 --1980
in Swedish industry 1945 1980
20
(20%)
80 (80%)
By new, small
firms
11
By existing, large firms11
By new,
small
firms
By existing, large firms
(Autonomous
(Corporate and state
(Autonomous
(Corporate and state
entrepreneurship)
entrepreneurship))
entrepreneurship)
entrepreneurship))
Independent
Independent
Spin-off
Diversification Renewal
Diversification Renewal
Spin-off
start-up
start-up
12
(60%)
8
(40%)
11
(14%)
69 (86%)
Entry
into
Renewals in
Entry
into
Renewals in
new product
areas
existing product areas
new product
areas
existing product areas
•• Diversification entry 11
(35%)
•• Product innovation 42 (61%)
Diversification
entry 11
(35%)
Product innovation 42 (61%)
•• New firm entry 20
(65%)
•• Process innovation 27 (30%)
New firm entry 20
(65%)
Process innovation 27 (30%)
Market performance
Market performance
Max annual sales 1945 --1980 > 20 MSEK
Max annual sales 1945 1980 > 20 MSEK
Equal sales growth rates for large /small firm innovations
Equal sales growth rates for large /small firm innovations
and almost equal and short time to international markets
and almost equal and short time to international markets
(ca 4 years from key patent date)
(ca 4 years from patent date)
10 (50%) new firms acquired up til 1989
10 (50%) new firms acquired up til 1989
No exists up til 1989
No up til 1989
Källa: Granstrand, O. och Alänge, S. (1995)
169
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
8.2.2 Sammanfattning av
resultat angående Sveriges största
innovationer 1945–1980
a. Stora företag (≥500 anställda) lanserade 80 % av innovatio-
nerna, medan medelstora företag lanserade 0 % och småföretag
(<50 anställda) lanserade 20 % i genomsnitt inom industrin.
Variationerna mellan olika industribranscher var stora, med
t.ex. stora företag som en högst dominant källa till stora inno-
vationer inom läkemedelsindustrin, dock med betydande inslag
från universitetsforskning. Ingen industribransch hade småfö-
retag som dominant källa till stora innovationer.
b. Endast 35 % av de innovativa småföretagen i studien hade inte
vare sig avknoppats eller förvärvats av stora företag fram till
1990. Endast 10 % av de innovativa småföretagen hade växt
oberoende av stora företag under perioden. Samspel mellan
stora och små företag genom förvärv, avknoppningar, kommu-
nikation, idéöverföring och resursöverföring var frekvent och
växande, med till synes positiva resultat i genomsnitt.
c. Under perioden producerade svensk industri sammantaget
mindre än en stor innovation per år inom ett nytt produktom-
råde. Nästan 70 % av innovationerna var förnyelser inom exi-
sterande produktområden.
d. Tillväxten i antalet stora innovationer ökade något över tiden
under perioden 1945–1980.
e. Av innovationerna i stora företag var 67 % produktinnovatio-
ner och 33 % processinnovationer.
f. Av produktinnovationerna i stora företag var 80 % produktför-
nyelser inom existerande produktområden.
g. Asea, Ericsson och Astra var de tre ledande innovatörerna med
11, 6 resp. 6 stora innovationer.
h. Av innovationerna hade 18 % idékällor inom något universitet
(för farmaceutiska innovationer 10 av 11 st.).
i. Av alla innovationer marknadsfördes 80 % internationellt inom
ett år, utan någon signifikant skillnad i hastighet till internatio-
nella marknader mellan stora och små företag.
j. Tillväxttakten i innovationernas försäljning skilde sig inte signi-
fikant mellan stora och små företag.
k. Inga innovationer uppstod inom utlandsägda företag, medan
över 25 % av innovationerna uppstod inom de stora företag
som 25 år efter den undersökta perioden hade gått samman
170
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
med eller
förvärvats av utländska företag, dvs. ASEA, Astra,
Pharmacia, AGA
och personbilsdelarna av Volvo och Saab.
Resultaten pekar på fyra strukturella förhållanden i det
svenska in-
novationssystemet vilka kan uppfattas som problematiska:
− Inga medelstora företag
var källa till studiens innovationer.
− Små företags
innovationsfrekvens och innovationsandel var låg.
− Stora företags
innovationer var huvudsakligen förnyelser på
existerande
områden.
− Utlandsägda företag i
Sverige var inte en källa till studiens in-
novationer under
observationsperioden 1945–1980 medan ut-
landsägandet av
innovativa svenska företag ökade väsentligt
under perioden
1980–2005, speciellt inom läkemedelsindustrin.
Samtidigt var samspelet mellan stora och små företag
viktigt, lik-
som samspelet mellan universitet och företag, speciellt
inom läke-
medelsindustrin. Innovationer i små och stora företag
skilde sig
vidare inte nämnvärt åt beträffande tillväxttakt och
snabbhet i in-
ternationell marknadsföring.
Sammantaget leder
dessa förhållanden till en låg innovationstakt
på nya områden.T 2 Dessa frågor tas upp ytterligare i kapitel 10.
PF FPT
8.2.3 Perioden
1980–2005
Som nämndes inledningsvis har uppföljningsstudien för
perioden
1980–2005 inte avslutats. Inom läkemedels- och
bioteknikområdet
är den dock klar och sammanlagt 17 innovationer har
identifierats
som uppfyller urvalskriterierna på storlek m.m. Detta
innebär att
innovationen måste ha växt till en omsättning av
åtminstone 50
MSEK, inklusive licensintäkter, under något år i
observationsperi-
oden eller lett till en kostnadsreduktion av åtminstone
samma
storlek något år. Bland de omsättningsmässigt största
innovatio-
nerna återfinns Astras läkemedel Losec och Brånemarks
tandim-
plantat. Dessa två fall har sedan studerats djupare och
sammanfat-
tas i var sin textruta. Fallen illustrerar hur radikala
innovationer
med gott patentskydd genererar extremt stor värdetillväxt
och sys-
selsättningstillväxt. Sådana fall av tydliga starka
samband mellan
2
Innovationstakten var förmodligen
alltför låg för att kunna generera tillräcklig tillväxt för
TP PT
att finansiera den offentliga tjänsteproduktionen i den omfattning
denna hade på 1980-talet
(se vidare Granstrand och Alänge 1995).
171
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
patentering och tillväxt är dock sällsynta. Fallen illustrerar också
långsiktiga effekter baserade på forskning som i båda fallen går till-
baka till 1960-talet.
Brånemarksfallet illustrerar vidare hur ett företagskluster byggts
upp baserat på en generisk teknologi, i detta fallet inom biomateri-
alområdet som studerades särskilt (delstudien BIO-M). 15 av de 17
innovationerna har vidare gett en positiv RoI och 9 st. har lett till
nya företag. Tabell 8.1 visar vikten av olika strategier för teknikex-
ploatering i de 17 fallen. Intern exploatering dominerar medan li-
censiering spelar en klart underordnad roll i urvalet som helhet.
Cirka hälften av de exploaterande företagen är stora. Tabell 8.2 vi-
sar hur viktigt stöd från stora företag och universitet är i FoU- och
kommersialiseringsprocesserna. Innovationerna skyddades av ett
förhållandevis stort antal patentfamiljer och dessa var i sin tur rela-
tivt stora. Båda dessa faktorer är tillväxtfrämjande.
Textruta 8.1 Losec-patenten – värdefullt formulerade
Läkemedlet Losec (omeprazol) mot magsår utvecklades på
Astra-Hässle i Mölndal och lanserades med första försäljningsår
1988. Det blev snabbt en succé och var under ett antal år värl-
dens mest sålda läkemedel. Baspatentet på den verksamma sub-
stansen söktes 1979 i Europa och USA bl.a. och beviljades 1981
i USA, dvs. dess giltighetstid i USA löpte ut 1999. (Patentet fick
sedermera tre års förlängd giltighetstid.) Baspatentet får anses
vara ett starkt formulerat patent med stor uppfinningshöjd och
blockeringseffekt. Losec representerade en helt ny biologisk
mekanism baserad på protonpumpshämmare och var därmed en
radikal innovation som fick mycket stor tillväxt och lönsamhet.
(Värdet av patentet har ansetts ligga i intervallet 15–30 miljarder
US dollar.)
Denna innovation bidrog mer än någon annan av Astras för-
hållandevis många andra radikala innovationer till att göra Astra
till ett av de 15 största, globala läkemedelsbolagen i världen från
att före Losec varit bland de 40 största. Astra-Zeneca var 2004
det 6:e största läkemedelsföretaget i världen med en försäljning
av receptförskrivna preparat på 21,4 miljarder US dollar, rankad
efter Merck och före Novartis.
Losec vidareutvecklades efterhand, bl.a. med en förbättrad
form av inkapsling av den verksamma substansen vilket gav ett
s.k. formuleringspatent. Denna typ av patent hade inte samma
höga uppfinningshöjd som det ursprungliga substanspatentet.
172
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Ett väsentligt steg i kommersialiseringen av Losec var just
framtagningen av en fungerande farmaceutisk beredning. Astra
sökte och erhöll således patent på beredningen, vilket visade sig
vara mycket värdefullt i konkurrensen med generikaföretag, dvs.
företag som säljer läkemedelskopior. En extra månad utan
generikakonkurrens uppgavs i media vara värd åtminstone 100
miljoner US dollar för Astra. Om ett patent eller flera patent i
följd av detta slag fördröjer generikakonkurrens med säg 8 år,
vilket inte är orealistiskt i fallet Losec, så innebär detta grovt
räknat ett (odiskonterat) patentvärde på närmare 10 miljarder
US dollar.
Astra (sedermera Astra-Zeneca) har också tvingats
försvara
sina patent i ett antal domstolstvister i olika länder. I USA är
det härvidlag högst troligt att Astra gynnats av den ökade benä-
genheten hos domstolar att inte ogiltigförklara ett attackerat
patent.
Fallet Losec illustrerar således hur patent med
såväl hög som
låg uppfinningshöjd bidrar till en mycket stor värdetillväxt.
Grundförutsättningen för att ett förbättringspatent skall ge stor
värdetillväxt har dock varit en radikal grundinnovation. Fallet
illustrerar också – speciellt om det studeras mer i detalj – hur
en
s.k. ”evergreening”-strategi med uppföljningspatentering av mer
inkrementella följduppfinningar kan bli mycket framgångsrik.
Läkemedlet Nexium, som är en efterföljare (andra produktgene-
ration) till Losec, illustrerar ytterligare den ekonomiska vikten
av även tekniskt-vetenskapligt sett mer modesta framsteg och
ständigt förbättringsarbete på en ”tillväxtväg”. Tillsammans illu-
strerar fallen det viktiga samspelet och synergierna mellan radi-
kala och inkrementella innovationer.
Textruta 8.2 Osseointegration – en patenterad generisk tek-
nik som ger tusentals jobb (BIO-M studien)
Under det tidiga 1960-talet upptäckte professor Brånemark på
medicinska fakulteten vid Göteborgs Universitet att levande
vävnad har förmågan att integrera med titan (osseointegration).
Vid den tiden skulle ingen ha förutsett att långt över 1 500 an-
ställda inom minst tre svenska företag skulle försörja sig på tek-
niken år 2004.
År 1978 licensierade professor Brånemark den
patenterade
”Brånemark-teknologin” med ensamrätt för alla tillämpningar
173
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
ovanför nyckelbenet till Nobel Industries som planerade en di-
versifiering på det medicinska området. Teknologins huvudap-
plikation har blivit dentala implantat.
Efter inledande svårigheter, tvivel och skepsis hos praktiker
kom tillväxten i det bildade företaget (senare omdöpt till Nobel
Biocare) igång efter en medicinsk konferens i Toronto 1982.
Med stöd från svenska socialstyrelsen behandlades de första pa-
tienterna (främst politiker och skådespelare) under mitten av
1980-talet. År 1989 blev företaget vinstgivande och börsnotera-
des 1994. Efter ett framgångsrikt samarbetsprojekt och några
förvärv blev Nobel Biocare ett schweiziskt holdingbolag med
huvudkontor i Zürich i juni 2002. År 2004 hade Nobel Biocare 1
430 anställda med totalintäkter på 388,4 miljoner euro (ca 3,6
miljarder SEK) och en nettovinst omkring 95,5 miljoner euro
(ca 0,9 miljarder SEK).
I samband med att nya tillämpningar söktes för Brånemark-
teknologin kom Nobel Biocare att grunda och avknoppa företa-
get Entific Medical Systems 1999. Företaget tillämpade samma
grundteknik, men inom marknaderna för benförankrade hörap-
parater och ansiktsproteser. I mars 2005 köptes Entific med sina
ca 100 anställda av det australiensiska företaget Cochlear Cor-
poration för 195,3 miljoner US dollar (ca. 1,5 miljarder SEK).
AstraTech är ett dotterbolag till Astra med en omsättning år
2005 på över 2 miljarder SEK fördelade på tre produktområden,
varav dentala implantat är det snabbast växande. AstraTech ut-
vecklade ett system för dentala implantat under sena 1980-talet
och var en av världens fyra största företag år 2005 inom detta
område.
Hela marknaden för dentala implantat har växt snabbt med en
omsättningstillväxt på mer än 20 % under senare år.
174
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell 8.1 Olika
strategiers betydelse för exploatering av Sveriges största
innovationer inom läkemedel och bioteknik 1980–2005P1)
(Scale: Of no importance = 0,1,2,3,4= of major importance.)
Question
Importance
(n=17)
What was roughly the relative importance of the following
strategies for exploiting
the technologies of the innovation?
a Internal exploitation (direct
investment in products and/or
3.94
processes based on the innovation)
b Creation of innovative firms (units,
spin-offs)
1.13
c Joint collaborations, e.g. joint
ventures
0.88
d Licensing
out
0.56
0.38
e Technology selling, e.g. contract
R&D
U
0.50
f Divestment
1) Det högsta resp. lägsta värdet är skrivet med fetstil resp.
understrykning.
Tabell 8.2 Externa
faktorers betydelse för FoU och kommersialisering av
Sveriges största innovationer inom läkemedel och bioteknik
1980–2005P1) P
(Scale: Of no importance = 0,1, 2, 3, 4 = of major importance.)
Importance
Question
(n=17)
For the R&D process,U what has roughly been the relative
importance of:
U
Government
support
0.82
Support from large
firms
1.71
Support from small
firms
0.53U
U
Support from
universities
1.53
Other(s)
2.60
For the commercialization processU (as opposed to the R&D
process), what has
U
roughly been the relative importance of:
0.69
Government support
1.75
Support from large firms
0.25
Support from small
firms
U
0.88
Support from
universities
U
2.56
Other(s)
U
1) Det högsta resp. lägsta värdet är skrivet med fetstil resp.
understrykning.
175
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
8.3 Viktiga
svenska patents tillväxteffekter (PEST-
studien)
Om de tillväxtmässigt största innovationerna i allmänhet har pa-
tentskydd, i vilken utsträckning skapar då viktiga patent i någon
mening innovationer med tillväxteffekter? Som beskrevs i kapitel 3
studerades i PEST-studien 56 viktiga svenska patent, som varit vik-
tiga i meningen att avgifter betalts för dem för maximal tid, dvs. 20
år. Dessa viktiga patent innehades av sammantaget 40 företag och 4
uppfinnare och var mer jämnt utspridda på företag av olika storlek
än de största innovationerna i föregående avsnitt. Storföretag stod
dock för en huvuddel. De företag med flest patent i urvalet var
Ericsson (5 patent), Asea (4), Volvo (4), Munters (3), Casco
(Nobel) (3), Höganäs (3), Sandvik (3) och Air Preheater (3).
Av de 40 företagen har i stort sett bara ett – HL Display – växt
från litet till stort företag (se textruta 8.3). Tillväxten i HL Display
har klart genererats av den patenterade uppfinningen, men själva
patentskyddets roll för tillväxten är mera oklar. Ett annat företag –
Nordic Water Products – växte genom uppfinningen från litet till
medelstort företag, men tillväxten i Sverige begränsades genom ut-
licensiering.
Ett delurval av 12 patent av de 56 viktiga patenten studerades se-
dan mer i detalj. Tabellerna 8.3 och 8.4 visar totala tillväxten i de
motsvarande företagen och tillväxtbidragen från uppfinningen i sin
helhet, respektive från själva patentskyddet såsom detta har kvali-
tativt bedömts vid intervjuer med företagen.
Textruta 8.3 The role of patents for the remarkable growth of
HL Display
“The patented product formed the base for HL Display’s economic
development and geographical spread – the product is the founda-
tion of HL Display”
Håkan Eriksson, marketing manager, HL Display
The patent which constituted the basis for the growth of HL
Display growth was called “Holder for information carriers in
strip form” with USPTO reference number US4295288. The in-
vention is a shelf-applied holder for information carriers in strip
form (see picture on the right). The holders are used in super-
markets to show price and data of various kinds of products.
176
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
The holder must allow easy replacement of the strip;
it should
be cheap and should not collect dust easily. In addition, it must
be possible to clean it without destroying the information strip.
Prior art accomplished many of those requirements, but the in-
formation strip was to be inserted from below, with the conse-
quence that it easily fell to the floor and therefore caused extra
work. This problem was solved with the new design of the
mentioned invention which therefore became superior to the
rest of the options available on the market.
Growth
In 1978, when the patent was granted, HL Display had annual
sales of 6.8 MSEK. In 1998, when the patent protection period
expired, HL Display had increased its sales to 647 MSEK, an
average compounded annual growth of 26 %. The patent cove-
red products which made up between 50 % and 75 % of the to-
tal sales. 2004 the company had annual sales above one billion
SEK and employed more than 950 people all over the world. It
is one of the 500 fastest growing companies in Europe.
Strategy
The patent was not licensed and was maintained full time in or-
der to protect the invention and gain market share. This was the
first patent on the technology which became a new industry
standard. The patent had 24 family members and 12 forward ci-
tations by August, 2005. The number of competitors increased
after the patent expired and as a result the profit margin was re-
177
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
duced. However, additional patenting and product development
have made it possible for HL Display to maintain an IP-based
advantage even after the first patent expired.
IP policy
HL Display has increased its use of IP protection and uses pa-
tents and design protection extensively. The main reason is that
the copying is so much faster today. The company is highly
aware of the contribution of IP strategies and the Patent Officer
reports directly to the Marketing Director, who is part of the
top management group.
Tabell
8.3
Intervjuade företag i PEST-studien
Företag
Försäljning Försäljning
Försäljning
Tillväxt Förändring
Tillväxt Förändring
1978
1998
2004
1978–1998 1978–1998
1998–2004 1998–2004
(MSEK)
(MSEK) (MSEK)
L →L
HL
Display
9
647 1
311 7 089
%
103 %
S→L
M→L
L →L
Gambro
Lundia
472 18
734 26
600 3 869
%
42 %
S
→M
M→M
Nordic
Water
5
200
224 3 900
%
12 %
Products
L
→L
L →L
Tetra
Pak
2 946
9 572 70
208 225
%
633 %
International
M→L
L →L
ABB
Robotics
200 1
711 4
000 756
%
134 %
M→M
M→M
Skaltek
20
113
100 465
%
-12 %
L
→L
L →L
Husqvarna
1 646
4 097 5
465 149
%
33 %
L
→L
L →L
Höganäs
883 2
210 2
357 150
%
7%
M→M
M→L
Assa
247
375
649 52
%
73 %
L→M
M→M
Bacou-Dalloz
874
163
109 -81
%
-33 %
Beteckningar:
L = Stort företag. (med försäljning större än 500 MSEK)
M = Medelstort företag (med försäljning mellan 10 MSEK och 500 MSEK)
S = Litet företag (med försäljning mindre än 10 MSEK)
Källa: Intervjuer och Sveriges Största Företag
(www.largestcompanies.com) 2005–2008
178
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell
8.4
Översikt över 12 st. detaljstuderade uppfinningar
Company
Investments to Inventive
step
Patent Growth
contribution Litigation
invention/patentP3
develop/acquire
(Scale:
exploitation
P
strategyP2
the invention 1 =
Low,
P
(MSEK) 5 = High)
HL
Display
Low
3
Internal
Large/Uncertain na
Gambro
Lundia
Low
3
Internal
Medium/Small
No
Nordic
Water
2
5
Internal/external
Large/Large Inward and
Products
AB
outward
Tetra
Pak
Very
low
1
Blocking
Small/Small
No
International
ABB
Robotics
2
4
Internal/external
Medium/Medium
No
Ericsson
Low
-
Blocking
Small/Small
na
Skaltek
0.5
5
Internal
Large/Large Outward
Husqvarna
0.1
2
Internal
Uncertain/Uncertain No
Höganäs
0.3
5
Internal
Medium/Medium
Outward
Assa
Low
4
Internal
Large/Large Outward
Sandvik
10
4
Internal/external
Large/Uncertain No
≈0
Bacou-Dalloz
3
Internal
Small/Uncertain No
Källa: Intervjuer
PEST-studiens urval är litet men indikerar ändå hur
svårt och säll-
synt det har varit att stora företag byggs upp av
små även om de
små företagen har haft uppfinningar och patent av
hög kvalitet.T
3
PF FPT
Dessa i sig garanterar
naturligtvis inte tillväxt utan skapar bara till-
växtmöjligheter vars exploatering
kräver mycket mer i form av
komplementinvesteringar,
entreprenörsskicklighet, produktions-
och marknadsföringseffektivitet,
tur m.m. Samtidigt visar studien
att det går, men det handlar då
förmodligen mestadels om speciella
nischer vars anknytning till
generiska teknologier eller stora tek-
nikområden med tillväxtpotential
för hela kluster av teknologier
och företag är begränsad. Ett
exempel på dylika teknikområden är
biomaterialområdet med
Brånemarkssystemet för tandimplantat,
vilket illustrerar hur viktiga
patent och uppfinningar inom en gene-
risk teknologi kan generera flera
företag, stora såväl som små (se
textruta 8.1 i tidigare avsnitt).
Slutligen visar PEST-studien hur mycket utlandsägandet av in-
novativa svenska företag har ökat under ett
kvartssekel, dvs. under
cirka en generation. Svenskägda företag dominerade
stort bland
patenterarna av de viktigaste patenten år 1978, men
de flesta av
dessa patenterare var inte svenskägda år 2004. Mot
bakgrund av att
samtidigt enbart ett litet företag växte till stort
i denna ”patentår-
3
Här bör
begränsningarna i utformningen av olika delstudier i utredningen enligt
kapitel 3
TP PT
hållas i åtanke. För att kunna skärpa slutsatserna
här hade förutom ett större urval i PEST-
studien också behövts en delstudie av
tillväxtmöjligheterna i nya små och gamla stora företag
grundade på uppfinningar och patent av lägre
kvalitet.
179
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
gång” kan konstateras att en patentbaserad återväxt av svenska fö-
retag är minimal i jämförelse med det ökade utlandsägandet av
stora svenska innovativa företag.
Svårigheterna att bygga upp stora, självständiga företag med
hjälp av uppfinningar och patent har förmodligen inte minskat i
Sverige sedan 1980-talet, snarare tvärtom på grund av det ökade
behovet av komplementresurser för teknikexploatering. Små före-
tag blir i ökad grad beroende av sådana komplementresurser, inte
minst i form av komplementteknik. Denna komplementteknik kan
vara så unik att eventuella teknikmarknader blir för tunna, varvid
finansmarknaderna inte fungerar tillfredsställande. Detta förhål-
lande kan också stärkas av en mer frekvent patentering. Således kan
pro-patent-eran i vissa fall ha ökat snarare än minskat svårigheterna
för småföretag att bygga självständiga stora företag.
8.4
Produkt- och processpatent (PPP-studien)
I mycket litteratur, bl.a. om företagsstrategier och om sysselsätt-
ningseffekter av innovationer, så görs en skarp åtskillnad mellan
produkt- och processinnovationer. Denna åtskillnad kan emellertid
lätt bli missvisande i strategi- och policyfrågor av flera skäl. Dels
kan ett företags produktinnovationer när de sprids bland användare
gå in i andra företags processer, dels finns tekniska framsteg som
samtidigt förbättrar både produktteknik och processteknik i ett
företag, dels kan ett teknikområde över tiden förändras från att
vara väsentligen produkttekniskt orienterat till att bli väsentligen
processtekniskt orienterat eller tvärtom. Detta oaktat finns det
strategilitteratur och uppfattningar att företag bör välja mellan
satsning på produkt- respektive processinnovationer och undvika
att bli ”stuck in the middle” för att nå lönsamhet och tillväxt.T 4 En
PF FPT
del färskare forskning pekar dock snarare på möjligheten till ”luck
in the middle” genom att satsa på nya teknologier som förbättrar
både produkter och processer och därmed får möjlighet att minska
pris/prestandarelationer på två kompletterande FoU-vägar.
För att se i vilken utsträckning uppfinningar avser både produkt-
och processförbättringar genomfördes en studie av ett slumpmäs-
4
Uttrycket härrör från Porter (1980).
TP PT
180
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
sigt urval av 80 + 80 patent beviljade och utfärdade
år 1990 respek-
tive år 2000 inom kemiområdet av EPO-granskare.T
5
PF FPT
Urvalet representerade således hela kemisektionen i IPC-syste-
met, inklusive bioteknik, dvs. klass C12 i IPC.
Patenten klassifice-
rades sedan av EPO-granskare i produkt-, process-,
användnings-,
apparat- och gemensamt produkt- och processpatent.
Tabell 8.5
redovisar resultaten tillsammans med antal
patentkrav och länder i
respektive patentfamilj.
Tabell
8.5
Karaktäristik av 80 plus 80 kemiuppfinningar som patenterats vid
EPO år 1990, resp. år 2000P1) P
Patent characteristics
Patent
vintage
Claims Countries
Product
Process
Use
Apparatus Joint product/
(#)
(#)
(%)
(%)
(%)
(%) process (%)
1990 issue at
stage of:
14.7
7.7
65.00
73.75
17.5
13.75 47.5
filing
12.4
8.4
62.50
71.25
20.0
12.50 42.5
grant
2000 issue at
stage of:
16.5
6.3
66.25
82.50
15.0
20.00 50.0
filing
13.1
8.8
58.75
75.00
22.5
16.25 40.0
grant
Notes:
1) Percentages hang together horizontally, i.e. they
refer to each type’s share of each vintage of patent appli-
cations, being either at filing stage or at grant
stage.
Som synes är så
mycket som nästan hälften av patenten såväl pro-
dukt- som
processpatent. Fördelningen på olika typer är vidare i
stort sett
densamma för år 1990 som år 2000, vilket talar för en viss
stabilitet.
Slutsatsen är således att gängse företagsstrategirecept för
tillväxt genom
att satsa på antingen produkt- eller processinnova-
tioner framstår
som högst tveksamma.T
6
PF FPT
5
Chief Examiner Niels Stevnsborg vid EPO tackas härmed för effektiv och
kompetent
TP PT
assistans.
6
Notera således att detta gäller på företags- och affärsstrategisk nivå.
På patentstrategisk
TP PT
nivå kan det mycket väl ofta vara en fördel att
satsa enbart på produktpatent om till-
verkningsprocessen är välkänd eller kan
hemlighållas. Kombinationen av produktpatent och
processhemlighet som innovationsskydd är också
vanlig i många branscher, inklusive kemi-
branschen.
181
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
8.5
Sveriges snabbväxande småföretag i allmänhet
(GAZ-studien)
Vi behöver rådgivning. Vad gäller? Är det någon mening att patentera?
Hur ska vi gå till väga på bästa sätt?
Intervjuperson i GAZ-studien.
För att få en indikation på patenteringens betydelse för små snabb-
växande företag i allmänhet och patentmedvetenheten i dessa, val-
des ett litet antal företag ut i den översta ändan av ”svansen” i till-
växtfördelningen. Således studerades de sex flerårigt mest snabb-
växande s.k. Gazell-företagen enligt affärstidningen Dagens Indu-
stri. Inget av dessa företag hade dock några patent. Patentmedve-
tenhet och förståelse var också i stort sett låg, obefintlig eller
t.o.m.
felaktig (t.ex. illustrerat av ett VD-svar: ”Det enda vi har patenterat
är vårt namn”).
Extremt hög tillväxt av småföretag kan således ofta ske helt utan
patent. Detta är i sig inte förvånande, särskilt med tanke på att en
huvuddel av företagen som hamnat i urvalet var icke-teknikbase-
rade tjänsteföretag. Samtidigt kunde förmodligen något eller några
av dessa ha växt ytterligare med hjälp av patent.T
7
PF FPT
8.6
Sveriges snabbväxande teknikbaserade SMF (HIT-
studien)
Valet mellan att hemlighålla eller patentera innovationer är svårt. Med
patent så skyddas företaget åtminstone mot direkt plagiering men
samtidigt fungerar patentet som en handbok i att komma runt de-
samma.
Skyddet som ett patent utgör är proportionellt mot hur stor kassa
företaget har.
Intervjupersoner i HIT-studien.
Tidskriften Ny Teknik har i en serie artiklar sedan år 1999 presen-
terat ett hundratal små teknikbaserade tillväxtföretag. Av dessa val-
des i flera steg med olika urvalskriterier ut först 64 st. företag som
fortfarande var aktiva, sedan 29 st. av dessa som hade försäljning år
2001 och år 2004, och sedan 6 + 6 st från båda svansarna i tillväxt-
7
Se vidare bakgrundsrapport nr A3, ”The role of patents in high-growth
SMFs in Sweden –
TP PT
The GAZ study”.
182
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
fördelningen, dvs. företag med hög respektive låg tillväxt för att få
kontrastverkan. Kvalitativa och kvantitativa data för olika urval
samlades in via publik information, enkät och intervjuer.
Fyra företag i delurvalet av tolv stycken var
universitetsav-
knoppningar ('university spin-offs') och åtta var oberoende. Inga
företagsavknoppningar ('corporate spin-offs') hamnade således i
detta urval. Alla företagen var patentmedvetna, även om de flesta
ansåg patentkunnandet som lågt, och 11 av 12 hade patent. För en
huvuddel av företagen var innovationer av stor betydelse för till-
växt, medan patent i sig hade underordnad betydelse för själva till-
växten. Däremot hade patent stor betydelse för en huvuddel av fö-
retagen när det gällde att attrahera riskkapital. I dessa avseenden
skilde sig inte hög- och lågtillväxtföretag signifikant, inte heller när
det gällde antal patentansökningar.
Tabell 8.6 visar vidare att patentkunnandet var lågt
samtidigt
som företagsledningens involvering i patent var stor i de flesta fö-
retag. Tilliten till patents skyddsförmåga var förvånansvärt låg.
Möjligen beror detta på lågt patentkunnande.
Ett antal rekommendationer framkom i intervjuer och
enkäter,
t.ex. att bättre och billigare patentrådgivning behövs för småföretag
samt att patent- och IP-utbildning borde stärkas vid universitet och
högskolor. (Se vidare kapitel 10 och 11, samt bilaga 14.)
Tabell 8.6
Översikt av intervjuresultat i HIT-studien (n=12)
Fråga:
Antal svar
1. Företagsinternt
patentkunnande
Hög
3
Låg
9
Annat
svar 0
2. Företagsledningens involvering i
patentfrågor
Stor
7
Liten/ingen
2
Annat
svar 3
3. Användning av patentinformation för att undvika
intrång
Ja
5
Nej
5
Annat
svar 2
4. Tilliten i företaget till patents
skyddsförmåga
Stor
1
Liten/ingen
5
Annat
svar 6
183
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
Figurerna 8.2 och 8.3 visar slutligen ett par kvantitativa samband
mellan företagens patentering, tillväxt och storlek i det större ur-
valet av 29 små teknikföretag.
Figur 8.2 visar inget klart och entydigt samband mellan patente-
ring och försäljningstillväxt. Snarare kan möjligen urskiljas två
grupper av företag, en högtillväxtgrupp och en lågtillväxtgrupp där
den senare har fler patent. Observationer gjorda i tidigare studier
indikerar också att små teknikbaserade företag väljer mellan en
högtillväxtstrategi och en lågtillväxtstrategi. Företag i den senare
gruppen kan följaktligen förbli små under lång tid vilket möjligen
ger dem anledning att sammanlagt ta ut flera patent. Denna ten-
dens motverkas dock av tendensen att tillväxt i sig genererar resur-
ser för FoU och patentering. Urvalet är här för litet för att dra säk-
rare slutsatser i detta avseende. Figur 8.3 ger ett mera entydigt po-
sitivt samband mellan antal patent och antal sysselsatta. Detta re-
sultat stöds av tidigare resultat som pekar på en tydlig koppling
mellan FoU-resurser och patentering. Stora variationer i omsätt-
ning per anställd är sedan vanliga i unga hi-tech-företag vilket gör
att mönstren i figur 8.2 och 8.3 inte nödvändigtvis är motstridiga i
denna studie. Resultaten pekar på det ömsesidiga positiva samban-
det mellan patentering och tillväxt, och att patentering samvarierar
med antal FoU-anställda, vilka i sin tur svarar för patentering. Hur
små teknikbaserade företags patentering kan stimuleras genom an-
ställning av patent- och IP-specialister behandlas vidare i kapitel
11.T 8 PF FPT
8
För mer detaljer kring studien, se bakgrundsrapport nr A8, ”The role of
patents in high-
TP PT
tech SMFs in Sweden – The HIT Study”.
184
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Figur 8.2 Tillväxt i förhållande till antal grundpatent (=
prioritetsgrundande
patent) i 29 st. små teknikbaserade företag
(Faktiska värden är avsiktligt utelämnade.)
Figur 8.3 Antal anställda i förhållande till antal
grundpatent (= prioritets-
grundande patent) i 29 st. små teknikbaserade företag
(Faktiska värden är avsiktligt utelämnade.)
185
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
8.7
Sveriges små och medelstora företag i en viktig
tillväxtregion (GGVV-studien)
Uppfinningshöjden har sjunkit alldeles för lågt. Numera finns ett virr-
varr av patent inom branschen vilket resulterar i stora svårigheter för
småföretag att hantera de stora företagens patentmattor.
Jag skulle skämmas om vi tog patent på varje liten grej. Vi vill ta ett
samhällsansvar.
I Gnosjöregionen finns en tro att patent är onödiga eftersom det ändå
inte går att skydda sig mot kinesiska företag med patent. Här gör vi
saker, och om någon annan börjar göra samma saker så gör vi det ännu
bättre.
Det är inte de kinesiska företagen som piratkopierar, det är europeiska
konkurrenter som skickar våra produkter till Kina med meddelandet
’Copy exactly’.
Intervjupersoner i GGVV-studien.
Studien av Gnosjö-regionen avsåg att se hur stor patentmedveten-
heten och patentförståelsen var och vilken roll patenteringen spe-
lade i en erkänt viktig, uppfinningsrik och entreprenöriell småfö-
retagsregion utanför storstadsregionerna. Vidare var ett syfte att få
fram idéer och förslag för utredningens olika uppgifter. Studien var
dock liten och som regionstudie betraktad av ”single-case”-karak-
tär, vilket naturligtvis i hög grad begränsar generaliserbarhet till
andra regioner.
Studien pekade på möjligheten att få en utväxling på innova-
tions- och entreprenörskulturen i regionen genom att stimulera
dess organiska tillväxt på sätt som beskrivs i kapitel 10. Någon ut-
präglad patentkultur kunde emellertid inte observeras. Patentmed-
vetenhet fanns men patentförståelsen var mycket begränsad för-
utom i ett par medelstora företag. Snarare fanns till och med före-
ställningar som att man inte behövde patent för att man var så ent-
reprenöriell och snabb att man ändå skulle ”klara sig” och att pro-
duktlivscyklerna var för korta för patent, samt att mönsterskydd
räckte. Tilltron till patentskyddets effektivitet var också låg i mer-
parten av företag, ofta grundad på gamla föreställningar. Främsta
kritiken mot patentsystemet var att kravet på uppfinningshöjd var
för lågt. Att ”man kan få patent på vad skit som helst” leder lätt till
föreställningen att det inte är någon idé att lägga resurser på patent,
även om det då kanske skulle vara lättare för ett litet företag att få
186
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
patent. Samtidigt så fanns dock små företag som utsatts för stora
företags patentmattor med många småpatent, liksom enskilda upp-
finnare som använt diverse patent enbart i syfte att störa och pressa
tillverkningsföretag på pengar (s.k. ”patent extortionists” eller
”patent trolls”). Låga krav på uppfinningshöjd gynnar således inte
småföretag. Ytterligare kritik var att patenteringskostnader var för
höga och att man inte hade resurser för patentering och rådgivning.
Slutligen var regionens företag väl medvetna om piratkopiering,
vilket också förekom bland regionens egna företag. Största oron
riktade sig dock mot utländsk piratkopiering. Flera företag hade
lång erfarenhet av utländsk legotillverkning. Scenariet med problem
med framtida patentmattor från innovativa asiatiska företag var
emellertid främmande för företagen.T
9
PF FPT
8.8
Innovations- och patentfrågor i mjukvaru- och IT-
företag (IT-SMF-studien)
Det är idag för krångligt att aktivt arbeta med patent i ett mindre bo-
lag.
Vi har en konkurrent som har ett patent på en lösning (varken mjuk-
eller hårdvara utan snarare en konfiguration av mjuk- och hårdvara).
Patentet är giltigt men man blir mörkrädd för hur man kan fiffla runt
med kända begrepp för att få ett patent!
Patent i sig är ingen garanti för att ett företag ska växa. Det svåra
är att
tillämpa patentet på ett vinstgivande sätt.
Intervjupersoner i IT-SMF-studien
En stor och tekno-ekonomiskt viktig IT-verksamhet finns i ett
stort antal företag vilka inte klassas som IT-företag. I denna me-
ning finns en stor ”dold” IT-industri som är integrerad med annan
industriell verksamhet.T 10 Inom denna finns en betydande
PF FPT
mjukvaruutveckling, ofta inom
storföretag. Storföretagen har fått
besvara frågor angående mjukvarupatent i
delstudien PEX4-L. Ett
flertal har dessutom på olika sätt,
bl.a. i media, deklarerat sina
9
För mer detaljer kring studien, se bakgrundsrapport nr A9, ”The role of
patenting in a
TP PT
Swedish entrepreneurship area – The case of the Gnosjö region”.
10
Detta är ett vanligt fenomen vid framväxt av nya generiska teknologier,
ett fenomen som
TP PT
dock är temporärt och partiellt på grund av att desintegration och
avknoppningar i olika
delar av industrin tenderar att ske efter hand som skalekonomi och
andra faktorer spelar in i
olika takt. På samma sätt kan man tala om en dold elektronikindustri,
liksom förmodligen
framöver om en dold BT-industri (bioteknik-industri).
187
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
behov av och möjligheter till mjukvarupatentering.T 11
Diskussionen
PF FPT
i allmänhet om mjukvarupatent är ju också numera välkänd, inte
minst efter Europaparlamentets nej till EU-kommissionens
mjukvarudirektiv i juli 2005. I grova drag har en ”nej-sida”
associerats med ”open-source”-rörelsen och därmed också med
små mjukvaruföretag. En delstudie av små IT-företag har därför
genomförts. 34 företag i IT sektorn valdes ut slumpmässigt ur en
populationsram, varav 24 svarade, dvs. svarsfrekvensen var 71 %.
Företagen har sedan klassats som mjukvaruföretag om deras
mjukvaruutveckling utgjort minst 40 % av deras totala FoU-
kostnader. De viktigaste kvantifierade resultaten framgår av
tabellerna 8.7–8.12. De redovisas mer ingående här på grund av
frågornas aktuella intresse.T
12
PF FPT
Tabell
8.7
Innovationers och patents betydelse för företags tillväxt (1=mycket
liten, 5=mycket stor)
Mjukvaruföretag Övriga IT-företag Totalt
(n=14)
(n=10) (n=24)
Vilken betydelse har produktinnovationer
för
4,43
3,50 4,04
företagets tillväxt?
Vilken betydelse har processinnovationer
för
3,14
2,90 3,04
företagets tillväxt?
Vilken betydelse har patentering för
företagets
2,79
2,20 2,54
tillväxt?
11
I mediasammanhang har ofta en åtskillnad gjorts mellan begreppen
datorrelaterade upp-
TP PT
finningar och ”rena” mjukvaruuppfinningar i form av enbart ett
datorprogram, varvid stor-
företagens behov uttryckta i dessa sammanhang främst har knutits till
det förra begreppet.
Åtskillnaden är dock inte särskilt distinkt, eftersom mjukvara avser
programvara, dvs.
program för datorer. (Termen ”mjukvarupatent” används också synonymt
med termen ”pro-
gramvarupatent”.)Begreppet dator är vidare inte avgränsat till enbart
hårdvaran. Dessutom
finns en hög grad av substituerbarhet mellan hårdvara och mjukvara i
form av att samma eller
liknande funktioner kan implementeras i såväl hårdvara som mjukvara.
12
Noteras bör att definitionen av IT-företag utgår ifrån en gruppering av
branschkoder, vilka
TP PT
i sin tur också kan innehålla företag med hårdvaruutveckling. Begreppen
IT-företag och
mjukvaruföretag är således breda. Se vidare bakgrundsrapport nr A10,
”The role of patents in
IT SMFs in Sweden– The IT-SMF study”.
188
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell
8.8
Hur patenterings respektive PRV:s betydelse för företag förväntas
förändras i framtiden (1=minska, 3=oförändrad, 5=öka)
Mjukvaruföretag Övriga
IT- Totalt
företag (n=10) (n=24)
(n=14)
Hur förväntas patenteringens betydelse
för
3,29
2,90 3,13
företaget förändras i framtiden?
Hur förväntas svenska PRV:s betydelse
för
2,79
2,40 2,63
företagets verksamhet förändras i framtiden?
Tabell
8.9
Andel studerade företag som bedriver licenshandel respektive
utnyttjar information om andras patent
Mjukvaruföretag Övriga
IT- Totalt
(n=14) företag
(n=10) (n=24)
Andel svarande företag som säljer licenser på
sina
21
%
30 % 25 %
patent:
Andel svarande företag som säljer licenser
till
14
%
30 % 21 %
utlandet på sina patent:
Andel svarande företag som köper licenser på
andras
14
%
30 % 21 %
patent:
Andel svarande företag som köper licenser
från
14
%
20 % 17 %
utlandet:
Andel svarande företag som utnyttjar information
om
57
%
67 % 61 %
andras patent:
Andel svarande företag som utnyttjar information
om
57
%
67 % 61 %
andras patent för att undvika krockar:
Andel svarande företag som utnyttjar information
om
21
%
44 % 30 %
andras patent för att hitta tekniska lösningar:
Tabell
8.10
Medvetenhet om och tilltro till patent samt patent som konkurrens-
och marknadsföringsmedel (1=mycket liten, 5=mycket stor)
Mjukvaruföretag Övriga
IT- Totalt
(n=14)
företag (n=24)
(n=10)
Hur stor är medvetenheten om
patenteringens
3,31
3,33 3,32
ekonomiska vinster och kostnader inom företaget?
Hur stor tilltro har ni till patents förmåga att
skydda
2,57
2,22 2,43
era innovationer?
Vilken roll har patentering som konkurrensmedel
för
2,64
2,22 2,48
företaget?
Hur stor betydelse har patent i
marknadsföringssyfte?
2,71
2,67 2,70
189
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
ProgramvarupatentT 13
Tabell
8.11
PF FPT
Mjukvaruföretag Övriga IT- Totalt
(n=14)
företag (n=24)
(n=10)
Andel svarande företag som anser att det
legala
62 % 25
% 48 %
patentskyddet bör utvidgas till ren programvara:
Om det legala patentskyddet utvidgas till ren
programvara,
3%
5% 4%
ungefär hur många procent skulle ert företag då öka FoU-
resurserna för programvaruutveckling?
Tabell
8.12
Patentbyråer och patentkonsulter
Mjukvaruföretag Övriga IT- Totalt
(n=14)
företag (n=24)
(n=10)
Andel svarande företag som tar hjälp av
patentbyråer/-
71 % 67
% 70 %
konsulter för råd och hjälp vid patentfrågor:
60 % 43
% 53 %
Andel svarande företag som anser att svenska/nordiska
patentbyråer kan erbjuda tillräcklig kostnadseffektivitet i
sitt serviceutbud:
Som framgår av tabellmaterialet så har produktinnovationer stor,
ofta mycket stor, betydelse för mjukvaruföretagens tillväxt medan
patenteringens betydelse för tillväxt är mindre, dock långt ifrån li-
ten, vilket skulle kunna förväntas.T 14 Spridningen är dock betydande
PF FPT
vilket tyder på att mjukvaruföretag är en heterogen grupp med
skilda egenskaper och förutsättningar vad gäller patentfrågor. Be-
tydelsen ansågs vidare öka något i framtiden.
Andelen företag som säljer och köper licenser är ganska stor i
förhållande till företag i allmänhet och en huvuddel av dem bedriver
licenshandeln internationellt. En huvuddel utnyttjar också patent-
information i olika syften (undvika intrång, hitta tekniska lös-
ningar). Medvetenheten om patentekonomi är ganska stor och
skiljer sig inte mellan mjukvaruföretagen och övriga IT-företag.
Således påverkas inte bedömningarna särskilt mycket av omedve-
tenhet om patenteringens ekonomiska vinster och kostnader i fö-
retagen. Tilltron till patents skyddsförmåga och betydelse som
konkurrens- och marknadsföringsmedel är dock begränsad.
13
I PEX4-PB-studien framkom att 10 av de 12 största patentbyråerna (dvs.
83 %) var för ett
TP PT
införande av programvarupatent. En byrå var emot ett sådant införande
och en byrå tog inte
ställning.
14
Självklart är skalorna grova, bedömningar osäkra och urvalet litet, men
resultat av detta
TP PT
slag kan ändå vara värdefulla för att få en nyanserad bild och uppslag
till fördjupade studier.
190
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
En särskilt intressant observation är att nästan hälften
av företa-
gen totalt och en huvuddel av mjukvaruföretagen i studien anser att
det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara. FoU-
stimulansen i företagen därigenom skulle dock bli tämligen margi-
nell. Av de studerade patentbyråerna var en klar majoritet för infö-
randet av programvarupatent.
Slutligen ges i textruta 8.4 och textruta 8.5 exempel på
patents
roll i två enskilda IT-företag (utanför urvalet) med låg respektive
hög tillväxt i aktuella och snabbväxande IT-branscher.
Textruta 8.4 Att spela med patent år 2005
KidCards är ett litet svenskt nystartat företag i spelbranschen.
Affärsidén liknar det japanska barnkortspelet Pokémon, dvs. att
barn – eller snarare deras föräldrar – köper spelkort och tillbe-
hör och spelar via elektroniska terminaler i olika grupperingar
ett öppet, tidsobestämt spel, som efterhand skapar och fördelar
virtuella värden, varvid reella behov av upprepade köp av olika
slag också uppstår.
Som en komplementär produkt har en tecknad och
animerad
serie med kopplingar till spelfigurerna utvecklats – Tim's Game
– vilken också gått i TV under en period.
KidCards har stött på oväntad, stark och snabb
konkurrens
från Japan och fått problem med vikande försäljning, varvid för-
handlingar om licens- och företagsförsäljning inletts. En japansk
spel- och leksaksgigant – med börsvärde i klass med ABB – har
varit seriöst intresserad. Trots det japanska företagets
entusiasm
och erkännande av spelets unika teknologi så har man hittills
bedömt affären som alltför osäker och svårvärderad, mycket be-
roende på att KidCards inte har några godkända patent ännu,
bara några patentansökningar. KidCards avvaktar därför tills
man får ett första godkänt patent och starkare finansiell ställ-
ning. Detta kan ta flera år. Under tiden går konkurrenternas ut-
veckling snabbt vidare. I sammanhanget har tumregler nämnts
att beviljning av en patentansökan i genomsnitt tiodubblar dess
värde. I KidCards fall kan då möjligen ett värde på patentport-
följen bli ca. 2–3 MUSD.
191
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
Textruta 8.5 Att söka med patent
Företaget Google från 1998 och sökmotorn med namnet
Google från 1997 är moderna tillväxtfenomen utan like. De illu-
strerar hur snabbt radikala innovationer och unga universitets-
baserade uppfinnare och entreprenörer – Stanford-doktoran-
derna Sergey Brin och Larry Page – under gynnsamma tekniska
och ekonomiska förutsättningar kan generera tillväxt i en allt-
mer kunskapsbaserad och globaliserad värld. Tillväxten är feno-
menal inte bara i rent ekonomiska termer, som t.ex. att företa-
gets aktiemarknadsvärde på sju år har växt till över 80 miljarder
US dollar, utan också vad gäller internationell spridning, an-
vändning, ryktbarhet och tänkbara sociala och politiska hot och
möjligheter. Googles möjligheter att förändra världen kan jäm-
föras med Gutenbergs radikala förbättring av boktryckarkons-
ten på 1400-talet.
Google baseras på speciella algoritmer och program som körs
på hundratusentals (per 2005) ombyggda och hopbyggda billiga
persondatorer, vilka tillsammans ger en världsunik datorkraft.
Hur denna datorkraft åstadkoms är en väl bevarad affärshemlig-
het. Algoritmer och övrig mjukvara är däremot till stor del pa-
tentskyddade. Första patentet söktes 1997. Över hundra patent
har sökts t.o.m. halvårsskiftet 2005. En viktig del av patente-
ringen berör Larry Pages nyckeluppfinning av den s.k. Page
Rank-metoden, som baseras på en idé för en sökalgoritm som
rankar de olika sökresultaten efter olika relevanskriterier, och
följdutvecklingar av denna uppfinning. Strategin från början var
att basera företaget på licensförsäljning men svårigheter att få
gehör för affärsidén och att sälja licenser, t.ex. till Yahoo, ledde
till att Google byggde upp egen tjänsteförsäljning och sedan
kunde växa sig stora på egen hand, först med hjälp av lokal risk-
kapitalfinansiering och därefter genom en börsintroduktion.
När sedan den ekonomiska potentialen hos affärsmodellen för
sökmotorer med kringtjänster demonstrerats började en formlig
sökmotorindustri att utvecklas. Inom denna industri får IP-frå-
gor en växande betydelse, inte minst på grund av ett växande
antal rättstvister i kölvattnet på en extremt lönsam teknikut-
veckling.
192
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
8.9 Stora företags
patent, innovationer och tillväxt
(PEX4-L-studien)
Varje år lämnar koncernen in runt 100
patentansökningar som gäller
nya uppfinningar. Idag har koncernen över 4 400
gällande patent.
Inom affärsområde Sandvik Tooling är ca 70 % av
produkterna paten-
terade! Det är en mycket stor konkurrensfördel för
Sandvik.
Källa: ”Sandviks Värld” 2005/2006, s. 30
För att utröna stora företags förändringar i patenteringsfrekvens
genomfördes en stor enkätstudie, vilken redovisas i nästa kapitel
(därav förkortningen PEX4-L). Enkäten tar dock också upp frågor
kring sambanden mellan patent, innovationer och tillväxt, vilka re-
dovisas i sammandrag i detta avsnitt. Enkäten besvarades av 38 st.
av 50 st. utvalda företag. (För vissa frågor låg dock svarsfrekvensen
på ca 20–30 st.).
Tabell 8.13 visar först att närmare 40 % av de svenska
storföreta-
gens försäljning utgörs av nya produkter som marknadsintroduce-
rats under de senaste fem åren (2000–2004). Denna typ av mått tas
ibland som indikator på ett företags innovativitet eller innova-
tionstakt, vilket i sig inte är korrekt. Dessutom är måttet mycket
branschberoende. Inte desto mindre får siffran 40 % anses hög.
Lööf (2002, sid 84 och 88) anger att motsvarande siffra för perio-
den 1994–1996 var 15,1 % i Sverige, 11,4 % i Norge och 8,0 % i
Finland, baserat på data från Community Innovation Survey (CIS)
i Europa. Tabellen visar vidare att andelen av försäljningen som
skyddas av patent är drygt 40 % och att cirka ¾ av produktuppfin-
ningarna och drygt hälften av processuppfinningarna är patent-
skyddade. Även detta är höga siffror. Att ny processteknik patent-
skyddas i lägre grad än ny produktteknik är en känd företeelse, där-
emot inte att en huvuddel av ny processteknik patentskyddas.
193
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
Tabell 8.13
Produktutvecklingstakt och patentskydd i svenska storföretag
Average
Q3.3.3a What approximate proportion of your company’s or company
group’s patentable
inventions are protected by patent (in percent)?
1. Essentially product
inventions:
75.4 %
2. Essentially process
inventions:
54.6 %
Q5.1.2a Approximately how large is the proportion of the company’s or
company group’s 39.9 %
total sales derive from essentially new products which have been
introduced on the
market in the last 5 years (i.e. during the period 2000–2004)?
Q5.1.2b Approximately how large is the proportion of the company’s or
company group’s 42.3 %
total sales that is protected by own patents?
Tabell 8.14a visar sedan att patentskydd dominerar de svenska
storföretagens kommersialiseringsstrategi för nya produkter. Även
viktsiffran för denna strategi är hög jämfört med tidigare studier av
storföretag i Sverige och USA, men inte så hög som för företag i
Japan. Tabell 8.14b visar resultat från två tidigare studier, varav en
var den tidigare nämnda IVA/PRV-studien från 1992–1993.
Tabell 8.14a
Kommersialiseringsstrategier för nya produkter
Question
Average
Q5.1.5a How important for your company, on average, are the following
strategies in
order to commercialize new product technologies? (Scale: No
importance=0, 1, 2, 3,
4=Major importance)
a) Taking out patents in order to delay or prevent
imitators
2.82
b) Selling
licenses
1.22
c) Using
secrecy
2.21
d) Creating lead times in the
market
2.23
e) Creating cost reductions in
production
2.63
f) Creating superior marketing and
after-service
2.59
g) Creating costs for the customer to change
supplier
1.28
194
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell 8.14b
Kommersialiseringsstrategier för nya produkter enligt tidigare
studier
(Scale: No importance = 0,1,2,3,4 = Major importance)
JapanP1) SwedenP1) USP2)
Strategies
P
P P
(a) Taking out patents to deter imitators (or to collect
royalties)
3.3
1.9 2.0
(b) Exercising
secrecy
2.4
2.0 1.7
(c) Creating market lead
times
2.9
2.4 2.9
(d) Creating production cost
reductions
3.1
2.7 2.7
(e) Creating superior
marketing
2.9
3.0 3.1
(f) Creating switching costs at user
end
2.3
1.7 n.a.
Notes:
1) Sample of 24+24 large corporations in Japan and Sweden. Perceptions
for 1992.
2) As reported in Levin et al. (1987). Perceptions for mid-1980s,
rescaled to the scale used in the
other studies.
Källa: Granstrand (2000), sid. 184
Tabell 8.15 visar så företagens bedömningar av relativa styrkan
(elasticiteten) i olika kopplingar i patent/tillväxtspiralen. Bedöm-
ningar av detta slag är svåra att göra och blir därmed osäkra, men
kan ändå ge intressanta fingervisningar. Om t.ex. FoU-intensiteten
(=kvoten FoU/försäljning) är 10 % så motsvarar 1 MSEK mer i
FoU-investeringar 5,5 MSEK mer i försäljning. Om vidare patent-
resursernas andel av FoU-resurserna är 5 % så motsvarar 1 MSEK
mer i patentresurser 5 MSEK mer i FoU, vilket i sin tur motsvarar
27,5 MSEK mer i försäljning, givet tabellens siffror.T
15
PF FPT
15
Till exempel leder siffran
5,5 % till att försäljningens FoU-elasticitet blir 0,55. Denna
TP PT
elasticitet definieras som den procentuella försäljningsförändringen
dividerad med den
procentuella FoU-ökningen, dvs. försäljningens FoU-elasticitet = e(S,
R) =
(ΔS/S)/(ΔR/R), där S = försäljning och R = FoU och Δ betecknar ett
variabeltillskott. Med
andra ord är ΔS = e(S, R) ⋅ (S/R) ⋅ ΔR så om ΔR = 1 MSEK
och R/S = 10 % blir ΔS = 5,5
MSEK. På motsvarande sätt leder siffran 2,5 % i tabellen
till att FoU-investeringarnas
patentresurselasticitet blir 0,25, varvid 1 MSEK mer i
patentresurser ger 5 MSEK mer i FoU-
resurser, när patentresurserna utgör 5 % av
FoU-resurserna. Om patentresursernas andel av
FoU-resurserna är 5 % och FoU-intensiteten är 10 % leder
alltså en ökning med 1 MSEK i
patentresurser till en ökning med 5 MSEK i FoU-resurser
vilket i sin tur leder till 27,5
MSEK (5 x 5,5) i ökad försäljning, givet tabellens siffror.
195
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
Tabell 8.15 Bedömningar av relative
styrkan i olika kopplingar i patent/tillväxt-
spiralen
Question
Average
Q5.1.1a Assume that your company or group of companies increases its
R&D investments by
10 %:
1.
Approximately how much, if at all, would the number of patented
inventions increase? 7.6 %
2.
Approximately how much, if at all, would the sales
increase?
5.5 %
Q5.1.1b Assume that your company’s or company group’s sales were to
increase by 10 %. 8.3 %
Approximately how much would the R&D investments increase?
Q5.1.1c Assume that your company or group of companies increases its
total patent
resources by 10 %:
1.
Approximately how much, if at all, would the number of patented
inventions increase? 5.4 %
2.
Approximately how much, if at all, would the sales
increase?
2.6 %
3.
Approximately how much, if at all, would the R&D investments
increase?
2.5 %
Tabell 8.16 visar vidare hur företagens patentering och patentin-
formation påverkar varandras FoU-behov. Som synes reducerar
andras patentering företagens FoU i viss utsträckning genom att
dubbelarbete undviks och samarbete och licensiering kan ske. Egen
FoU reduceras emellertid oftare av att andras patent hindrar den
egna FoUn på området så mycket att företagen lägger ner den.
I nästan hälften av fallen så ökar emellertid företagens FoU-be-
hov genom andras patent i form av ökade behov att kringgå (”in-
vent around”) dessa.
Tabell 8.16 Påverkan på företagens
FoU av andras patentering
Question
Average
Q5.1.4 How is your company affected on average by other companies’
patenting?
(Yes=1, No=0)
a) Our R&D needs are reduced because duplication is avoided and
cooperation and 0.19
licensing can occur
b) Our R&D needs are increased because we must invent around the
patent or acquire 0.45
the technology concerned
c) We are hindered in our R&D and discontinue
it
0.27
d) We do not allow ourselves to be
affected
0.09
Tabell 8.17 visar slutligen genom svar på kontrafaktiska frågor hur
företagens FoU påverkas av patentsystemet som helhet. Som synes
är denna påverkan mycket stor. Om inte patenteringsmöjligheter
196
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
hade funnits skulle nästan en tredjedel av den senaste 5-årsperio-
dens alla uppfinningar och nya produkter inte ha utvecklats och
marknadsintroducerats och en dryg tredjedel (36,5 %) av företa-
gens FoU falla bort. Om patentskyddet försvann (t.ex. genom in-
validering) för en typisk företagsprodukt på marknaden så skulle
produktens försäljning, försäljningsmarginal och marknadslivs-
längd reduceras med cirka en fjärdedel.
Tabell 8.17
Patentsystemets påverkan på företagens FoU, nya produkter och
tillväxt
Question
Average
Q3.3.4a Estimate how large a proportion of the new products introduced
during the last five years 31.5 %
(2000–2004) would not have been developed and introduced on the market
if it had been foreseen
that for them patents could not be granted:
Q3.3.4b Give the proportion (in percent) of inventions developed during
the latest five-year period 30.3 %
which would not have been developed if they could not be
patent-protected:
Q5.1.6 If your company’s patent protection for a typical new product on
the market were to cease
for some reason, how much would this:
a) reduce the product’s sales, in approximate
%?
25.1 %
b) reduce the product’s sales margin (profitability margin before
write-offs), in approximate % (of 24.2 %
the percentage sales margin)?
c) reduce the product’s market lifetime, in approximate
%?
25.0 %
Q5.4.1 Assume that the maximum patent protection time is changed in all
of the important
markets where your company or group of companies operates. What would
be the effect on your
company’s or company group’s total R&D budget if the maximum patent
protection time were
changed as suggested below? (Try to make a rough estimate.) Please
circle + or – for an increase
or decrease respectively.
a) increased by 3
years
2.4 %
b) reduced to 10
years
18.1 %
c) reduced to 0 years (i.e. the patent protection ceases
entirely)
36.5 %
8.10
Patentbyråstudien (PEX4-PB)
Efter att bilden av nedgången av patentansökningar till PRV klarnat
gjordes en enkätstudie av 14 av de 15 största patentbyråerna i
Sverige för att få deras bild av faktorer bakom nedgången. På detta
sätt kunde också indirekt en bättre bild fås av nedgångens omfatt-
ning och orsaksfaktorer bland småföretag, vilka visat sig svåra att
studera särskilt. De 12 svarande patentbyråerna täckte 83 % av om-
sättningen i denna bransch år 2004, vilket sammantaget får anses
som mycket god täckning av branschen.
I stort sett verifierades resultaten från
delstudien av stora före-
tag, vilken redovisas i kapitel 9. Totala omsättningen i urvalet hade
vidare växt något under perioden 2001–2004 vilket visar att ned-
gången av ansökningar till PRV inte fått genomslag i patentbyrå-
197
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
branschens omsättning. Tabellerna 8.18 a–c ger en sammanfattning
av resultaten. Som synes har ungefär en fjärdedel av patentbyråer-
nas kunder minskat antalet förstagångsansökningar totalt respek-
tive till PRV och den senare minskningen är större för större före-
tag. Företagen i alla tre storlekskategorierna i tabellen har dock
minskat sin PRV-andel av sina förstagångsansökningar, främst på
grund av ökad användning av PCT- och EP-ansökningar. Främsta
anledningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är
mer selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för
kvantitet (visas ej i tabell här). Detta bekräftar bilden från motsva-
rande del av studien av storföretag (se vidare kapitel 9).
Tabell 8.18a Förändringar i
patentbyråernas uppdragsverksamhet
Question.
Average
(n=12)
Q3.1a What is the approximate share of your clients that have:
1) Declined their number of annual first filings to the PRV since
2001?
26 %
2) Increased their number of annual first filings to the PRV since
2001?
14 %
3) Kept stable their number of annual first filings to the PRV since
2001?
60 %
Q3.1b Please estimate roughly the share of the following client groups
among these
that have declined their annual first filings to the PRV:
1) Large
firms:
43 %
2) Medium sized
firms:
31 %
3) Small firms/individual
inventors:
24 %
Q3.1c Regarding total number of first filings: What is the approximate
share of your
clients that have:
1) DeclinedU their total number of annual first filings since
2001:
24 %
U
2) IncreasedU their total number of annual first filings since
2001:
16 %
U
3) Kept stableU their total number of annual first filings since
2001:
46 %
U
Tabell 8.18b PRVs andel av
förstagångsansökningar
Question
Q3.1d Please estimate the share of your clients’ first filings that are
directly filed with the PRV and
how this share did change since 2001 for:
Tendency
(-, 0, +; number of responses in parentheses)
a) Large
firms:
61
%
-(8) 0 (1) +(0) na (3)
b) Medium sized
firms:
69
%
-(7) 0 (2) +(0) na (3)
c) Small
firms/individuals:
73
%
-(5) 0 (4) +(0) na (3)
Q5.2 Do you perceive that the services offered by the PRV are:
Yes
No
Cost
efficient?
12
0
Of sufficient
quality?
9
3
Sufficient range of
services?
11
1
198
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Tabell 8.18c
Anledningar enligt patentbyråerna till PRVs minskade andel av
förstagångsansökningar
Question (Scale: Unimportant = 0 to 4 = Very important)
Q3.2b Changes in patent application strategy in the form of:
a) Decreased propensity to choose Sweden as priority
country
1.8
b)Increased use of PCT and EPO applications for first
filings
2.6
c) Changed
regulations
0.6
d) Less service from PRV compared to other patent
offices
1.0
e) The importance of the Swedish market has
decreased
1.6
f) The national patenting has become less advantageous over PCT due to
the
0.9
comparatively early disclosure
8.11
Utbud av patent- och IP-utbildning i Sverige (IPE-
studien)
IP-frågor måste få
större utrymme på högskolor och universitet.
Intervjuperson i HIT-studien.
Öka status och kunskap
om patenteringsteknik etc. De flesta är väldigt
okunniga om hur ett
patent fungerar.
Intervjuperson i IT-SMF-studien.
Det krävs mer
utbildning om immaterialrätten på högskolor och uni-
versitet.
Intervjuperson i PEX4-L-studien.
Det stod tidigt klart i utredningsarbetet att det fanns ett betydande
behov, också uttryckt i en betydande efterfrågan, av rådgivning och
utbildning i patent- och IP-frågor. Ett sådant behov har också på-
talats i tidigare studier och utredningar sedan länge men då främst
avsett behovet av patentingenjörer.T 16 Föreliggande utredning har
PF FPT
emellertid identifierat ett större och bredare nationellt
behov av
kompetens inom hela IP-området med dess tekniska,
ekonomiska,
juridiska och ledningsmässiga kompetenser. Detta behov
synes fö-
religga också i andra länder, t.ex. de nordiska. För att
kartlägga ut-
budet av patent- och IP-utbildning i Sverige genomfördes
en bred
delstudie som täckte åtta huvudsakliga kategorier av
utbildningsle-
verantörer – fristående/integrerade, privata/publika etc.
och sju
huvudsakliga avnämarkategorier. Figur 8.4 visar dessa
kategorier
16
Se t.ex. SOU 1985:53, kap. 8, som
pekade på ett behov av ca 200 patentingenjörer under 10
TP PT
år. Behoven kvarstår och har ökat, inte minst vad gäller behovet att
utbilda svenska behöriga
European Patent Attorneys.
199
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys
SOU 2006:80
och antalet leverantörer i olika kategorier.T 17 Figur 8.5 visar sedan
PF FPT
olika medel för, innehållsdelar i och omfattning av utbildningen.
Leverantörer och avnämare av IP-utbildning i SverigeP1)
Figur
8.4
P
SUPPLIERS
RECEIVERS
DIRECT MEANS
SUPPLIERS
RECEIVERS
DIRECT MEANS
Advice
-
-
1.
Universities
99
Advice
1. Business managers
1.
Universities
1. Business managers
Seminars
-
-
2.
IP & law
firms
82
Seminars
2. IP professionals
82
2. IP & law
firms
2. IP professionals
Courses
32
32
3.
Patent and trademark
office
1
Courses
3. Artists and designers
1
3. Patent and trademark
office
3. Artists and designers
Programmes
9
4.
Professional
associations
6
Programmes
4. Researchers
9
6
4. Professional
associations
4. Researchers
5.
Business incubators, science
38
5. Entrepreneurs
&& inventors
5. Entrepreneurs inventors
5. Business incubators, science 38
parks and innovation
centres
6. Students
INDIRECT MEANS
parks and innovation
centres
6. Students
INDIRECT MEANS
6.
Technology transfer
offices
7. The general public
7
7
6. Technology transfer
offices
7. The general public
7.
Private
institutions
1
Conferences 7
1
7. Private
institutions
Conferences
7
8.
International
organisations
- Online
resources 1
-
8. International
organisations
Online resources
1
Means
Noter:
IP conference
Indirect
1) Sifforna i högerkolumnerna anger antal i olika kategorier.
Figur 8.5
Programme
Course
Direct
Översikt av den svenska IP-utbildningens medel, innehåll och
omfattningP1) P
Universities: 700 (students: ~75% engineers)
PRV: 1500 (mainly IP)
Seminar
Advice
Online resource
Administrative
Judicial
Business
Content
Noter:
1) Sifforna anger ungefärligt antal individer i olika kategorier.
17
Se också bakgrundsrapport nr A2, ”Survey of IP education in Swedish
higher education,
TP PT
research institutes, consultancy services, PRV and the TTOs”.
200
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Sammanfattningsvis är IPE-studiens slutsatser:
1. Det finns enbart ett fåtal IP-kurser och IP-program på univer-
sitets- och högskolenivå i Sverige för ingenjörer,
ekonomer och
jurister och motsvarande kategorier av studerande. 9
175 Mas-
ter-examina utfärdades i dessa kategorier åren
2003/2004 och
IP-kurser och IP-program nådde ut till ca 700
studerande åren
2004/2005. Någon forskarutbildning eller
lärarutbildning inom
IP-området finns dessutom inte över huvud taget.
Således har
förmodligen mindre än 10 % av utexaminerade
Master-stu-
denter inom teknik, ekonomi och juridik fått någon
IP-kurs.
Dessa yrkeskategorier är viktiga i en alltmer
kunskaps- och IP-
orienterad ekonomi och siffran, som förmodligen är
mycket
lägre i andra kunskapsyrken, står långt ifrån i
paritet med en
ekonomi som domineras av intellektuellt kapital.
2. Enbart en mycket liten andel av den publikt tillgängliga IP-ut-
bildningen är inriktad på IP-ekonomi, IP-strategier
och
kommersialisering av IP. Någon kvalificerad
utbildning i
ekonomiska aspekter av patent och IP förekommer
knappast
mer än marginellt.
3. Uppfinnare, forskare, innovatörer och entreprenörer kan en-
dast i ringa utsträckning erhålla kvalificerad
rådgivning inom
hela IP-områdets kompetensbredd, trots en god samlad
tillgång
i Sverige på innovationscentra, teknikparker,
inkubatorer, tek-
niktransfer-enheter, entreprenörsutbildningar etc.
4. PRV är Sveriges största leverantör av IP-utbildning. Denna är
dock främst specialiserad på patentteknisk hantering
och riktar
sig främst till patent- och IP-specialister.
5. Patent- och IP-konsultbyråer (främst patentbyråer och advo-
katbyråer) levererar viss utbildning som del i den
löpande råd-
givningen och konsultverksamheten. En betydande del
av den
juridiska rådgivningen till svenska företag
levereras av ut-
ländska advokater och IP-specialister, främst
amerikanska.
6. Affärsansvariga i svenska teknikbaserade företag får inte någon
IP-utbildning av betydelse, vare sig i företagens
internutbild-
ning eller från externa leverantörer. Även om
behovet är starkt
och behovsmedvetenhet finns så är den uttryckta
efterfrågan
svag. Detta gäller speciellt SMF och många
tjänsteföretag.
7. Ett flertal initiativ pågår dock. Till exempel har patent- och IP-
specialisterna i industrin och IP-konsultbranschen i
Sverige och
201
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
Norden bildat en IP-akademi i syfte att bl.a. höja och certifiera
IP-kompetensen bland praktiserande IP-specialister.
8.12
Sammanfattning
I kapitlet har gjorts en genomgång av de viktigaste delstudierna i
utredningen för att därigenom på olika sätt belysa sambanden mel-
lan FoU, patent, innovationer och tillväxt i Sverige. Resultaten be-
lyser på olika sätt många olika samband och låter sig därför inte
enkelt sammanfattas. Studien av de viktigaste svenska innovatio-
nerna pekade på flera strukturella problem i det svenska innova-
tionssystemet, nämligen SMFs sammantaget låga innovationsfre-
kvens och innovationsandel, stora företags låga frekvens av radikala
innovationer på nya affärsområden och det snabbt ökande utlands-
ägandet av innovativa svenska företag, speciellt inom läkemedelsin-
dustrin. Samspelet mellan stora och små företag, liksom samspelet
mellan företag och universitet, var viktigt i innovations- och sprid-
ningsprocesserna, samtidigt som tillväxttakt och snabbhet till in-
ternationella marknader inte skilde sig nämnvärt mellan små och
stora företag. Studien av hur viktiga svenska patent har exploaterats
pekade återigen på stora företags dominans och hur sällsynt det är
att stora företag byggs upp från att ha varit små, även om patent-
skyddet är gott. Också här har utlandsägandet av viktiga patente-
rare ökat markant.
Snabbväxande småföretag i allmänhet växer av många olika skäl
och patent kunde inte påvisas ha någon roll i denna allmänna före-
tagsgrupp. Patentmedvetenheten var dock påfallande låg och urva-
let mycket litet med ett stort inslag av tjänsteföretag varför ytterli-
gare utredning av patenteringens roll för snabbväxande företag i
allmänhet behövs. Däremot hade patent föga överraskande ett tyd-
ligare samband med tillväxt i snabbväxande små teknikföretag, som
också var patentmedvetna även om patentkunnandet var lågt. I
dessa företag hade patent också stor betydelse för att attrahera
riskkapital. Studien av småföretag i IT-sektorn, inklusive mjukva-
ruföretag, visade på produktinnovationernas stora betydelse för
mjukvaruföretagens tillväxt medan patenteringens betydelse för
tillväxt var mindre. Andelen IT-företag som bedriver licenshandel
var jämförelsevis stor. En huvuddel av mjukvaruföretagen ansåg att
det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara, i likhet
med vad nästan alla tillfrågade patentbyråer ansåg. Kapitlet har
202
SOU
2006:80
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
också gett ett antal korta fallbeskrivningar för att ge mera situa-
tionsspecifika belysningar. Man bör också komma ihåg att flera av
delstudiernas urvalsstorlekar varit relativt små, varför försiktighet
måste iakttas vid tolkningar.
En stor enkätstudie av 50 st. stora företag i Sverige
varav 38 sva-
rat visade sammanfattningsvis vilken betydelse patent och patente-
ringsmöjligheter har för dessas FoU, innovationer och tillväxt.
Företagens produktutvecklingstakt är hög i nordisk
jämförelse.
En stor del av företagens försäljning och en huvuddel av deras
uppfinningar, såväl produkt- som processuppfinningar, skyddas av
patent. Patentering för att fördröja eller förhindra imitationskon-
kurrens är också den viktigaste kommersialiseringsstrategin för nya
produkter, och anses numera viktigare i svenska storföretag än ti-
digare och också viktigare i jämförelse med företag i USA.
Den relativa styrkan (elasticiteten) i olika
variabelsamband i fö-
retagens patent/tillväxtspiraler är också genomgående tydligt posi-
tiva.
Företagens egna FoU ökar också ofta genom andra företags
pa-
tentering vilken tvingar till extraarbete för att gå runt hindrande
patent. Samtidigt men betydligt mindre frekvent så reduceras också
egen FoU genom andras patent och patentinformation genom att
dubbelarbete undviks men också genom att egen FoU hindras så
mycket att den läggs ner.
Själva patentsystemets påverkan är till sist stor på de
stora före-
tagens uppfinningar, nya produkter och FoU-satsningar, vilka
grovt sett skulle reduceras med en tredjedel och produktförsäljning
med en fjärdedel om möjligheter till patentering föll bort.
Studien av storföretagen avsåg också frågan om anledningar
till
nedgången i patentansökningar till PRV. Denna del av storföre-
tagsstudien redovisas i kapitel 9. En enkätstudie av 12 st. svarande
av 14 stora patentbyråer med liknande fokus redovisades dock i
detta kapitel. Denna patentbyråstudie bekräftade i stort sett mot-
svarande delar av den bild som redovisas i kapitel 9, dvs. att PRVs
andel av förstagångsansökningar sjunker, främst på grund av ökad
användning av PCT- och EP-ansökningar samt att främsta anled-
ningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är mer
selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för kvan-
titet. Omsättningen i patentbyråbranschen minskade dock inte i
perioden 2001–2004.
I kapitlet redovisades också en kartläggning av utbudet av
IP-ut-
bildning i Sverige. Studien pekade bl.a. på att mindre än cirka 10 %
203
Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och
analys SOU 2006:80
av utexaminerade master-studenter i teknik, ekonomi och juridik
fått någon kurs i IP; att knappast någon kvalificerad utbildning i
IP-ekonomi förekommer; kvalificerad rådgivning inom hela IP-
områdets kompetensbredd endast finns i ringa utsträckning trots
närvaron av en mängd aktörer inom innovations- och entrepre-
nörsområdet; samt att affärsansvariga i svenska teknikbaserade fö-
retag inte får någon utbildning av betydelse i IP-frågor. Dessutom
finns en stor brist av certifierade patentspecialister i Sverige. Dessa
förhållanden står långt ifrån i paritet med dominansen av intellek-
tuellt kapital i en alltmer kunskapsbaserad och IP-orienterad eko-
nomi.
204
9
Har svensk patentering gått ner
och, om så är fallet, varför?
9.1
Inledning
I detta kapitel skall förändringar i patenteringsfrekvens och paten-
teringsbenägenhet beskrivas och analyseras, speciellt vad gäller na-
tionella förstagångsansökningar till svenska Patent- och registre-
ringsverket (PRV).T 1 En nedgång i dessa har observerats under se-
PF FPT
nare år och skälen till denna nedgång skall i möjligaste
mån kartläg-
gas enligt utredningens uppgift PEX4. Detta är en viktig
fråga för
PRVs framtid. Frågan är också viktig för företagens
framtid i den
mån en allmän nedgång skett i deras patenteringsfrekvens.
En stati-
stikstudie och en omfattande enkätstudie har härvid
genomförts
med såväl stora som små företag. Såväl motiv till
nedgångar som
uppgångar har efterfrågats för att se om gemensamma
faktorer lig-
ger bakom förändringar i patenteringsfrekvens i allmänhet.
9.2
Förändringar i patenteringsfrekvens
9.2.1
Allmänt
Förändringar i patenteringsfrekvens – PF – kan avse
förändringar
av ett flertal variabler, speciellt:
− Antal patentansökningar
per tidsenhet (vanligen år)
− Antal patentbeviljningar
per tidsenhet (vanligen år)
Dessa variabler kan i sin tur avse:
− Grundpatent (kallas
prioritetsgrundande patent och ansök-
ningar därom
kallas ”förstagångsansökningar”, s.k. ”first fi-
lings”)
1
Med patenteringsbenägenhet avses
benägenheten (sannolikheten) att ansöka om och få ett
TP PT
patent givet en patenterbar uppfinning medan patenteringsfrekvens avser
antalet erhållna
patent per tidsenhet (vanligen år).
205
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
− Följdpatent i olika länder av samma grundpatent
(och ansök-
ningar därom kallas ”följdansökningar”, s.k. ”subsequent fi-
lings”)
− Patentfamiljer (dvs. grundpatent med tillhörande
följdpatent,
eventuellt avgränsade till sådana patentfamiljer som gäller i ett
urval av viktiga länder, t.ex. i Europa, Japan, USA, s.k. ”triad
families”)
Patentansökningar kan inlämnas vid:
− Nationellt patentverk i de(n) sökandens hemland
eller annat
land
− Multinationellt patentverk (eg. bara EPO)
En patentansökan kan vidare vara en:
− Nationell ansökan
− PCT-ansökan
− EPO-ansökan
Patentstatistisk kan naturligtvis sedan brytas ner på många sätt,
t.ex. på olika länder, patentklasser, industrier, företagstyper m.m..
Patenteringsfrekvensen påverkas av många olika faktorer, bl.a. av
patenteringsbenägenhet. Patenteringsbenägenhet hos företag i sin
tur påverkas av ett antal interna faktorer mer eller mindre inom fö-
retagets kontroll, speciellt:
− Patentmedvetenheten i företaget
− Patentresurser, speciellt antal interna
patentspecialister (främst
ingenjörer, men också jurister och ekonomer)
− Interna FoU-resurser
− FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter inom
företagets
kontroll
− Företagets uppfinningsförmåga (produktivitet)
− Patentstrategier
− Patenteffektivitet relativt alternativa strategier
− Affärsledningens förståelse och stöd
− Interna finansieringsmöjligheter
Dylika faktorer kan naturligtvis identifieras och benämnas på
många andra sätt och också inkluderas i mer övergripande faktorer
som exempelvis patentkultur, företagstradition, interna finansie-
ringsmöjligheter m.m. Sammanfattningsvis gäller för ekonomiskt
206
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
orienterade företag som vill skapa värdetillväxt att deras patente-
ringsbenägenhet påverkas av identifierade patentinvesteringars
kostnader och intäkter och i slutänden avkastning.
Patenteringsfrekvensen
påverkas vidare av ett antal externa fak-
torer väsentligen utanför enskilda företags kontroll även om de
sammanhänger med interna faktorer, t.ex.:
− FoU-verksamhetens
uppfinningsmöjligheter utanför företagets
kontroll (vilka
varierar mellan teknologier och över tiden)T
2 PF
FPT
− Konjunktursvängningar
− Andra företags
patenteringsfrekvens och patenteringsbeteende
− Uppfinningarnas
patenterbarhet såsom denna definieras av la-
gar och
kriterier tillämpade av patentverk och domstolar, avse-
ende t.ex.
uppfinningshöjd och vad som är patenterbara upp-
finningsområden
(”patentable subject matter”)
− Patentverksresurser
− Företagsexternt
bestämda kostnader och intäkter från patent
− Externa
finansieringsmöjligheter
Nedan skall en del men inte alla av dessa faktorer behandlas. En
mera detaljerad genomgång görs i kapitel 11 där dessa faktorer lig-
ger till grund för strukturering av ett antal rekommendationer, se
avsnitt 11.3 och tabell 11.1.
9.2.2
Patenteringsfrekvens och konjunktursvängningar
Bland faktorerna som påverkar företagens
patenteringsfrekvens är
det främst FoU-resurser, patentresurser och
finansieringsmöjlig-
heter och därmed sammanhängande patentstrategier som är
kon-
junkturberoende. Studier av patenteringsfrekvens på
företagsnivå
har vidare haft svårt att tydligt peka på någon
tidsförskjutning
mellan fluktuationer i FoU och fluktuationer i
patenteringsfre-
kvens.
På svensk nationell nivå
påverkas den aggregerade patenterings-
frekvensen av industrins struktur och konjunktursvängningar. Den
höga FoU-koncentrationen till ett fåtal storföretag i svensk indu-
stri ger vidare en stark koppling mellan nationell patenteringsfre-
kvens och patenteringsfrekvens i dessa storföretag, inte minst
Ericsson. Ericssons FoU har också uppvisat ett konjunkturbero-
2
Dessa uppfinningsmöjligheter
motsvarar på företagsnivå ungefär begreppet ”exogenous
TP PT
technological opportunities”, ett begrepp som emellertid oftast används
på makronivå.
207
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
ende under 1990-talet och framåt. FoU-investeringarnas konjunk-
turberoende som helhet förefaller dock ha dämpats något bland
många svenska storföretag under senare år.
Frekvensen av strukturaffärer i industrin (t.ex. fusioner och för-
värv) varierar också till del med konjunkturen. Oavsett styrkan i
konjunkturberoendet så har ett antal stora utländska förvärv av och
samgåenden med svenska storföretag resulterat i att flera koncer-
ners huvudkontor och ofta också patentledningsfunktioner hamnat
utanför Sverige. Exempel på utländska förvärv med denna effekt är
AGA, Volvo Personvagnar och Saab Automobile och exempel på
samgåenden med utländska företag med denna effekt är Pharmaci-
aUpjohn, AstraZeneca, ABB, AkzoNobel och StoraEnso. En mot-
svarande inflyttning saknas i stort sett, vilket sammantaget och allt
annat lika innebär en nedgång i benägenheten att lämna in priorite-
ringsgrundande patentansökningar i Sverige.
Riskkapitaltillgången i Sverige har också uppvisat ett konjunk-
turberoende, både till mängd och till riskprofil. Senaste lågkon-
junkturen åren 2000–2003 reducerade kraftigt högriskkapitalet för
FoU, speciellt för FoU i tidiga faser och speciellt för SMF. FoU
drogs härmed ner och fördröjdes liksom patentansökningar. Detta
torde ha gällt också för enskilda uppfinnare. Även om en viss del av
teknikbaserat nyföretagande är motcykliskt så tar det ändå tid att
uppfinna, ansöka om och få patent. Godkända patent förbättrar
samtidigt finansieringsmöjligheterna, så bilden av konjunkturbero-
endet är komplex.
Slutligen bör nämnas att teorier finns om långsamma sväng-
ningar i ekonomin (s.k. långa vågor eller Kondratieff-vågor),
svängningar som är längre än konjunktursvängningar och är över-
lagrade dessa. Inverkan av dessa långa vågor på fluktuationer i pa-
tenteringsfrekvens på kort och medellång sikt (1–5 år) torde dock
vara marginell och knappast detekterbar i tillgänglig statistik.T
3
PF FPT
3
För analyser av patentfrekvensfluktuationer på lång sikt bör inverkan
av Kondratieff-vågor
TP PT
analyseras. Denna typ av vågor eller cykler analyseras också ofta med
hjälp av patentstatistik.
För närmare beskrivning av Kondratieff-vågor, se t.ex. Freeman et al.
(1982) och Granstrand
(1994).
208
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
9.3
Förändringar i antal ansökningar inlämnade till
svenska PRV
9.3.1
Syfte och bakgrund
I detta avsnitt skall förändringar i antal
prioritetsgrundande natio-
nella patentansökningar inlämnade till svenska PRV
beskrivas och
analyseras. Dessa patentansökningar benämns 'svenska
första-
gångsansökningar' (”Swedish first filings”) och förkortas
SFA. Man
bör här komma ihåg att en patenträttighet gällande i
Sverige för
närvarande (innan ett eventuellt gemenskapspatent införs)
kan fås
på endera av fyra sätt, nämligen via godkännande av en:
1. Nationell förstagångsansökan inlämnad till PRV.
2. En följdansökan inlämnad till PRV, dvs. en ansökan som
base-
ras på en
nationell förstagångsansökan inlämnad till ett annat
nationellt
patentverk än PRV. (Varje förstagångsansökan ger
internationell
prioritet åt eventuella följdansökningar under ett
år efter
inlämnandet av förstagångsansökan till ett patentverk,
det s.k.
prioritetsåret, under vilket eventuella följdansökningar
till olika andra
patentverk måste inlämnas för att äga giltighet.)
3. PCT-ansökan inlämnad till ett patentverk som är
auktoriserat
av WIPO som
PCT-myndighet, och i vilken ansökan Sverige
finns med bland
de länder som ansökan slutligen anger (’desig-
nerar’), dvs.
kommer att omfatta.T 4 En PCT-ansökan kan, men
PF FPT
behöver inte,
inlämnas till svenska PRV och Sverige kan, men
behöver inte,
designeras i denna. PCT-myndigheten gör en in-
ternationell
prövning som i sig inte automatiskt leder till en
gällande
patenträttighet i Sverige. Den senare fås genom att
PCT-ansökan
fullföljs i Sverige och då godkänns genom en na-
tionell prövning
av PRV med den internationella prövningen
som underlag.
4. En EP-ansökan inlämnad till EPO, i vilken Sverige
designeras.
(Denna ansökan
leder heller inte automatiskt till en fullt ut
gällande
patenträttighet i Sverige förrän en översättning inges
till PRV och en
avgift betalas.)
Uttrycket ”inlämnade ansökningar” är således mångtydigt,
dels
därför att inlämning kan ske på olika sätt och dels för
att ansökan
kan vara av olika slag enligt ovan. Uttrycket svenska
ansökningar är
4
För närvarande (2005) finns 12 st.
sådana PCT-myndigheter, nämligen i USA, Kanada,
TP PT
Ryssland, Japan, Korea, Kina, Australien, Österrike, Spanien, Finland
och Sverige samt EPO.
209
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför? SOU
2006:80
också mångtydligt och kan avse nationaliteten hos dels den som
inlämnar ansökan, dels den som mottager ansökan, dvs. ett patent-
verk. Patentverken har med undantag av EPO en klar nationalitet
(fortfarande) medan inlämnande företag inte alltid har det, t.ex. i
fallet med utländska dotterbolag i Sverige. Dessa mångtydligheter
försvårar naturligtvis såväl debatt som analys.
Att behandla inlämnade nationella förstagångsansökningar och
följdansökningar är de nationella patentverkens traditionella hu-
vuduppgift. I denna uppgift ingår att genomföra nyhetsgransk-
ningar baserade på sökningar och sökrapporter samt granskning av
patenterbarhet i övrigt. För vissa patentverk tillkommer sedan ar-
betet med PCT-ansökningar. En växande (internationell) handel
och utbyten av främst söktjänster mellan patentverkan förändrar
dock denna traditionella bild. Inte desto mindre är utvecklingen av
nationella förstagångsansökningar inlämnade till nationella patent-
verk av stort överlevnadsintresse för dessa patentverk, speciellt i
länder med små inhemska marknader för vilka följdansökningar är
mindre viktiga för utländska företag och uppfinnare. Normalt har
också inhemska företag och uppfinnare i ett land valt att lämna in
förstagångsansökningar för nationella patent (dvs. inte PCT-an-
sökningar eller EP-ansökningar) till landets patentverk.
Även denna bild förändras nu, så att företag, speciellt stora tek-
nikintensiva multinationella företag, internationaliserar patentar-
betet och skapar strukturer för att lämna in förstagångsansökningar
av olika slag, t.ex. för olika produkt- och teknikområden, till olika
nationella och multinationella patentverk. (Se textruta 9.1 om
Nokia.) Denna förändring kan snabbt ta fart på grund av att pa-
tentverksamheten i storföretagen nu blivit både mer kostsam och
mer värdefull i samband med pro-patent-eran, och därmed också
blivit ett tydligare föremål för investerings- och rationaliserings-
tänkande. En sådan förändring skapar i sin tur snabbt förändrade
förutsättningar för speciellt små patentverk i små länder med
många stora, multinationella företag, t.ex. Holland, Schweiz och
Sverige.
Textruta 9.1 Nokias nya vägval till patent – en trend?
Nokias patentförvärv formligen exploderade i början av 1990-
talet på grund av tvister med IBM och Motorola. Patentstrategin
i början av Nokias egen interna ‘pro-patent-era’ var enkel. Pa-
tent togs på i stort sett allt som gick och kvantitet sattes före
kvalitet. Omkring år 2000 gjordes en global IP-organisering
210
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
med rekrytering och utlokalisering av patentarbetare, funktio-
nellt kopplade till en global FoU-organisation, dock med en stor
FoU-koncentration kvar i Finland, speciellt inom Nokias lång-
siktiga forskning. Totalt är (per 2005) ca 40 % av Nokias ca
50 000 anställda involverade i FoU. Cirka 50 % av all FoU är
kvar i Finland. Den långsiktiga forskningen bedrivs inom Nokia
Research Center (NRC) med 1 200 personer, varav 900 i
Finland. NRC står år 2005 för ca 30 % av Nokias drygt 1 200
förstagångsansökningar.
Numera söks patent mycket mer selektivt än förr och
(eko-
nomisk) patentkvalitet sätts före kvantitet. Mestadels väljs
PCT-vägen som växt kraftigt. Val av patentverk och patentby-
råer (patentombud, patenttjänsteföretag) blir mycket en konse-
kvens av lokalisering av patentarbetet vilket i sin tur blir en
kon-
sekvens av lokalisering av FoU. Någon övergripande koncern-
strategi för förstagångsansökningar finns ännu inte, men några
beteenden börjar etableras. För det första så är förstagångsan-
sökningar till Finland på finska ”döda”. Att skriva patenttext på
finska ter sig meningslöst. Detta beror också på patentverkets
liberala inställning till patentansökningarnas språk, vilket också
kan vara engelska, med krav på översättning senare. Första-
gångsansökningar till finska patentverket på engelska blir där-
med inte en helt död väg. Till exempel inlämnas spekulativa an-
sökningar ganska ofta som nationella (=billiga) ansökningar
och då prioritetstiden går ut, dödas den finska ansökningen utan
att någonsin översättas, medan prioriteten utnyttjas utomlands
eller via PCT-vägen om inte projektet stoppas. Detta leder till
att väldigt få finska patent meddelas Nokia numera. Nokia är
inte heller störste patenterare i Finland, utan topplatserna intas
av företag med en traditionell modell för förstagångsansök-
ningar, som t.ex. Metso (som ju också är stor i Sverige genom
sin FoU i f.d. Karlstads Mekaniska Verkstad för pappersmaski-
ner).
En struktur byggs vidare upp för rationell
patentering. En al-
lokeringsmatris görs upp för allokering av patentansökningar till
olika patentbyråer runt om i världen, patentbyråer som utvärde-
ras med avseende på ett antal kvalitetskriterier samt avseende
risk för eventuella intressekonflikter. Av de cirka 50 stycken
ombud som används globalt är bara 10 % finska. Ramkontrakt
som stipulerar pris, kvantitet, kvalitet etc. skrivs med
respektive
utvalda patentbyråer. Vissa stora patentbyråer i Europa och
211
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
USA är speciellt utvalda som specialister för Nokias räkning
(dvs. ett slags ‘out-house filing centers’). Vid val av ombud lik-
som val av patentverk är nationsgränser irrelevanta (däremot
naturligtvis inte vid val av nationella marknader för följdansök-
ningar). Nokia har sålunda numera visavi patentombud tagit en
mer aggressiv och genomtänkt roll i ett hierarkiskt uppbyggt sy-
stem för underleverantörer av patenttjänster.
Slutligen har varje enhet i Nokia internt uppsatta mål och
riktlinjer för patentarbetet. Olika ansökningsvägar graderas och
viktas och vägvalet sker som regel av interna patentingenjörer.
Nokia (liksom de flesta storföretag) har många olika affärer
med många olika patenteringsmöjligheter och korskopplingar
mellan affärer och patent. Man eftersträvar därför en kluster-
bildning av ca 10 patentansökningar på närliggande saker som
sedan får gå genom samma patentbyrå. Härigenom fås en enk-
lare struktur av patentkluster (’patent modules’) och dessas
kopplingar till affärsenheter (’business modules’). Alla patent-
kluster ingår i någon av fyra portföljer. Portföljerna är förhål-
landevis självständiga och har egna prioriteter och uppgifter
inom sig. Beroende på teknologi och Nokias position används
de patent och patentansökningar som ingår i en portfölj på olika
sätt. Typiskt är att ett kluster erbjuds för licensiering (inom
standard och bilateralt). Andra kluster/enskilda patent reserve-
ras för produktdifferentiering. Ett tredje användningssätt är för
defensiva ändamål, etc. Också open source-alternativet kommer
alltmer in i bilden, men beslutsfattandet för detta ändamål är
åtminstone inte tillsvidare portföljbaserat, utan beslutas högre
upp i FoU-organisationen.
Till sist bör kommas ihåg att mycket för närvarande (2005) är
under lupp i Nokia av olika skäl och bilden ovan kan förändras
snabbt.
9.3.2
Datainsamling
Relevant statistik har inhämtats dels från svenska PRV samt i viss
mån från WIPO och andra utländska organ, dels via enkätsvar från
högfrekventa patenterare i Sverige.T 5 Kvalitativa bedömningar av
PF FPT
olika faktorers vikt bakom statistiska förändringar har inhämtats
via enkäter, preparerade med hjälp av intervjuer och pilotstudier,
5
Alla tjänstvilliga personer inom PRV och företag tackas härmed varmt.
TP PT
212
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
från en grupp högfrekventa patenterare, en grupp SMF och en
grupp av patentbyråer (patenttjänsteföretag). Tyvärr har inte
mot-
svarande studier utförts i andra länder, varför någon
internationell
jämförande analys inte kan ges.
9.3.3
Databeskrivning
Figur 9.1 visar först utvecklingen av antal nationella
ansökningar
till patentverken i några olika länder under senaste
20-årsperioden
1985–2004. Denna period täcker i stort sett in pro-patent-eran
och
tillväxten i förstagångsansökningar till amerikanska och japanska
patentverket är tydlig, liksom tillväxten i PCT-ansökningar.
Till-
växten av ansökningar till svenska PRV under 1990-talet är också
tydlig. Denna tillväxtperiod bröt en tidigare starkt nedåtgående
trend och trendbrottet år 1992 sammanföll med IVA/PRV-studien
åren 1992–1993. År 2001 bröts tillväxttrenden och en nedgångspe-
riod startade, vilken också möjligen kan ses som en fortsättning
på
den tidigare nedgångsperioden på 1980-talet. Nedgångstakterna i
dessa två perioder är nämligen förvånansvärt likartade.
Figur
9.1
Antalet nationella ansökningar för patent i olika länder samt
inlämnade till EPO och PCT åren 1985–2004
500
000
7 000
450 000
6 000
400 000
5 000
350 000
300 000
4 000
250 000
3 000
200 000
150 000
2 000
100 000
1 000
50 000
0
0
198 5 1 986 1987 198
8 1 989 1990 199 1 1
992 1993
199 4 1995 1996 19
97 1998 1999 20 00 2 001 2002 200 3 2004
European
Filings
National Filings Germany
JPO
Filings
Utility Filings at the USPTO
PCT
Filings
National Filings Sweden (right scale)
National Filings Finland (right scale)
Källa: Insamlade data och statistik från patentverk och WIPO.
213
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Sedan år 1992 har således antalet nationella ansökningar till PRV
växt ganska kontinuerligt med en topp år 2000, från vilken en ned-
gång med en dryg tredjedel skett under fyra års tid, se tabell 9.1.
Tabell 9.1 visar också antalet SFA under perioden 1998–2004. Även
antalet SFA har gått ner med en dryg tredjedel under perioden
2000–2004. Antalet olika sökande med SFA har under samma tid
gått ned med ca 30 %. SFA-andelen av totala antalet inlämnade na-
tionella ansökningar har dock varit tämligen konstant under perio-
den 1998–2004 och pendlat mellan 87–89 %.
Tabell
9.1
Antal SFA, dvs. nationella förstagångsansökningar, mottagna av PRV
under åren
1998–2004P1)
P P
1998
1999
2000
2001 2002
2003 2004
Absolut Relativ
förändring förändring
(2004– (2004–2000)
2000) som %
4 936
Totalt antal 4
625 4
870
4 500 3 910 3 619 3
230U -1 706
-34,6%
U
ansökningar
4 348
Totalt antal 4
095 4
262
3 996 3 456 3
159 2 863U -1
485 -34,2%
U
SFAs
88,8%
87,3%U 88,6%
0,55% 0,6%
Andel SFAs /
88,5% 87,5%
88,1%
88,4% U
totala
ansökningar
2
079
1 458U -621 -29,9%
Antal sökande 2
017 1
993
1 845 1 729 1
533 U
med SFAs
Noter: 1) Lägsta årliga värden understryks, högsta skrivs med fetstil.
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.2 visar en nedbrytning av SFA på sökandens nationalitet.
Som väntat dominerar svenska sökanden stort. Deras andel är dock
förvånansvärt konstant under åren 1998–2004 och ligger runt 92–
93 %.
214
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Tabell
9.2
SFA fördelade på sökandens nationalitet åren 1998–2004
Sökandes
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Absolut
Relativ
nationalitet
förändring förändring
(2004– (2004–
2000) 2000)
som %
1
Sverige
3769
3957
3997
3699
3217
2906
2659
-1338
-33,5%
2
Schweiz
62
75
75
77
88
78
76
1
1,3%
3
Tyskland
30
46
41
25
11
32
9
-32
-78,0%
4
Finland
21
17
24
41
27
27
20
-4
-16,7%
5
Ukraina
24
28
65
16
3
0
1
-64
-98,5%
6
USA
31
24
23
18
10
11
15
-8
-34,8%
7
Storbritannien
42
27
20
10
8
13
10
-10
-50,0%
8
Nederländerna
19
12
26
17
22
12
11
-15
-57,7%
9
Taiwan
13
16
21
26
11
7
12
-9
-42,9%
10
Danmark
15
12
5
22
11
16
7
2
40,0%
11 Övriga
länder
69
48
51
45
48
57
43
-8
-15,7%
Totala årliga
SFA
4095
4262
4348
3996
3456
3159
2863
Svenska sökandes
92,04%
92,84%
91,93%
92,57%
93,08%
91,99%
92,87%
andel av SFA
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.3 visar en nedbrytning på
företag respektive individer som
sökande. Dessa två grupper var
ungefär lika stora år 1998. År 2004
hade båda grupperna krympt,
individgruppen dock snabbare och
mer. Som väntat stod företag för
betydligt fler SFA men båda
gruppernas SFA gick ner åren
2000–2004 med närliggande andelar,
35 % resp. 31 %, dvs. grovt sett
en tredjedel.
Tabell
9.3
SFA fördelade på företag och individuella sökande åren 1998–
2004P1) P
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Absolut
Relativ
förändring förändring
(2004– (2004–2000)
2000)
som %
3 094
Årliga SFAs från
2 785 2
945
2 938
2 539 2 275
2
001U
-1
093
-35,3%
U
företags sökande
1 168
Antal
företags- 1
004 1
012
1
044
982
868
786U
-382
-32,7%
U
sökande
2,91
Årliga
SFAs/antal
2,77
2,65
2,81
2,59
2,62
2,55U
-0,10
-3,9%
U
företags sökande
1
317
862U
-392
-31,3%
Årliga SFAs från
1
310
1 254 1
058
917
884
U
individuella
uppfinnare
1
013
665U
672
-239
-26,2%
Antal
981
911
801
747 U
individuella
sökande
1,38
1,28U
-0,09
-6,8%
Årliga
SFAs/antal
1,29
1,34
1,32
1,23
1,33 U
individuella
sökande
Noter: 1) Lägsta årliga värden
understryks, högsta skrivs med fetstil.
Källa: Svenska PRV-data
215
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell 9.4 visar en ytterligare nedbrytning av företagsgruppen i ta-
bell 9.3 i tre kategorier svarande mot en patenteringsfrekvens
(egentligen patentansökningsfrekvens) av i genomsnitt en enda år-
lig SFA, respektive 2–10 stycken, respektive fler än 10 stycken SFA
per år. Tabellen visar att nedgången i procent från år 2000 till år
2004 är störst i yttergrupperna, dvs. den första och den tredje, och
störst för högfrekventa patenterare.
Tabell
9.4
SFA fördelade på företag med olika patenteringsfrekvens
1998 1999 2000 2001 2002
2003 2004
Absolut Relativ
förändring förändring
(2000–2004) (2000–2004)
som %
En
årlig
Antal
717 727 845 742
693 634
558
-287 -34,0%
SFA
sökande
Årliga SFA 717 727
845 742 693 634
558
-287 -34,0%
2-10
årliga
Antal
255 250 286 272
261 207
206
-80 -28,0%
SFAs sökande
Årliga SFA 779 791
902 879 870 643
653
-249 -27,6%
>10
årliga
Antal
32 35
37 30 28
27
22
-15 -40,5%
SFA
sökande
Årliga SFA 1289 1427 1347
1317 976 998
790
-557 -41,4%
Källa: Svenska PRV-data
Figur 9.2 visar sedan hur sporadiskt över tiden de flesta företag och
individer lämnar in SFA. Detta ger en fingervisning om hur stor
omsättningen av sökanden är från år till år. Detta förhållande för-
svårar i sin tur en enkätstudie av sökanden om skälen bakom ned-
gången i deras SFA. Figurer 9.3 och 9.4 ger tydligare bilder av
denna omsättning. Figurerna visar t.ex. att klart mer än hälften av
sökanden i toppgruppen med fler än 10 SFA år 2000 hade försvun-
nit ur toppgruppen år 2004, medan enbart 6 stycken (24 %) hade
klättrat in i toppgruppen. Detta talar i viss mån trots allt för en en-
kätstudie av förändringsfaktorer hos högfrekventa sökanden.
216
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Figur
9.2
Fördelning av antal seriella sökanden med SFA under åren 1998–
2004P1) P
Y
2000
1800
1600
Occurencies of corporate applicants
Antal företagssökanden
1400
Occurencies of individual applicants
Antal individuella sökanden
3540
1200
3031
1000
800
697
585
600
5%
400
279
159
200
117
76
71
58 58
35
17 6
0
1
2
3
4
5
6 7 X
90%
Beteckningar: x = antalet år som ansökningar lämnades in från en
given sökande under den 7-
åriga perioden 1998–2004
y = antalet sökande som sökte x år under den 7-åriga perioden
1998–2004
Noter: 1) Smärre skillnader i totala antalet sökanden uppträder
på grund av statistiska svårig-
heter, bl.a. att korrigera för felstavningar av sökandens namn
Källa: Svenska PRV-data
217
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Omsättning av SFA-sökanden från år 2000 till år 2004P1)
Figur
9.3
P
Omsättning av sökanden med mer än 10 SFA
2004
19 6
2000 24 19
Omsättning av sökanden med mer än en och högst 10 SFA
2004
66 230
2000
345
66
Omsättning av sökanden med en SFA
2004
72
1065
2000
1556
72
Beteckningar: Siffra i mörkgrått fält = antal sökanden som finns med
både år 2000 och år 2004.
Siffra i ljusgrått fält = antal sökanden som finns med ifrågavarande år
men inte jämförelseåret.
Not: 1) Smärre skillnader i totala antalet sökanden uppträder på grund
av statistiska svårigheter,
bl.a. att korrigera för felstavningar av sökandens namn
218
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Figur 9.4
Detaljerad översikt av omsättning av SFA-sökanden från år 2000 till
2004
ALEXANDER
PRISYAZHNY
ALLGON AB
AMC
CENTURION AB
ABB
ANOTO AB
ALFA LAVAL
BOFORS
AMERSHAM
CELLPOINT
ASTRAZENECA
EMERSON
ENERGY SYSTEMS AB
ATLAS COPCO
HAMID
DELALAT
BIOVITRUM AB
HANS
GUSTAV ERIK WAHLBECK
DELAVAL HOLDING AB
INFINEON
TECHNOLOGIES
ELECTROLUX
NET
INSIGHT AB
FORSKARPATENT
OBDUCAT AB
L M ERICSSON
PHARMACIA
METSO
SANDRA
JÄRLEBRO
NOBEL BIOCARE AB
SCA
SAAB
SIEMENS-ELEMA AB
GAMBRO
SANDVIK
SKF
KONGSBERG AUTOMOTIVE AB
SCANIA CV AB
SPIREA AB
LARS ERIKSSON
STRIDSBERG INNOVATION AB
ST JUDE
MEDICAL AB
MEDIVIR AB
TETRA LAVAL
STORA ENSO
ROLF CARLMARK
TONIE SÖDERSTRÖM
TELIASONERA
SECO TOOLS AB
VOLVO
TORSTI
TAAVILA
VOLVO CAR
CORP
2004
19
6
XCOUNTER AB
2000
24
19
Källa: Svenska PRV-data
Figur 9.5 visar vidare en nedbrytning på stora teknikområden så
som dessa definieras i IPC-systemet på dess första hierarkiska nivå
(dvs. sektionsnivå). Denna nedbrytning visar en stor spridning i
nedgångsprocent från år 2000 till år 2004 med en stor och största
nedgång inom elektricitetsområdet, följt av fysikområdet.
219
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Figur 9.5
SFA fördelade på olika IPC-sektioner åren 1998–2004 (nedgång i %
från 2000 till 2004)P1) P
1000
900
800
700
600
500
400
300
B – PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING (-20.7%)
200
A – HUMAN NECESSITIES (-32.7%)
H – ELECTRICITY (-63.9%)
100
G – PHYSICS (-47.1%)
0
F
– MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING;
WEAPONS; BLASTING (-21.3%)
1998
C – CHEMISTRY; METALLURGY (+2.7%)
1999
2000
E – FIXED CONSTRUCTIONS (-17.0%)
2001
2002
D – TEXTILES; PAPER (-35.4%)
2003
2004
Noter:
1) Enligt IPC klassifikation version 7, giltig till 31.12.2005.
Tabell 9.5 visar slutligen en nedbrytning på de totalt största (mest
frekventa) SFA-sökandena under perioden 1998–2004 uppdelad i
två stycken 3-årsperioder före och efter år 2001 för att tydliggöra
en eventuell flerårsförändring i samband med en konjunkturom-
svängning. Återigen är det en stor spridning mellan företagen i des-
sas nedgångsprocent eller snarare förändringsprocent från år 2000
till år 2004. Det är också stor spridning mellan olika år för de flesta
företag, en spridning som i flera fall inte är kopplad till en trend
över flera år. Vissa företag uppvisar dock klara trender. Speciellt
intressanta och dominanta är Ericsson och ABB vars nedgångar
från år 2000 till år 2004 i absoluta tal svarar för 44 % av den totala
nedgången på 633 stycken för de företag som uppvisar en nedgång
från år 2000 till år 2004 (visas ej i tabell 9.5). Sammantaget visar
elektroföretagen (E-företagen) Ericsson, ABB, TeliaSonera,
Siemens-Elema och Anoto som grupp en dominant stor nedgång,
vilket också bekräftas av Tabell 9.5. Summan av SFA för gruppen
som helhet visar slutligen en ganska konstant nivå åren 1998–2000
220
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
med ett klart fall till lägre nivåer för åren 2002–2004.
Detta indike-
rar sammantaget att en stor nedgång bland högfrekventa
sökande
berodde på en konjunkturnedgång, speciellt för
elektroföretagen.
Mycket förenklat uttryckt så brast IT-bubblan och därmed
också
en ”patentbubbla”. Samtidigt bör observeras att närmare en
tredje-
del (6 st.) av de 20 sökande ökade antalet SFA från år
2000 till år
2004, och däribland till övervägande del
konjunkturkänsliga verk-
stadsföretag inom det maskintekniska området (M-företag),
dvs.
Volvo, Scania, Sandvik, Electrolux och Atlas Copco.
Tabell 9.5
Totala patentansökningar från de 20 främsta svenska patentinne-
havarna (1998–2004)
Relativ
Totalt antal Absolut
Företag
Årliga SFA i snitt Årliga SFA i
förändring
SFA 1998– SFA-
under period 1 snitt under
(period 1–
2004 förändring
(1998–2000) period 2 (2002–
period 2) som
(period 1–
2004)
%
period 2)
Ericsson
282
63
1224
-219 -77.7%
AstraZeneca
130
150
1035
20 15.4%
ABB
139
51
680
-88 -63.3%
Volvo
61
91
550
30 49.7%
Scania
46
72
412
26 57.7%
Sandvik
56
61
402
6 10.2%
SCA
58
34
358
-24 -41.1%
SAAB
38
33
272
-5 -12.3%
Tetra
Laval
38
35
249
-3 -7.9%
TeliaSonera
54
12
226
-42 -77.9%
Electrolux
18
28
185
10 56.6%
DeLaval
Holding
32
22
183
-10 -32.3%
Atlas
Copco
10
35
157
25 246.7%
Alfa
Laval
31
13
147
-18 -59.1%
Alexander
Prisyazhny
38
1
135
-37 -96.5%
Metso
13
21
130
8 65.8%
Siemens-Elema
24
11
126
-13 -53.5%
Pharmacia
27
9
125
-19 -68.3%
Anoto
13
8
110
-5 -35.9%
Stridsberg
Innovation
17
15
105
-2 -12.0%
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.6 visar slutligen som en intressant jämförelse en
motsva-
rande 20-i-topp-lista för ca 30 år tidigare, dvs. innan
EPO- och
PCT-vägarna öppnades. Stabiliteten i toppgruppen är trots
allt på-
fallande över en 30-årsperiod. Några helt nya stora
svenska företag
på senaste listan förekommer inte, medan flera gamla
storföretag
har försvunnit (t.ex. Götaverken).
221
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell 9.6 20 främsta
patenterare i Sverige 1969–71 efter antal beviljade
patent i Sverige
Rang
Företag
SNI-kod Beviljade svenska patent
1
ASEA
380
496
2 LM
Ericsson
383
188
3
Electrolux
380
117
4 Standard Radio och
Telefon
383
113
5
Bofors
Div
108
6
AGA
Div
106
7 Atlas
Copco
380
81
8 Svenska
Fläkt
380
71
9
Bahco
380
70
10 Tetra
Pak
Div
65
11 Åkerlund &
Rausing
Div
62
12
MoDo
Div
58
13 Alfa
Laval
380
57
14
Saab-Scania
380
50
15
Götaverken
380
49
16
Sandvik
Div
44
17 Svenska
Philips
Div
44
18
Astra
35
43
19
SKF
Div
43
20
Bolinder-Munktell
380
42
Källa: Papahristodoulou (1987). Siffrorna är påfallande höga i
jämförelse med perioderna 1998–
2000 och 2002–2004. Det har dock inte varit möjligt att få dessa
siffror bekräftade av PRV.
9.4
Förklaringsfaktorer bakom förändringar
9.4.1 Metodik
I ett tidigt skede av utredningen formulerades hypotesen att den
övervägande andelen av den observerade nedgången i SFA kunde
förklaras av beteendet bland de högfrekventa patenterarna, i första
hand storföretag med stora FoU-budgetar. Hypotesen grundade
sig på då tillgänglig men ofullständig statistik, diskussioner med
initierade inom PRV och industrin samt det vanligt observerade
förhållandet att FoU och patenteringsfrekvens är starkt snedför-
delad i ett land som Sverige. Hypotesen stöddes också av viss te-
222
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
ori.T 6 Hypotesen äventyras dock av en stor omsättning i den under-
PF FPT
liggande populationen. Tillgängliga uppgifter pekade samtidigt på
att små företag och uppfinnares patenteringsfrekvens sammantaget
inte hade uppvisat en väsentlig nedgång.
Mot denna bakgrund utformades en enkät som skickades ut till
de största företagen i mars 2005. Företagen valdes ut så att de
största företagen avseende patentfrekvensT 7 eller
FoU-investeringar PF FPT
i Sverige eller börsvärde täcktes in.
Urvalet skulle dessutom inne-
hålla motsvarande urval för den tidigare
IVA/PRV-studiens enkät-
urval av 20 svenska FoU-tunga
storföretag. Urvalsprincipen för
enkätutskicket var att kunna täcka in en
tillräckligt stor del av den
övre svansen i fördelningen av absoluta
nedgångstal för att kunna
förklara en huvuddel av nedgången.
Syftet med enkäten var dels att
inhämta företagens patentstatistik för
att validera och komplettera
PRVs statistik, dels att inhämta
kvalitativa och kvantitativa bedöm-
ningar av olika frågor av intresse för
utredningen, inklusive för-
klaringar av eventuell nedgång i
patenteringsfrekvens.
Enkätutskicket följdes sedan upp av påminnelser via e-mail och
telefonsamtal och i flera fall telefonintervjuer. Svarsfrekvensen var
dock fortfarande för liten varför enkäten också gjordes tillgänglig
via nätet som en webb-enkät.
Statistik över SFA blev efteråt tillgänglig under våren 2005 från
PRV och data visade då att den ursprungliga hypotesen inte hade
tillräckligt stöd. Enbart maximalt 29 % av SFA-nedgången visade
sig då förklaringsbart via det ursprungliga enkätutskicket. När
detta stod klart gjordes en nedbantad version av enkäten som
skickades ut till ett nytt urval av ca 50 SMF i augusti 2005. Dessa
företag valdes ut bland de företag som visat upp en stor nedgång i
SFA-frekvens.
6
En enkel tillväxtteori – eller allmännare teori för förändringar i
variabler som försäljning,
TP PT
FoU m.m. – baseras på den s.k. Gibrat’s Law som i grova drag säger att
storleken på en årlig
förändring i en variabel är (statistiskt sett) proportionell mot
variabelns storlek vid årets
början (se också avsnitt 6.3.)
7
Vid tidpunkten då urvalet gjordes fanns inte SFA-statistik tillgänglig
via PRV och urvalet
TP PT
fick grundas på totalt antal inlämnade ansökningar.
223
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
9.4.2
Resultat
Frekvens förstagångsansökningar (FA)T 8
9.4.2.1
PF FPT
Över hälften av de stora företagen och en tillräckligt stor grupp av
SMF för att tjäna som kontrastgrupp svarade på respektive enkät.
Det bör understrykas här att svaren här avser förstagångsansök-
ningar oavsett var dessa inlämnats.
Av de storföretag som svarat uppvisar drygt hälften en nedgång i
förstagångsansökningar (FA) från år 2000 till år 2004, en tredjedel
en uppgång och resten ingendera. Tabell 9.7 visar en lista på de fö-
retag som hade en FA-nedgång. Företagen är rankade efter ned-
gångens absoluta storlek i antal, respektive relativa storlek i procent
av företagets antal FA år 2000.
Tabell
9.7
Rangordning av enkätsvarande efter absolut storlek på nedgång
(rang 1) och relativ storlek på nedgång (rang 2) i FA från år 2000
till år 2004
Rang 1
Företag
Rang 2 Företag
1 LM
Ericsson
1 SCA
2
SCA
2 TeliaSonera
3
SAAB
3 Perstorp
4
TeliaSonera
4 Axis
5 Tetra
Laval
5 Ericsson
6 Infineon
Technologies
6 SKF
7
Perstorp
7 Infineon Technologies
8 Alfa
Laval
8 SAAB
9
Biovitrum
9 Alfa Laval
10
SKF
10 Tetra Laval
11
Axis
11 Stridsberg Innovation
12 Stridsberg
Innovation
12 HL Display
13 HL
Display
13 Biovitrum
14
Metso
14 Metso
15 Active
Biotech
15 Kvaerner
16
Kvaerner
16 Active Biotech
Källa: Utredningsenkät.
8
Notera här att föregående avsnitt fokuserade på SFA medan detta avsnitt
fokuserar på FA.
TP PT
Frekvens förstagångsansökningar (FA) är inte detsamma som frekvens
svenska förstagångs-
ansökningar, dvs. förstagångsansökningar inlämnade till svenska PRV,
eftersom en första-
gångsansökan kan lämnas till ett annat patentverk än PRV.
224
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Tabell 9.8 a, b och c visar den vikt de svarande företagen har fäst
vid de olika allmänna förklaringsfaktorerna i enkäten. En förhållan-
devis konsistent bild framträder, även om försiktighet krävs vid
jämförelser mellan företag av denna typ av bedömningar.
Förändringar i
FoU-resurser och patenteringsresurser är viktiga
faktorer bakom förändringar i patenteringsfrekvens, såväl för stora
som små företag. Detta resultat ligger också i linje med tidigare
studie av företag i USA och Japan.T 9 Förändring i patenteringsresur-
PF FPT
ser förefaller dock vara en faktor som är viktigare för en
uppgång
än för en nedgång. Detsamma gäller faktorn ökad strategisk
bety-
delse i branschen.
Vad som förutom
nedgång i FoU-resurser främst anses ligga
bakom en nedgång i patenteringsfrekvensen åren 1998–2004 är en
nedgång i patenteringsbenägenheten och en mer selektiv patent-
strategi, inriktad mer på patentkvalitet än patentkvantitet. Detta
gäller särskilt de stora företagen. För de små och medelstora före-
tagen spelar dessutom en minskad betydelse av patent för finansie-
ring en väsentlig roll. Detta hänger i sin tur ihop med det minskade
utbudet av riskkapital för tidiga faser sedan IT-bubblan brast år
2000.
9
Se speciellt Scherer (1983),
Mansfield (1986) och Granstrand (2000). Dessa studier upp-
TP PT
visar dock branschvariationer, vilka inte varit möjliga att kartlägga i
dessa avseenden inom
utredningens ram.
225
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell
9.8a
Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en nedgång av FA under
åren 1998–2004P1)
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt)
(Q4.1a)...which weights did the following factors have as explanations
for this Large
firms SMF
decrease?
1. Reduction of R&D resources globally
a. for business-trend
reasons
1.55 0.82
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.36(3) 1.55(3)
2. Reduction of R&D resources in Sweden
a. for business-trend
reasons
1.55 1.09
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.27(4) 1.36
3. Reduction of patenting resources
a.
globally
1.64 0.55
b. in
Sweden
1.55 0.82
4. Decrease in number of patentable inventions per R&D
crown
1.27 1.45(5)
5. Decrease of patenting propensity per patentable
invention
1.73(5) 2.09U(1)
U
6. Increase of R&D in areas with fewer possibilities of patenting
(e.g. R&D in areas
0.55 0.36
with service or social-science orientation)
7. Change in patent application strategy in the form of:
a. More secrecy
protection
0.78 0.40
b. More selective
patenting
2.91(2) 1.55(3)
c. Increased demands on patent quality instead of patent
quantity
3.09U(1) 1.18
U
8. Change in patents’ role and economic importance in the form of:
a. Lower economic
value
0.40 0.91
b. Less importance for financing of continued
R&D
0.30 1.82(2)
c. Less strategic importance in the branch of
industry
0.55 1.09
9. Higher total patent-application
costs
1.64 1.00
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an
invention
1.09 1.00
(secrecy, speed and efficiency in production and marketing etc.) has
decreased
11. Other factors
a. Disclosure through patents is more
disadvantageous
0.55 0,55
b. Change in the product range towards less patent-intensive
products
1.00 0.82
c. Shift in comprehensive product generations (e.g. 3G –
4G)
0.82 0.27
d. Reduced government support to
R&D
0.00 0.45
e. Increased product specialization (i.e. less product
diversification)
1.27 0.55
f. Reduced risk of
imitation
0.09 0.55
Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom
parentes.
Källa: Utredningsenkät
226
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Tabell
9.8b
Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en uppgång av FA under
åren 1998–2004P1) 2) P
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt)
(Q4.1b)...which weights did the following factors have as explanations
for this increase? Large firms
1. Increase of R&D resources globally
a. for business-trend
reasons
1.36
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.08(4)
2. Increase of R&D resources in Sweden
a. for business-trend
reasons
1.18
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.25(2)
3. Increase of patenting resources
a.
globally
1.83
b. in
Sweden
2.67(1)
4. Increase in number of patentable inventions per R&D
crown
1.77
5. Increase of patenting propensity per patentable
invention
2.08(4)
6. Increase of R&D in areas with greater possibilities of
patenting
1.75
7. Change in patent application strategy in the form of:
a. Less secrecy
protection
0.83
b. Less selective
patenting
1.33
c. Decreased demands on patent quality to the advantage of patent
quantity
1.25
8. Change in patents’ role and economic importance in the form of:
a. Higher economic
value
2.00
b. Greater importance for financing of continued
R&D
1.73
c. Greater strategic importance in the branch of
industry
2.25(2)
9. Lower total patent-application
costs
1.09
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an
invention
(secrecy,
1.82
speed and efficiency in production and marketing etc.) has increased
Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom
parentes.
2) Denna fråga
ställdes inte till SMF-urvalet för att hålla ner frågemängden till SMF.
Källa: Utredningsenkät
227
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell
9.8c
Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en uppgång av FA under
1990-taletP1) P
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt)
(Q4.2a)...which weights did the following factors have as explanations
for this Largefirms SMF
increase during the 1990s?
1. Increase of R&D resources globally
a. for business-trend
reasons
1.33 1.90(2)
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.42(4) 1.80(3)
2. Increase of R&D resources in Sweden
a. for business-trend
reasons
1.09 1.56
b. for other (e.g. structural)
reasons
2.58(3) 1.70(4)
3. Increase of patenting resources
a.
globally
2.09 1.10
b. in
Sweden
2.38(5) 1.56
4. Increase in number of patentable inventions per R&D
crown
1.58 1.40
5. Increase of patenting propensity per patentable
invention
2.83(2) 2.10(1)
6. Increase of R&D in areas with greater possibilities of
patenting
1.83 0.89
7. Change in patent application strategy in the form of:
a. Less secrecy
protection
0.67 0.78
b. Less selective
patenting
1.83 1.00
c. Decreased demands on patent quality to the advantage of patent
quantity
1.67 0.89
8. Change in patents’ role and economic importance in the form of:
a. Higher economic
value
2.31 1.20
b. Greater importance for financing of continued
R&D
1.58 1.10
c. Greater strategic importance in the branch of
industry
2.92(1) 1.70(4)
9. Lower total patent-application
costs
0.42 1.30
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an
invention
1.83 1.20
(secrecy, speed and efficiency in production and marketing etc.) has
increased
Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom
parentes.
Källa: Utredningsenkät
De främst angivna faktorerna bakom en (utan rangordning) ned-
gång i antal FA var:
− Ökade krav på patentkvalitet i stället
för patentkvantitet
− Mer selektiv patentering
− Minskad patenteringsbenägenhet för var
uppfinning
− Minskade FoU-resurser globalt och i
Sverige
− Minskad betydelse för finansiering av
FoU (spec. för SMF)
Intressant nog kan de främsta angivna faktorerna bakom en ned-
gång sammankopplas med en ökad medvetenhet om patentens
ekonomiska och strategiska värde samt en ökad förmåga att foku-
sera på färre men bättre patent ekonomiskt sett.
228
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Det är vidare värt att notera här vilka faktorer som
tillmättes
ringa förklaringsvärde för nedgången i patenteringsfrekvens mätt i
antal FA. Dessa faktorer var (utan rangordning):
− Minskning i antal patenterbara uppfinningar per
FoU-krona
(”technological opportunities”) för
storföretagen
− Ökning av FoU på områden med färre
patenteringsmöjligheter
− Förändring i patentstrategi mot ökad användning av
sekretess
− Förändring i patents ekonomiska betydelse i form av
a) Lägre ekonomiskt värde
b) Mindre strategisk betydelse
− Minskad betydelse av patent relativt andra
strategier för att ex-
ploatera en uppfinning
− Publicering av patentinformation
− Förändring i produktportfölj mot mindre
patentintensiva pro-
dukter
− Produktgenerationsskiften
− Ökad produktspecialisering
− Reducerad imitationsrisk
− Reducerat statligt FoU-stöd
Man kan till sist notera att vikten som tillmäts olika förklarings-
faktorer är i genomsnitt lägre för SMF jämfört med stora företag.
Om denna skillnad är signifikant och vad som ligger bakom är svårt
att säga. Närmaste tolkning till hands är att SMF patenterar i lägre
utsträckning varför nedgångar i patenteringsfrekvens blir mindre
och mer slumpmässiga och därför har bakomliggande faktorer som
upplevs som mindre påtagliga.
9.4.2.2 Frekvens svenska förstagångsansökningar
PCT-systemets starka tillväxt har tidigare berörts. Tabellerna 9.9
och 9.10 bekräftar och preciserar denna viktiga utveckling.
229
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Tabell
9.9
Svenska PCT- och svenska EPO-ansökningar åren 1997–2004
1997 1998 1999
2000 2001
2002
2003 2004
2 915
Antal
PCT-
2 208 2 465 2 500 2
691
2 455 2
097 2 054U
U
ansökningar
inlämnade
till PRV
3,87%
Andel av
årliga
PCT-
3,68% 3,27% 2,89%
2,69%
2,22%
1,82% 1,67%U
U
ansökningar globalt
3 421
Antal
PCT-ansök-
2 212U 2 589 2 715 3
091
2 990 2
612 2 849
U
ningar
från svenska
sökande
globaltP1 P
3,88%
2,27%U 2,32%
Andel av
årliga
PCT-
3,86% 3,56% 3,32%
3,16%
2,71% U
ansökningar globalt
591
Antal
EPO-ansök-
276U 322
361 495
511
489 576
U
ningar
från svenska
sökandeP1)
P
1,04%
Andel av
årliga
EPO-
0,61%U 0,66% 0,72%
0,91% 0,90%
0,91%
1,01%
U
ansökningar
122 640
Antal
årliga
PCT-
57 064U 67 061 76 358 93 237
108 227 110 391 115 201
U
ansökningar globalt
58 479
Antal
årliga
EPO-
45 438U 48 550 50 236 54 626 56
857 53 750 55 125
U
ansökningarP2) P
Noter: 1) Svensk ansökande betyder svensk innehavare, inte
nödvändigtvis svensk uppfinnare
2) Exkluderar PCT-ansökningar till EPO (EURO-Direct)
Källa: WIPO-statistik, EPO årsredovisningar 1997–2004
Tabell 9.10
Orsaker bakom en minskad SFA-andel av förstagångsansökningar
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Avgörande vikt)
(Q4.3a) Om svenska PRV:s andel av förstagångsansökningar minskade i
snitt under
perioden 1998–2004, berodde detta på:
Större användning av PCT- och EPO- ansökningar som
FA
2,92
Mindre benägenhet att välja Sverige som prioriterat land (dvs. att
välja att lämna
in
2,17
förstagångsansökan i Sverige).
Den svenska marknaden har blivit mindre
viktig
1,73
Figur 9.5 visar utvecklingen under åren 1998–2004 av de olika an-
sökningsvägar de svarande storföretagen använder. Tillväxten i
PCT- och även EP-systemet bekräftas här ytterligare, samtidigt
som den nationella ansökningsvägen krymper i allmänhet, inklusive
till svenska PRV.
230
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Figur
9.6
Fördelning av svenska storföretags förstagångsansökningar över
olika patenteringsvägar
2500
161
21 249
29
117
17
19
44 225
312
40
19
2000
295 113
311
270
167
177 154
903
1500
48
29 24
843
883
155
210
634
379
197
175
1000
183
370 309
340
1071
500
996
988
913
728
706
565
0
1998
1999 2000
2001
2002
2003 2004
Legend:
EPO applications
PCT appl. to other patent offices
PCT appl. to till Swedish PRV
National appl. to other patent
offices (not PRV or USPTO)
National US appl. to USPTO
National SE appl. to PRV
Källa: Utredningsenkät
Tabell 9.11 visar antal och andel av svenska storföretags första-
gångsansökningar på olika ansökningsvägar. Som framgår av tabel-
len är SFA-andelen av förstagångsansökningar tämligen konstant,
trots en betydande nedgång i absoluta tal. Även EPO-ansökningars
andel är tämligen konstant åren 2000–2004 med en eventuell till-
växt för perioden 1998–2005. Tidsserien är dock för kort för att
231
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
bedöma det senare. Däremot är tillväxten tydlig om än från låga
nivåer för andelen PCT-ansökningar som inlämnas till PRV. (No-
tera dock att PRVs andel av årliga PCT-ansäkningar globalt stadigt
sjunkit från 3,68 % år 1998 till 1,68 % år 2004 enligt Tabell 9.9.)
Slutligen är andelen förstagångsansökningar som går direkt till
amerikanska patentverket USPTO tydligt avtagande, medan ande-
len som går till övriga icke-svenska patentverk är tämligen kon-
stant.
Tabell
9.11
Antal förstagångsansökningar på olika vägar för svenska storföretag
År
SFA
% FA i %
Övr. % PCT till % Övr.
% EPO % Tot %
(#)
USA FA (#)
PRV (#)
PCT
(#) (#)
(#)
(#)
1998
913
40 883
39 311 14
40 2 19 1
117 5 2282 100
1999
1071
43 903
36 312 13
29 1 21 1
161 6 2495 100
2000
988
41 843
35 295 12
44 2 17 1
249 10 2437 100
2001
996
44 634
28 270 12 113
5 19 1 225
10 2258 100
2002
706
43 370
23 197 12 155
9 29 2 177
11 1634 100
2003
728
45 309
19 175 11 210
13 24 1 154
10 1601 100
2004
565
34 340
20 183 11 379
22 48 3 167
10 1681 100
2005P1) 453
41 72
7 152 14 152
14 95 9 181
16 1105 100
P
Noter: 1) Prognosticerad siffra
Källa: Utredningsenkät
Tabell 9.12 visar slutligen att de flesta av de svenska storföretagen
anser att PRV och nordiska patentverk erbjuder ett tillräckligt stort
utbud av tjänster med tillräcklig kvalitet och kostnadseffektivitet.
Utrymmet för förbättringar av PRVs kundnöjdhet bland storföre-
tagen är dock som synes betydande. Att cirka en tredjedel eller fler
av stora kunder svarar nej på frågorna om kundnöjdhet i Tabell
9.12 är inte tillfredsställande. I studien av patentbyråer framkom
emellertid en större tillfredsställelse med PRV i dessa avseenden (se
avsnitt 8.10 och Tabell 8.18b).
232
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
Tabell 9.12
Svenska storföretags bedömningar av patentverksservice
(Skala: Ja = 1, Nej = 0)
Fråga
Genomsnitt(n=31)
(Q5.4.3) Erbjuder svenska PRV/nordiska patentverk tillräcklig service
beträffande:
Kostnadseffektivitet
0,58
Kvalitet
0,71
Tjänsteutbud
0,67
Källa: Utredningsenkät
9.5
Svenska storföretags patentering i USA
Den markanta nedgången i SFA under senare år innebär inte att
svenska storföretag i allmänhet har minskat sin patentering på vik-
tiga marknader. Tabell 9.13 visar detta vad gäller antal beviljade
patent i USA. Här bör dock noteras att patentbeviljning i USA
som i många andra länder sker i genomsnitt minst ett par tre år ef-
ter patentansökan, varför en eftersläpning sker i förhållande till
t.ex. konjunktursvängningar och FoU-neddragningar.
Tabell 9.13
De tio största svenska patenterarna i USA
1999
Antal
2001
Antal
2003
Antal
1
Ericsson
270
Ericsson
391
Ericsson
328
2
Sandvik
63
Sandvik
62
AstraZeneca
48
3
Astra
51
ABB
37 SCA Hygiene Products 46
4
ABB
35 Tetra
Laval
28
Sandvik
40
5
Volvo
25
Astra
28
ABB
38
6
Electrolux
23 Volvo
Lastvagnar
25 Volvo Car
Corp. 22
7 Pharmacia &
Upjohn 18
AstraZeneca
24 De Laval
Holding 21
8 Kvaerner
Pulping
17 Siemens
Elema
24 Volvo Personvagnar 16
9 Siemens
Elema
16 SCA Hygiene Products
22
Electrolux
15
10 SCA Hygiene
Products 15
Volvo
19 Akzo
Nobel
15
Källa: Statistik från USPTO.
Ser man däremot på de största svenska patenterarnas andelar av
totala antalet beviljade patent i USA, så har dessa sjunkit sedan
2001 (visas inte i tabellen).
233
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför?
SOU 2006:80
Ser man slutligen på motsvarande rankning av länder utanför
USA för perioden 1994–2003 med avseende på antal beviljade pa-
tent i USA så har Sverige legat på plats 10±1 under hela perioden
1994–2003, under senare år följt av Nederländerna, Schweiz och
Israel. Japan och Tyskland har hela denna tid legat i topp följt i
början av perioden av Frankrike och England och i slutet av perio-
den av Taiwan och Korea (Sydkorea). Tabell 9.14 visar rankningen
för åren 1995, 1999 och 2003 i perioden. Taiwan och Korea har
stått för den mest påtagliga klättringen i tabellen. Singapore har
2002–2003 klättrat upp på listan till nittonde plats och folkrepubli-
ken Kina till tjugonde plats. Hong Kong däremot har under hela
perioden legat på plats 17±1. De asiatiska ländernas samlade andel
av beviljade USA-patent har också ökat markant jämfört med eu-
ropeiska länders samlade andel.
Tabell
9.14
De tio topprankade länderna med avseende på beviljade patent i
USA åren 1995, 1999, 2003
Rank
Country
1995 Rank
Country 1999 Rank
Country 2003
1
Japan
22871 1
Japan 32514
1
Japan 37250
2
Germany
6874 2
Germany
9895 2
Germany 12140
3
France
3010 3
Taiwan
4526 3
Taiwan 6676
4 United
Kingdom 2681
4
France 4097
4 South Korea 4132
5
Canada
2447 5 United Kingdom
3900 5
France 4127
6
Taiwan
2087 6 South
Korea 3679 6 United
Kingdom 4031
7
Italy
1242 7
Canada 3678
7
Canada 3893
8 South
Korea
1240 8
Italy
1686 8
Italy
2022
9
Switzerland
1187 9
Sweden
1542 9
Sweden 1629
10
Sweden
914 10 Netherlands
1396 10 Netherlands 1570
11
Netherlands
894 11 Switzerland
1390 11 Switzerland 1433
12
Australia
548 12
Australia 832 12
Israel 1260
13
Israel
432 13
Israel
792 13 Australia
1047
14
Belgium
419 14
Belgium 718
14
Finland 944
15
Finland
387 15
Finland 695
15
Belgium 727
16
Austria
359 16
Denmark 588
16
China,
681
Hong Kong
17
Denmark
314 17
Austria 505
17
Austria 639
18
China,
248 18
China,
413 18
Denmark 611
Hong
Kong
Hong Kong
19
Spain
168 19
Spain
265 19
Singapore 460
20
Norway
138 20
Norway
246 20 China P.Rep. 424
Källa: Statistik från USPTO
9.6
Sammanfattning
Detta kapitel har beskrivit och analyserat förändringar i svenska
företags patenteringsfrekvens och förändringar i antal av svenska
PRV mottagna patentansökningar, speciellt antal mottagna första-
gångsansökningar. Patenteringsfrekvens kan då som begrepp avse
234
SOU
2006:80
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
såväl patentansökningsfrekvens som patentbeviljningsfrekvens, där
’frekvens’ i regel står för antal per år. Ett antal faktorer ligger
bakom företagens patenteringsfrekvens och patenteringsbenägen-
het, dvs. benägenhet att patentera en given patenterbar uppfinning,
samt företagens benägenhet att lämna in förstagångsansökningar
till PRV. Vid räkning av patentansökningar är det viktigt att åtmin-
stone hålla isär de fyra huvudvägar på vilka en ansökan kan lämnas
in, dvs. som nationell ansökan i hemlandet eller något utland,
EPO-ansökan eller PCT-ansökan. Dessa vägar kan sedan kombine-
ras på flera sätt.
Stora multinationella företag som t.ex. Nokia med
stor, interna-
tionaliserad FoU och stora patentportföljer internationaliserar i
växande utsträckning sitt patenteringsarbete och sina ansöknings-
förfaranden. Detta leder allt annat lika till en nedgång i inkomna
patentansökningar för patentverk i små länder med många stora
multinationella företag som Sverige. Statistiken visar också att en
nedgång skett för nationella ansökningar i Sverige, Norge och
Finland de senaste fem åren samtidigt med en stadig uppgång i
stort sett under hela pro-patent-eran sedan 1980-talet i USA och
Japan samt för PCT-ansökningar. Nedgången i Sverige var främst
hänförbar till svenska sökanden och till stor del till storföretagens
patentering. Den procentuella nedgången var dock grovt sett
likartad mellan de år 1998 ungefär lika stora grupperna patent-
sökande företag och individuella uppfinnare. Omsättningen i popu-
lationen av sökanden var mycket stor. Av de sökanden som
åtminstone något år under 7-årsperioden 1998–2004 hade inlämnat
en förstagångsansökan till PRV så hade enbart cirka 5 % lämnat in
fyra eller fler år av de sju, dvs. ca 95 % av de sökande lämnade i
stort sett in förstagångsansökningar mer sällan än vartannat år.
Flödet av patenterbara uppfinningar för en aktör att ta ställning till
blir därmed av stor betydelse. Detta flödes storlek beror främst på
FoU-resurser och patenteringsresurser.
Nedgången i Sverige varierar också mycket med
teknikområde
med en markant nedgång inom elektroområdet (E-området) från år
2000 till år 2004. De stora företagen inom detta område – Ericsson,
ABB och TeliaSonera – dominerar nedgången inom detta område
liksom nedgången bland de 20 största företagen mätt i antal första-
gångsansökningar till PRV under perioden 1998–2000. Detta indi-
kerar att nedgången mycket berodde på en konjunkturnedgång
inom IT- och telekomområdet, dock inte enbart med tanke på öv-
riga specifika problem inom främst Ericsson och ABB.
235
Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
varför? SOU 2006:80
Man kan förenklat säga att IT-bubblan brast och därmed också
en patentbubbla. Samtidigt ökade konjunkturkänsliga verkstadsfö-
retag inom det maskintekniska området (M-området) som Volvo,
Scania, Sandvik, Electrolux och Atlas Copco sin patentansök-
ningsfrekvens. Om Ericsson och ABB räknas bort så uppväger
uppgången bland M-företagen i stort sett nedgången bland övriga
storföretag på 20-i-topp-listan över mest frekventa patenterare hos
PRV.
En enkätstudie bland de största FoU-tunga företagen med en
kontrollgrupp bland SMF visade sedan att förändringar i FoU-re-
surser och patenteringsresurser är viktiga faktorer bakom föränd-
ringar såväl uppåt som neråt i patenteringsfrekvens för stora såväl
som små företag i linje med tidigare studier. Vad som förutom
dessa faktorer främst anges som förklaringar till en nedgång i pa-
tenteringsfrekvens är en nedgång i patenteringsbenägenhet i form
av en mer selektiv och kvalitetsinriktad patentstrategi som i flera
företag avlöste en period av kvantitetsinriktad patentering under
1990-talet. För SMF spelade dessutom patent en mycket mindre
roll för finansiering efter IT-bubblan då riskkapitaltillgången
snabbt minskade överhuvudtaget.
PRVs kvalitet och kostnadseffektivitet ansågs tillfredsställande
av de flesta storföretagen. PRVs andel av deras förstagångsansök-
ningar har också varit i stort sett konstant under perioden 1998–
2004, samtidigt som USPTOs andel har sjunkit betydligt. Andelen
PCT-ansökningar har också växt bland storföretagen i perioden
och av dessa ansökningar gick de flesta till PRV. PRVs andel av
PCT-ansökningarna har dock sjunkit.
Svenska storföretag har i genomsnitt inte minskat sin patente-
ring i USA i någon väsentlig omfattning under perioden 1998–2004
i absoluta tal, däremot andelsmässigt. Sverige har också i stort sett
sedan 1994 behållit sin 10e plats bland högfrekventa patenterare i
USA. Däremot har flera asiatiska länder klättrat upp på listan –
Taiwan, Korea, Kina och Singapore – och dominerar tillsammans
med Japan och Hong Kong över Europas länder.
236
Del IV
Utredningens rekommendationer
Kapitel 10: Diskussion och allmänna
rekommendationer
Kapitel 11: Speciella rekommendationer för
att
öka patentförståelse och
benägenhet att patentera
10 Diskussion och
allmänna
rekommendationer
10.1 Inledning
Detta och följande kapitel redovisar utredningens rekommendatio-
ner. Rekommendationskapitlen är utformade för att kunna läsas i
stort sett fristående från övriga kapitel.
Ett antal allmänna utgångspunkter och principer har legat
till
grund för utredningens rekommendationer. Dessa kommer att ut-
vecklas närmare i sitt sammanhang men sammanfattas här i kort-
het:
1. Den svenska staten (och stater i övrigt) liksom företag och
marknader får ändrade och även nya roller i en
alltmer kun-
skapsbaserad och internationaliserad ekonomi,
med förändrade
ekonomiska institutioner och styrsystem
(’governance structu-
res’) i omvärlden. Detta kräver en aktivare
statlig ekonomisk
politik och en närmare samverkan med det
svenska näringslivet
på olika såväl traditionella som nya plan
(t.ex. vad gäller statligt
entreprenörskap).
2. Patent- och IP-frågorna bör integreras med frågor rörande in-
novationer, affärsutveckling/entreprenörskap
och tillväxt såväl
politiskt som i näringslivet.
3. Rekommenderade åtgärder bör ha karaktär av investeringar i
tillväxt och välfärd för framtida – inte
nutida – konsumtion.
(Patenträtter och andra immaterialrätter har
också långa livs-
längder, t.ex. upp till 20 år för en
patenträtt.)
4. Rekommendationer bör utformas för såväl regering/politiker
som för företag/företagsledare.
5. Beprövade modeller från andra länder och områden bör utnytt-
jas.
6. Existerande institutioner bör utnyttjas i första hand.
239
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
7. En ansats med många rekommendationer, också av kulturska-
pande karaktär, är att föredra framför ett fåtal koncentrerade
punktåtgärder.
8. Finansiering av rekommenderade åtgärder bör ske med en blan-
dad finansieringsansats bestående av ”öronmärkning” i existe-
rande budgetar, rationalisering, särskild ny budget, samfinansi-
ering, donationer (av tid, pengar), m.m.
Rekommendationerna är grupperade i:
− Allmänna rekommendationer (kapitel 10)
− Speciella rekommendationer (kapitel 11)
− Övriga rekommendationer (bilaga 14)
De allmänna rekommendationerna i kapitel 10 är av vittomfattande
natur, vilket motiveras av patent- och IP-frågornas generiska natur
i en kunskapsbaserad ekonomi och deras nära och ömsesidiga sam-
band med innovations- och tillväxtfrågor. Att behandla sambandet
mellan patentering och tillväxt var också en huvuduppgift för ut-
redningen.
De speciella rekommendationerna i kapitel 11 avser utredningens
två första uppgifter. De övriga rekommendationerna i bilaga 14 är
inte av samma dignitet men är likväl relevanta. De har samlats ihop
från olika interna och externa källor inom ramen för utredningen,
vilka också redovisas i bilagan. De ger också ytterligare detaljering
av rekommendationerna i kapitel 10 och 11.
240
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
10.2
Förändrad ekonomi – förändrade roller
Framväxten av en alltmer kunskapsbaserad och internationaliserad
ekonomi för med sig ökade svårigheter att upprätthålla statiskt och
dynamiskt effektiva marknader. Så kallade ”market failures” av tra-
ditionella slag blir då alltmer vanliga och viktigaT 1 . Detta
innebär PF FPT
inte att statlig politik av traditionella slag (regelutformning, inter-
ventioner) blir en automatisk lösning. Man kan inte förvänta sig att
sådan politik kan perfekt korrigera marknadens misslyckanden.
Lika lite som man kan förvänta sig perfekt marknadsstyrning och
företagsstyrning kan man förvänta sig perfekt statlig styrning. Vad
man snarare kan förvänta sig är också att statliga misslyckanden
eller otillräckligheter blir alltmer vanliga och viktiga tillsammans
med marknadsmisslyckanden. Förekomsten av dylika misslyckan-
den torde öka helt enkelt därför att en alltmer kunskapsbaserad och
IP-orienterad ekonomi å ena sidan skapar större utvecklingsmöj-
ligheter men å andra sidan blir svårare att styra med tydlig effekti-
vitet mot accepterade välfärdsmål i samband med att olika utveck-
lingsmöjligheter tas tillvara. Svårigheterna, men också möjlighe-
terna, ökar dessutom på grund av en tilltagande internationalisering
och globalisering av ekonomin med större beroenden mellan stater,
företag och andra aktörer (t.ex. ”non-governmental organizations”
– NGOs – m.fl.). Härutöver tillkommer svårigheter att fastställa
samhälleliga välfärdsmål och få acceptans för dessa, svårigheter som
också torde öka med ökad kunskaps- och IP-orientering av en
alltmer internationaliserad ekonomi.T
2
PF FPT
Argumenten kring dessa förhållanden kan naturligtvis diskuteras
och utvecklas. Här räcker det med att påpeka det övergripande be-
hovet av en omprövning av statens roller i en alltmer kunskapsba-
serad och internationaliserad ekonomi. Detsamma gäller näringsli-
vet liksom aktörer i övrigt i det ekonomiska systemet. Härvidlag
1
Begreppet marknadsmisslyckande (”market failure”) avser fall där
marknadsmekanismer
TP PT
misslyckas med eller är otillräckliga för att tillskapa
samhällsekonomiskt önskvärda effekter.
Marknader för informationshandel i allmänhet, dvs. inte bara marknader
för att handla med
information av teknisk karaktär, är ett viktigt exempel härpå.
Allteftersom kunskap och
information blir viktigare inslag i ekonomin och samtidigt
marknadsstorleken växer genom
internationalisering och tillväxt så ökar följdriktigt frekvens och
omfattning av dylika
marknadsmisslyckanden. Statliga åtgärder för att korrigera
marknadsmisslyckanden är heller
inte perfekta som regel, varför man på motsvarande sätt kan tala om
statliga misslyckanden
eller otillräckligheter (”governmental failures”). En samlingsterm för
dessa misslyckanden är
”governance failures”. I grund och botten är produktion och
distribution av information och
kunskaper helt enkelt svårstyrda aktiviteter och samhällsekonomiskt
effektiva styr-
mekanismer svåra att tillskapa.
2
Svårigheterna kan jämföras med svårigheterna att exploatera en
nyupptäckt naturresurs i
TP PT
havet eller rymden eller en nyupptäckt kontinent på ett
välfärdsekonomiskt acceptabelt sätt.
241
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
behöver nya samverkansformer mellan staten och näringslivet prö-
vas, också för att bereda en återkommande omprövning av roller
och samverkan. Dessa behov är stora och kommer att förstärkas i
många länder, men speciellt i ett litet globaliseringsberoende land
som Sverige. Behoven förstärks ytterligare av stora skatteuttag med
nationella skattebaser för att finansiera en offentlig produktion av
tillväxt- och välfärdsskapande tjänster, inklusive kunskapsbaserade
tjänster. Det intellektuella kapitalets mobilitet och volatilitet för-
svårar dessutom nationell skattefinansiering. Kopplingen till skat-
tepolitiken blir därmed stark och ofrånkomlig i ett arbete med att
förändra roller i en ändrad ekonomi.
10.3
Bygg upp en nationell kultur för IP och
affärsutveckling/entreprenörskap
Att bygga upp ”kulturer” i ett nationellt sammanhang för ekono-
miska syften kan med all rätt förefalla diffust och svårt.T 3
Samtidigt PF FPT
har kulturella faktorer stor relevans som förklaringsfaktorer bakom
ekonomisk framgång såväl nationellt som i enskilda företagssam-
manhang. I vissa avseenden går faktiskt kulturer att påverka, bygga
och förändra inom företag och nationer, även om det är mödosamt
och går långsamt. Exempel från Japan visar på vikten av en patent-
kultur både på nationell nivå och på företagsnivå samt hur en sådan
har kunnat utvecklas och medvetet påverkas historiskt. Detsamma
kan sägas om en kvalitetskultur med angreppssätt som ’total qua-
lity management’ (TQM). Kvalitetsområdet utgör ett exempel på
en nationell satsning i kulturbyggande syfte i Sverige på 1980-talet.
Denna satsning liksom motsvarigheter i Japan kan i flera avseenden
stå modell för en satsning i Sverige inom IP-området i kulturbyg-
gande syfte. Ansträngningar, som närmast kan liknas vid kampanjer
eller rörelser, syftar i sådana sammanhang till att skapa bestående
effekter på lång sikt även om kampanjintensiteten är hög under ett
begränsat antal år för att sedan avta. Erfarenheter finns under vilka
villkor de kan användas och vilka positiva effekter som kan för-
väntas. De kan utgöra ett verkningsfullt ledningsverktyg för breda
3
Ett så vanligt begrepp som 'kultur' kan definieras på många olika sätt.
En traditionell
TP PT
läroboksdefinition, som fångar upp begreppets viktigaste komponenter
är: “The pattern of
all those arrangements, material or behavioral, which have been adopted
by a society as the
traditional ways of solving the problems of its members. Culture
includes all the
institutionalized ways and the implicit cultural beliefs, norms, values
and premises which
underline and govern conduct.” (Krech et al. 1962, p. 380).
242
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
omorienteringar och uppslutningar kring olika frågor om de an-
vänds regelbundet men inte för ofta eller för många samtidigt.
Högsta företagsledningens fulla och tydliga stöd är vidare nödvän-
digt om än inte tillräckligt för framgång.
På samma sätt som en kultur är sammansatt av många olika
ele-
ment är kampanjer i kulturbyggande syfte sammansatta av många
byggelement. Bygget måste vidare ske i olika steg och på olika ni-
våer (nation, företag etc.). Tabell 10.1 ger exempel på viktiga ele-
ment i byggandet av en patentkultur och en IP-kultur i ett företag
respektive en nation, inspirerade av erfarenheterna i Japan, där byg-
gandet grovt sett började med patentfrågor i industrin och sedan
har breddats. Breddningen från en patentkultur till en IP-kultur
som skett under pro-patent-eran innebär då att fokus inte enbart
lagts på det mycket snävare patentområdet utan på styrningen i
olika former av kunskapsresurser och immateriell egendom för
värdeskapande i allmänhet. Fokus blir då inte heller enbart på det
snävare området immaterialrätt.
243
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
Tabell 10.1
Element i byggandet av en patent- och IP-kultur
Element i byggandet av en IP-kultur på nationell nivå
Element i byggandet av en patentkultur på
företagsnivå
Toppministeriellt åtagande och engagemang i IP-
och Toppledningens åtagande och
engagemang i
entreprenörsfrågor
patentering och IP
Medel för interministeriell integration av
IP-frågor Patentpolitik
Klara nationella IP-mål, politik och
strategier, Patentmål
(t.ex. att öka antalet strategiska patent
avspeglade också i lagstiftning och judiciära åtgärder med
20 st per år)
Patenteringsincitament för FoU och annan personal
Integration med ekonomiska/industriella/ teknolo-
giska/innovationsmässiga mål, politik och strategier
för vilka patent och IP utgör befrämjande medel
Gemensam angelägenhet för alla inblandade på
olika Gemensam angelägenhet för
alla, inkl. ingenjörer
samhällsnivåer, inte bara
specialister
och uppfinnare, inte bara en angelägenhet för
specialister
Klart organiserade organ och program för
genomfö- Beteendeattityder,
normer, standarder och rollmo-
rande av politiken etc. och med tillräckliga resurser
deller som främjar utveckling, skydd och exploate-
ring av ny teknologi (t.ex. vad gäller läsning, rap-
portering och språk)
Klart kodifierade och upprätthållna
lagar
Uppmärksamhet på information och kommunikation
angående patent
En mångfald patent- och IP-inriktade
organisationer, Centra för patentpromovering
promotionsaktiviteter (kampanjer etc.) och rollmodel-
ler (ledare, företag)
Klara och framgångsrika strävanden att fostra
bete- Utbildning och träning av all
personal, inte bara
endeattityder, normer och standarder som
främjar ingenjörer och
uppfinnare
funktionell användning av patent och IP
Utveckling av språk och metodologi (t.ex. för ”patent
En mängd instrument for uppbyggande och bibehål-
mapping”)
lande av medvetenhet, utbildningsnivå och yrkesmäs-
siga färdigheter på alla samhällsnivåer – “society
schooling” i IP
Kultivering av IP-inriktade värderingar, språk
och Patentkampanjer etc.
normer
Källa: Granstrand (1994b, 2000) i bearbetning och översättning
Även om en IP-kultur således kan och bör tolkas mycket brett är
kopplingen av bl.a. historiska och språkliga skäl stark till patent och
IP-rättigheter. Dessa utgör inga självändamål utan måste sättas in i
ett större sammanhang av FoU, innovationer, tillväxt, värde- och
välfärdsskapande. En IP-strategi i ett specifikt sammanhang behö-
ver inte nödvändigtvis vara baserad huvudsakligen på IP-rättigheter
(IPRs). Följaktligen behöver uppbyggnad av en IP-kultur ske inom
ramen för en breddning till byggande av en kultur för affärsutveck-
ling och entreprenörskap eller med den närliggande termen inno-
vationskultur. Mycket arbete med detta pågår i Sverige på ett i in-
ternationell jämförelse lovande sätt. Vad som emellertid i mycket
saknas är en inbyggnad av en IP-kultur i detta arbete. Allmänna
244
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
rekommendationer för detta återfinns ytterligare nedan i detta ka-
pitel och speciella rekommendationer i kapitel 11.
10.4
Stärk det svenska entreprenörssystemet
Det svenska entreprenörssystemet med aktörer av olika slag har
styrkor och svagheter, vilka beskrevs i kapitel 8. Mot bakgrund av
de senare krävs följande förstärkningar av systemets komponenter
och relationer.
10.4.1
Stärk det statliga entreprenörskapet
10.4.1.1 Allmänt
Statliga aktörer är direkt eller indirekt involverade i många olika
slags verksamheter med teknikutveckling och innovationspotential.
Det gäller såväl inom tjänstesektorn som inom traditionell industri.
En stor del av den svenska teknikbaserade tjänstesektorn är statlig.
Konkurrenstrycket inom denna statliga del av tjänstesektorn varie-
rar men är till övervägande del lågt.T 4 Vidare finns flera exempel på
PF FPT
teknikbaserade företag med statliga ägare som har en låg
patente-
ring per investerad FoU-krona och följaktligen inte anser
sig be-
höva särskilt mycket patent som konkurrensmedel, se bilaga
16.
Detta gäller även universitet, tekniska högskolor m.fl.
Att skapa och stärka ett
statligt entreprenörskap på stor bredd
kräver djupgående förändringar på lång sikt och förväntningar
måste anpassas därefter. Ett antal åtgärder kan dock genomföras på
kort och medellång sikt. Åtgärder föreslagna i följande avsnitt skall
ses som viktiga exempel på åtgärder som kan genomföras på kor-
tare sikt utan att utgöra en uttömmande lista.
Statens roll som aktiv ägare
är viktig för att inrikta styrelse- och
ledningsarbete på innovationer och entreprenörskap i bolag med
statligt ägande. Det kräver att myndighetskultur, tjänstemannaat-
4
Här bör noteras att en stats roll
i tjänstesektorn inte är självklar. Produkter och tjänster
TP PT
som är s.k. ”public goods” (dvs. varor och tjänster som i typfall
konsumeras kollektivt utan
rivalitet) anses normalt vara naturligt för en publik sektor att
leverera, även om olika former
av marknadsmekanismer med konkurrens och privat ägande också kan
användas. Vidare kan
staten ha en roll som tillhandahållare av produkter och tjänster som
inte har karaktären av
”public goods”. Noteras bör också att kunskap (inklusive data och
information) normalt
anses vara ett speciellt slag av public goods, som följaktligen intar
en central roll i en
kunskapsbaserad ekonomi.
245
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
tityder och verks- och monopolisttänkande förändras utan att
samtidigt äventyra myndighetsutövning och kärnverksamhet.
En översyn av den statliga teknikbaserade tjänstesektorn bör vi-
dare göras för att se hur en intensifierad och breddad affärsutveck-
ling kan ske i olika former, t.ex. att affärsutvecklingsenheter av
olika slag inrättas. Det handlar då inte enbart om den löpande af-
färsutvecklingen inom existerande kärnverksamhet. Det handlar
också – och i många fall framförallt – om att lägga grunden för flera
och framtida kärnverksamheter, plus att utveckla små och stora
sidoaffärer som t.ex. kan avyttras med god avkastning och samti-
digt skapa ökad tillväxt någon annanstans i innovationssystemet.
Teknikbaserad produkt- och tjänsteutveckling skapar många tek-
niska möjligheter vilka i sin tur skapar ännu fler tekniska kombina-
tionsmöjligheter. Sammantaget leder detta ofta till att mycket tek-
nisk kunskap blir ekonomiskt lågutnyttjad i brist på affärsutveck-
ling, speciellt om incitament i form av konkurrens eller resultatför-
bättringskrav är svaga. Olika teknikbaserade tjänstesektorer skiljer
sig dock mycket åt, varför åtgärder måste sektoranpassas.
10.4.1.2 Universitets- och högskolesektorn
Universitets- och högskolesektorn har hunnit en bra bit på väg mot
ökade inslag av innovationer och entreprenörskap. Fortfarande kan
denna sektor emellertid sägas befinna sig i ett inlärnings- och expe-
rimentskede med bl.a. ojämn kompetens (t.ex. inom IP-området)
och en inte ovanlig övertro på sektorns förmåga att generera egna
innovationer och intäkter från affärsverksamhet. Internationalise-
ring, konkurrensutsättning och kommersialisering av denna sektor
kommer med största sannolikhet att öka kraftigt kommande år (på
gott och ont), vilket samtidigt ställer stora krav på kärnverksam-
heten.T 5 PF FPT
10.4.1.3 Telekom- och energisektorn
Telekom- och energisektorn har mycket stora teknikbaserade af-
färsmöjligheter framöver. Den statliga delen av dessa sektorer do-
mineras av TeliaSonera och Vattenfall. Även om kärnaffärerna i
stort sett f.n. går bra eller rentav mycket bra finns anledning att
5
Se också Granstrand (2006b).
TP PT
246
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
bedriva affärsutveckling vid sidan av dessa med hjälp av särskilda
enheter, riskkapitalfonder etc., speciellt i goda tider. Detta innebär
alltid ledningsmässiga problem. Gamla misslyckanden kan för-
skräcka men får samtidigt inte avskräcka. Kunnandet om hur dylik
affärsutveckling kan organiseras och drivas har också utvecklats.
Samtidigt visar historien hur väsentlig teknikrelaterad eller kun-
skapsrelaterad affärsutveckling i någon form är. Den teknikbase-
rade eller kunskapsbaserade tjänstesektorn utgör härvidlag inget
särskilt undantag. Dessa allmänna argument har giltighet även för
andra konkurrensutsatta teknikbaserade tjänstesektorer.
10.4.1.4 Finanssektorn
Finanssektorn är intressant eftersom den ganska snabbt ökat sitt
teknik- och innovationsberoende, inte minst inom IT-området.
Samtidigt är den svenska finanssektorn tekniskt avancerad med
klara konkurrensfördelar internationellt i en bransch som interna-
tionaliseras från en låg nivå. I och med detta skapas nya möjligheter
till affärsutveckling och tekniska innovationer såväl som finansiella
innovationer även i tjänstedelarna av värdekedjorna. Många tradi-
tionella föreställningar måste härvid omprövas och nya former för
affärsutveckling prövas som t.ex. affärsutvecklingsenheter, teknik-
upphandling, samarbetsprojekt, IP-fokusering och riskkapitalfon-
der av olika slag. Den statliga delen av denna sektor är liten, men
kan inte desto mindre ge möjlighet till attitydförändringar genom
projektinitiativ och framgångsexempel.
10.4.1.5 Försvars- och säkerhetssektorn
Försvars- och säkerhetssektorn är mycket viktig i detta samman-
hang eftersom den inte bara är teknikbaserad utan mycket teknik-
intensiv. Sektorn har också en lång tradition som teknikdrivare i
stora delar av svensk industri samtidigt som den är statlig (förutom
privata säkerhetsföretag). Ett antal omvärldstrender förändrar för
närvarande denna sektor radikalt. Härvid skapas många skäl för att
bedriva en mer systematisk affärsutveckling. Former för denna bör
inriktas mot att integrera civil och militär teknikbaserad affärsut-
veckling (t.ex. inom säkerhetsområdet) men också inriktas mot
mer renodlade militära utländska marknader med samarbeten, tek-
247
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
nikupphandling, licensiering, kontrakt och avknoppningar. I detta
sammanhang måste en noggrannare kartläggning och analys göras
av det militära innovationssystemet och konsekvenser av t.ex. en
internationell teknikhandel på området. Denna typ av innovations-
system kommer oftast i skymundan i innovationssystemstudier
och innovationspolitik trots att militär FoU ofta upptar en väsent-
lig del av ett lands totala FoU.
Figur 10.1 ger en översikt över det svenska militära innovations-
systemet i syfte att fästa uppmärksamhet också på denna typ av
sektoriella innovationssystem för teknikbaserade tjänster.
Aktörer i det svenska militära innovationssystemetP1)
Figur 10.1
Försvarsdepartementet
Industri och
universitet
Försvarets
Inrikes
materielverk (FMV)
Utrikes
Försvarshögkvarteret 2) Inhemska
Användare
Militärt/civilt
försvars- Inhemska
Stora/små
företag
styrkor medborgare
FoU, produktion
och
2)
Totalförsvarets
marknadsföring
3)
forskningsinstitut
(FoI)
4)
Användare
Utländska
4)
Utländska
försvars-
Utländska
medborgare
styrkor 2)
Civila
marknader
försvarshögkvarter i
Utländska materiel-
Inrikes
vänliga, neutrala eller
och FoU-verk
Utrikes
fientliga nationer
Noter:
1) Endast de viktigaste aktörerna och relationerna visas.
Säkerhetssektorn utgör en
allt viktigare del av det totala försvars- och säkerhetssystemet (bl.a.
på grund av
teknologisk konvergens som samspelar med konvergens av respektive
innovationssystem). Denna sektor är dock utelämnad i figuren.
2) Tillhandahållande av arbete (obligatoriskt eller frivilligt)
3) Konkurrerande eller samverkande relationer.
4) Potentiellt viktiga relationer.
Aktörer i det svenska militära innovationssystemet
10.4.1.6 Medicin- och hälsosektorn
Sektorn för medicin, hälso-, sjuk- och äldrevård är ytterligare en
teknikbaserad tjänstesektor med stor statlig eller offentlig domi-
nans. Sektorns möjligheter till teknikbaserad affärsutveckling är
mycket goda men dess innovationssystem måste kartläggas och
analyseras mer för att bättre kunna tillvarata dessa möjligheter.
Sektorns potential som teknikdrivare allmänt i industrin kan också
komma i paritet med militärsektorns.T 6 Sektorn, som
överlappar
PF FPT
med universitets- och högskolesektorn, har emellertid som helhet
6
Framväxten av företag inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik i
Sverige sedan 70-
TP PT
talet är imponerande och kan storleksmässigt jämföras med omfattningen
av neddragningar i
svensk försvarsindustri under samma period.
248
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
en svag tradition av innovationsverksamhet, affärsutveckling och
brett industrisamarbete utanför läkemedelsindustrin och är heller
inte organiserad och ekonomistyrd för detta. Sektorn har inte
nämnvärt lyckats med framgångsrik teknikupphandling och kom-
mersialisering i stor skala. Sektorns innovationssystem eller snarare
innovationsverksamhet är dock svåröverskådlig varför allmän ka-
raktärisering är svår.
10.4.1.7 Sammanfattning
Sammanfattningsvis gäller för alla teknikbaserade tjänstesektorer
med betydande statlig styrning att de i olika utsträckning har en
lågutnyttjad potential för affärsutveckling och innovationer. Ge-
mensamt är också den låga IP-medvetenheten och den låga patente-
ringen, även i delar med betydande FoU-verksamhet. Samtidigt
finns inte bara stora tillväxtmöjligheter utan också en tydlig kopp-
ling till välfärdsskapande. Den statliga delen av sektorerna som hel-
het är betydande. Följaktligen är slutsatsen att staten har en stor
direkt och indirekt roll att spela som entreprenör i dessa sektorer.
Vad gäller mer specifika IP-rekommendationer behandlas dessa i
nästa kapitel.
10.4.2 Stärk det innovationsbaserade
företagandet i små- och
medelstora företag
10.4.2.1 Allmänt
Flera studier, inklusive studien som redovisades i kapitel 8, har pe-
kat på en låg frekvens av innovationer i svenska små och medelstora
företag (SMF) och en låg frekvens av innovationsbaserade nya fö-
retag. Slutsatsen att det innovationsbaserade företagandet i såväl
nya företag som existerande SMF bör stärkas ligger därmed nära till
hands. En sådan slutsats kräver dock en bredare analys av svensk
industristrukturs särdrag, små och stora företags komparativa för-
delar, utlandsägandets betydelse, nya teknikområdens och innova-
tionsmöjligheters särdrag, avkastning på alternativa stödåtgärder
etc., samt inte minst komplementariteter eller synergier mellan
små- och stora företag, en analys som inte kan redovisas här.
Många svenska innovations- och entreprenörskapsstudier kan här-
vidlag kritiseras för en alltför ensidig fokusering på SMF som källa
249
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
till innovationer, en alltför begränsad fokusering på tidiga faser i
nyföretagandet och många gånger en bristfällig ekonomisk analys.
Tidiga faser är kritiska t.ex. vad gäller finansiering och överlevnad.
Tidsperioden därefter, säg 5–20 år ungefär, är emellertid minst lika
viktig för tillväxt och överlevnad för SMF som fristående bolag i
någon mening. Under denna tid kan t.ex. FoU, produktion och
internationell marknadsföring behöva skalas upp och generations-
växling i produkter, teknologier, ägande och ledning behöva ske,
liksom den viktiga fortsatta uppbyggnaden av patentportföljen och
övriga IP-tillgångar (t.ex. varumärken).
Hur det innovationsbaserade företagandet i SMF skall stärkas i
allmänhet är föremål för mycket utredningsarbete utanför denna
utredning. Det får vidare anses ligga utanför denna utrednings
uppdrag att göra en systematisk insamling av allmänna tillväxtre-
kommendationer som inte är direkt kopplade till patentering, även
om försäljningstillväxt i sig tenderar att leda till ökad patentering.
Några viktiga synpunkter och allmänna rekommendationer i vilka
patentfrågor kommer in skall ändå ges.
Det innovationsbaserade företagandet i SMF är mycket hetero-
gent, varför någon form av strukturering behövs. Viktiga skiljelin-
jer går mellan företag som är nya/gamla och små/medelstora och
mellan produkt/tjänsteföretag med/utan universitets- och högsko-
leanknytning, med/utan börsnotering och med olika ägarstruktur
och mellan företag som är verksamma i olika regioner, branscher
och teknologier.
10.4.2.2 SMF utanför universitets- och högskoleorter
Vad gäller små teknikbaserade företag utanför universitets- och
högskoleorter så kan deras tillväxt stärkas genom olika regionala
insatser, t.ex. av den typ som beskrivs nedan vad gäller Gnosjö-re-
gionen. En stärkning och utbyggnad av regioner som redan uppvi-
sat stark uthållig tillväxt med ekonomiskt och geografiskt goda
förutsättningar torde då ge störst tillväxteffekter. Å andra sidan
finns regioner med dålig historisk tillväxt och dåliga tillväxtförut-
sättningar där ett varaktigt och betydande tillväxtskapande genom
innovationsbaserat småföretagande torde vara i det närmaste ut-
siktslöst med rimliga ekonomiska insatser. Man kan dock inte ute-
sluta att så kan ske, t.ex. genom att ny teknik att prospektera och
250
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
förädla naturresurser utvecklasT 7 . Genombrott i stor skala av detta
PF FPT
slag är dock sällsynta och oftast
kapitalkrävande.
Även om det innovationsbaserade företagandet i SMF har be-
gränsade tillväxteffekter för en regions tillväxt som helhet så före-
kommer dylikt företagande i olika grad och i en ofta överraskande
utsträckning, även i glesbygdsregioner. En uppbyggnad av en na-
tionell innovations- och patentkultur får härvid inte försumma den
mindre glamorösa innovationsverksamheten i SMF i traditionella
industrier i regioner utan högskolor och universitet. Det gäller då
att speciellt uppmärksamma att patentkulturen som regel är svag i
glesbygdsregioner, liksom i traditionella industrier som råvarubase-
rad industri, samt inom SMF i allmänhet.T 8 Aktörer som Almi
och PF FPT
utvecklingscentra av olika slag har härvid en viktig roll att fylla vad
gäller rådgivning, stöd och utbildning.
10.4.2.3 SMF med anknytning till universitet och högskolor
Det innovationsbaserade företagandet i SMF med anknytning till
universitet och högskolor är mycket mer uppmärksammat och har
en helt annan tillgång till en infrastruktur för innovationer. Dessa
företag, som ofta är högtekniska i någon mening, har i regel ganska
god medvetenhet om patent liksom att innovationsstöd finns i nå-
gon form. Alla de olika stödformerna som finns är dock svåra att
överblicka.
Gemensamt för allt innovationsbaserat ny- och småföretagande
är de svårigheter och risker av olika slag som finns. En speciellt stor
och förmodligen ökande svårighet är att bygga riktigt stora företag,
dvs. att växa till medelstora och stora företag. Det gäller inte minst
högtekniska företag och företag med starka patent. Kapitel 8 visade
att det är sällsynt att ett patentbaserat litet företag växer till ett
7
Gruvföretaget Boliden startade på 1920-talet baserat på ny
prospekteringsteknik. Det finns
TP PT
all anledning att notera att svensk industriell ekonomi är i högsta
grad grundad på såväl
naturresurser som innovationer, med en mängd innovationer också inom
råvaruindustrin.
Att dra en skarp skiljelinje mellan råvarubaserad industri och
innovationsbaserad industri blir
då missvisande på samma sätt som att dra en skiljelinje mellan en
kunskapsbaserad ekonomi
och en naturresursbaserad ekonomi lätt blir missvisande. Svensk
ekonomi, liksom
amerikansk ekonomi, har härvid speciellt gynnsamma förutsättningar vid
övergång till en
mer kunskapsbaserad ekonomi jämfört t.ex. med japansk och koreansk
ekonomi.
8
Patentstatistik kan ge en viss fingervisning om den geografiska
fördelningen av patent inom
TP PT
ett land men en ”darrig” fingervisning med stora begränsningar,
speciellt för tätortsregioner
med stor rörlighet och stora företag. Stor försiktighet och kunskap
krävs således för att
använda patentstatistik som underlag i regionalpolitiska sammanhang.
251
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
stort.T 9 De flesta innovationsbaserade småföretag inom bioteknik
PF FPT
väljer eller tvingas till försäljning av licenser eller aktier. Skälen
är
flera och har berörts tidigare (behov av finansiering, komplement-
teknik, kommersiell kompetens, kapitalisering etc.). Att svårighe-
terna förmodligen ökar hänger samman med innovationernas ökade
krav på komplementresurser erbjudna av andra främst stora före-
tag, finansieringssvårigheter, ökade krav på snabbhet och ökade
systemberoenden mellan produkter och företag. Produkter liksom
företag tenderar att bli alltmer multitekniska, vilket leder till ökade
FoU-kostnader och ökade behov av komplementteknik.T 10 Ny
tek-
PF FPT
nik patenteras vidare i högre grad vilket ökar beroendet av andras
patent samtidigt som småföretag blir mer patentbevakade av
andra.T 11 I detta sammanhang spelar stora företag med stora patent-
PF FPT
portföljer en allt viktigare roll för småföretags möjligheter att växa.
En eventuell framtida ”patenteringsvåg” från företag, stora som
små, i Kina och övriga Asien kan i detta sammanhang naturligtvis
begränsa tillväxtmöjligheterna för svenska företag vilka inte byggt
upp en egen patentportfölj. Behovet att patentskydda egna pro-
dukter ökar dessutom om tillverkningen läggs ut till företag med
kunnande och strategi att gå vidare med vidareutveckling och pa-
tentering i egen regi av produkterna, dvs. en strategi med s.k. ”me-
too-plus”-karaktär.
10.4.2.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis så blir slutsatsen att teknikbaserade SMF blir
alltmer beroende av extern teknik. De blir därmed också alltmer
patentberoende. Behovet av komplementresurser leder vidare till
att ett viktigt sätt att stärka det innovationsbaserade företagandet i
SMF är att stärka samarbetet mellan SMF och stora företag, liksom
mellan SMF och statliga företag och kunder. Teknikupphandling
såväl privat (dvs. mellan privata företag) som statlig (dvs. mellan
staten och privata företag) är därmed en av flera viktiga samar-
betsformer. SMF kan naturligtvis också tänkas stärkas genom sam-
arbete med varandra, men i allmänhet är svenska och även nordiska
SMF-kluster för små för att sådant samarbete skall få riktig effekt.
9
Exempel finns dock som HL Display. IT-sektorn har också flera exempel
på hur svenska,
TP PT
värdemässigt stora innovationsbaserade företag har kunnat skapas på
kort tid, dock utan att
bli sysselsättningsmässigt stora i Sverige i motsvarande grad
10
Se kapitel 6 samt Granstrand (1997, 1998).
TP PT
11
Ett slående aktuellt exempel är nanoteknik, se Lemley (2005).
TP PT
252
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
Samtidigt har Sverige som litet land en i internationell jämförelse
förvånansvärt stor och diversifierad ”portfölj” av specialiserade och
internationaliserade storföretag, vilka härigenom utgör en viktig
nationell tillgång.T 12 PF FPT
10.4.3 Värna om
svenska storföretags vilja och förmåga att
skapa nya affärsområden utöver att förnya existerande
Ryggraden i svensk industri sedan många decennier består av ett
antal stora multinationella företag som var för sig i regel är starkt
produktspecialiserade. Tillsammans uppvisar dessa företag en god
uthållig tillväxt över en konjunkturcykel och täcker en för svensk
ekonomis storlek förvånansvärt stor bredd av affärsområden, tek-
nologier och marknader, dvs. de har som grupp betraktad en hög
grad av produkt-, teknik- och marknadsdiversifiering. De domine-
rar också patent, FoU och innovationer som beskrivits tidigare.
Deras sammantagna diversifieringsgrad skapar många affärsmöjlig-
heter genom olika marknadskontakter, produktkontakter och tek-
nologikontakter som i sin tur ger kombinationsmöjligheter av olika
slag. Entreprenörsförmågan får också i internationell jämförelse
anses vara god, trots kritiken på hemmaplan.
Emellertid glesnar det svenska
industriella nätverket av olika skäl
vilket tunnar ut det svenska innovationssystemet och försvagar
dess ryggrad. Nära köpar- och säljarrelationer är kritiska för nära
nog all innovationsverksamhet och inhemska sådana försvagas och
försvinner. Två viktiga skäl till denna försvagning av det svenska
innovationssystemet är den fortsatta internationaliseringen och
produktspecialiseringen. Ett litet land gynnas under vissa förut-
sättningar i vissa utvecklingsfaser av en ökande internationalisering,
men denna kan också gå för långt från samhällsekonomisk och även
företagsekonomisk synpunkt. Utlokalisering, utspridning och rör-
lighet av ett internationaliserat ägande och centrala funktioner som
FoU kan bara drivas till en viss om än rörlig nivå för att inte skal-
fördelar, synergier och snabbhetsfördelar skall börja gå förlorade.
Dessutom ökar snarare än minskar riskexponeringen när utlands-
beroendet blir för starkt. Ett liknande resonemang kan föras be-
träffande produktspecialisering. Här kan dock en lämplig diversifi-
12
Samarbete och nätverksbyggande mellan
SMF utgjorde en möjlighet för Silicon Valley att
TP PT
möta den japanska konkurrensen på 1980-talet. Därvidlag var mixen av
små och stora företag
i Silicon Valley dock också viktig (se Granstrand 1991).
253
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
ering åstadkommas genom att portföljer av specialiserade företag
hålls samman på en högre lednings- och ägarnivå. Ledning och sty-
relse måste då aktivt verka för att synergier tillvaratas och att kva-
litet och snabbhet i besluten inte äventyras. I dessa sammanhang
måste varnas för modebildningar och ”managementbubblor” i
strategitänkande, liksom för särintressen bland finansiella aktörer
och konsulter av olika slag. Samtidigt måste också varnas för en syn
från statens och samhällets sida att storföretagen ”klarar sig”
och/eller att Sverige klarar sig med hjälp av småföretag och inve-
steringar från utlandet. I själva verket är svensk ekonomi mer bero-
ende av svenska storföretag än dessa är beroende av svensk eko-
nomi. Asymmetrin i beroendet torde öka efterhand som ekonomin
blir mer kunskapsbaserad och ny teknisk kunskap blir alltmer
komplex. Den svenska statens roll är samtidigt fortfarande stor.
I detta sammanhang bör man komma ihåg att begreppet svenska
storföretag är mångtydigt liksom begreppet svensk ekonomi. Utan
att närmare gå in i diskussionen om i vilka avseenden och grader ett
multinationellt företag har en nationalitet, kan konstateras att lo-
kalisering av vitala delar och nationell orientering i ägande, ledar-
skap och organisationskultur är dominanta faktorer vid nationali-
tetsbestämningen. Vidare sker genom internationalisering, med
globalisering som en ytterlighet, en försvagning av ett företags na-
tionella karaktär, dvs. en avnationalisering (”denationalisation”).
Denna avnationalisering går långsammare än företagens internatio-
nalisering.T 13 PF FPT
Svensk storindustri har således många styrkor men också en del
svagheter vilket beskrivits tidigare, främst i kapitel 8. En av svag-
heterna är den låga takten med vilken nya affärsområden och radi-
kalt nya innovationer skapas, samtidigt som en styrka har varit den
stadiga förnyelsetakten inom existerande affärsområden. Man kan
också notera att en hel del teknikbaserade affärsmöjligheter gått
förlorade under efterkrigstiden samtidigt som marginalerna till de
många framgångarna i många fall varit små. Svårigheterna med tek-
nikbaserad affärsutveckling är dock stora i allmänhet, speciellt
inom nya affärsområden, och i internationell jämförelse framstår
svensk storindustri som framgångsrik. Det hindrar inte att förbätt-
ringspotential finns, vilken måste tas tillvara med ökade ansträng-
ningar inom såväl stat som storindustri mot bakgrund av de ovan
beskrivna utvecklingstrenderna.
13
Se t.ex. Granstrand (1992, 1998).
TP PT
254
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
Ansträngningarna kan ta sig olika uttryck. I grunden är
förenade
ansträngningar mellan engagerade och kunniga ledare inom stat och
storindustri i olika samverkansformer av avgörande betydelse.
Härutöver finns olika innovationspolitiska åtgärder och organisato-
riska lösningar.
Många svenska storföretag har t.ex. redan sedan 1960-talet
pro-
vat att med goda grundtankar inrätta särskilda affärsutvecklingsen-
heter eller affärsutvecklingsbolag (t.ex. Incentive), vilka dock sedan
oftast lagts ner eller omstrukturerats av olika skäl, t.ex. strategiför-
ändringar mot ökad specialisering och renodling eller ekonomiska
svårigheter. Den tidigare framgångsrika statliga teknikupphand-
lingen har vidare förlorat i betydelse. Dessa former för affärsut-
veckling har dock stor relevans och bör prövas i nya former. Inte
minst bör affärsutvecklingsenheter vid statliga företag och myn-
digheter prövas, som beskrivits i ett tidigare avsnitt. Affärsutveck-
lingsenheter för flera samverkande storföretag och ägargrupper
med komplementresurser är också möjligt och lämpligt att pröva.
Erfarenhet och kunnande om ledning och organisation av
affärs-
utveckling och innovationsverksamhet i dylika former har växt.
Samtidigt har en viktig riskkapitalindustri med privata och publika
aktörer växt fram i Sverige och internationellt, vilket ökar affärsut-
vecklingsmöjligheterna. Universitet och högskolor har i högre grad
integrerat framåt i affärsutveckling och i allmänhet blivit mer stor-
företagslika. Stora tekniska och kommersiella samarbetsprojekt blir
också mer vanliga och viktiga för affärsutveckling, inte minst för
att skapa plattformar med öppenhet för fortsatt affärsutveckling.
Ansvaret för att utveckla nya affärsområden ligger i
första hand
hos storföretagen och dess ledningar, styrelser och ägare. En om-
prövning av traditionella strategier och organisationsformer för
detta bör ske. Staten har emellertid en stor roll att spela när det
gäller att skapa goda förutsättningar för storföretagen i Sverige på
grund av svensk ekonomis storföretagsberoende, men också som
ett led i att skapa goda förutsättningar för SMF på grund av dessas
direkta och indirekta storföretagsberoende och de synergier som
finns mellan SMF och storföretag. Det senare behandlas i nästa av-
snitt.
255
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
10.4.4 Stärk samverkan mellan
innovationsverksamheterna i
svenska stora och små företag
Uppgiften att samtidigt föra en ny idé och ett nytt företag till fram-
gång, är de flesta människor övermäktig. Både uppfinnare och storfö-
retag har allt att vinna på samarbete.
Ove Larson, seriell uppfinnare och entreprenör
Företag av olika storlek har relativa fördelar i ett innovationssy-
stem och ett ensidigt hävdande att en särskild företagsstorlek är
generellt överlägsen är inte en fruktbar utgångspunkt för innova-
tionspolitik. Respektive företags fördelar kan tillvaratas genom
principiellt tre olika former av industriell organisation. Stora före-
tag kan försöka efterlikna små företag i sin interna organisation
genom decentralisering, små företag kan försöka efterlikna stora
företag genom att organisera samarbeten sinsemellan i nätverk, och
stora och små företag kan samverka på olika sätt i innovationspro-
cesserna. Dessa tre former kompletterar snarare än utesluter var-
andra.
Den tredje formen skall beröras här medan de två övriga har be-
rörts tidigare. Den tredje formen är också speciellt lämpad för in-
novationspolitiska åtgärder. Någon uttömmande lista på sådana
åtgärder kan inte ges här, utan bara några viktiga exempel. Dess-
utom är det viktigt att ”uppfinna” och pröva nya åtgärder i experi-
mentell ekonomisk-politisk anda.
Exempel på områden som bör beaktas för innovationspolitiska
åtgärder i syfte att stärka samverkan mellan stora och små företag
är:
1. Stora företags förvärv och avknoppningar av små företag och
projekt
2. Stora företags underleverantörssystem
3. Stora företags teknikupphandling och teknikutveckling
4. Stora företags finansiering av affärsutveckling
5. Stora företags verksamhet som utbildare och kompetensut-
vecklare
Inom nämnda områden har viktig samverkan historiskt skett som
beskrivits i kapitel 8 och kommer också att ske, även utan innova-
tionspolitiska åtgärder. Det är dock viktigt att betona här att un-
derstödd samverkan inte skall ses enbart som ett sätt att låta stor-
företag hjälpa småföretag att växa fram, utan att stärkt samverkan
256
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
också hjälper storföretagens förnyelse och affärsutveckling. Samti-
digt är storföretagen i många fall tveksamma till riskerna med sam-
arbete med små instabila företag, varvid staten kan medverka till en
spridning av riskerna.
Ett viktigt förhållande som påpekats i utredningens
intervjuer är
den divergens som finns mellan utvecklingen i små forskningsfö-
retag och inriktningen inom stora företag i Sverige. Delvis kan
denna divergens hanteras genom en förbättrad samverkan mellan
svenska industriföretag, universitet och högskolor samt forsk-
ningsfinansiärer, men också genom förbättrad tillgång på riskkapi-
tal i olika faser som kan stärka forskningsföretagens möjligheter att
växa själva och/eller samverka med svenska företag. En ytterligare
möjlighet är att stärka applikationsutveckling vid institut och andra
aktörer som inriktningsmässigt ligger mellan forskningsföretag och
industriföretag. Många grundläggande forskningsresultat och tek-
nologier är så generiska att en serie av applikationer efter hand
upptäcks, varav vissa mycket väl kan visa sig relevanta för storfö-
retagen. Det är då viktigt att forskningsföretagen inte på grund av
finansieringssvårigheter eller bristande avtals- och IP-kompetens
tvingas avhända sig hela applikationsutvecklingen till t.ex. ut-
ländska finansiärer.
De innovationspolitiska åtgärderna inom dessa och
andra sam-
verkansområden kan ta sig olika uttryck. Innovationsstudier av
framgångsrika samverkansmodeller inom olika sektorer kan bidra
till en spridning av sådana modeller. Således har t.ex. läkemedelsin-
dustri och bioteknik utvecklat samverkansformer av första typen i
uppräkningen ovan och bilindustrin av andra typen. Avknopp-
ningar och ”avhoppningar” i samband med att IT-bubblan brast
och Ericssons neddragningar är också betydelsefulla erfarenhets-
källor.
Vidare bör en stor del av de medel som avsatts för
branschut-
veckling genom de s.k. branschsamtalen kunna styras mot samver-
kansprojekt mellan stora och små företag, eventuellt med en koor-
dinerande roll för mellanliggande institut, utvecklingscentra eller
dylikt. Dessa mellanliggande aktörer är då också naturliga aktörer
för stöd och koordination av IP-frågor liksom för teknikupphand-
ling.
På liknande sätt bör delar av de avsatta medlen för
FoU-stöd till
småföretag styras mot samverkansprojekt. Staten bör också på
olika sätt stärka möjligheterna till inhemska teknikupphandlingar
och i samband därmed samverkan i denna form mellan stora och
257
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
små företag, statliga såväl som privata.T 14 Vissa områden av teknik-
PF FPT
upphandling är dock mindre lämpade för småföretag, men i sådana
fall kan möjligheter finnas som underleverantörer till stora företag.
Ett viktigt område att se över i detta sammanhang är det medi-
cin-tekniska, och då inte minst för äldrevård. Stora möjligheter till
innovationsbaserade besparingar och kvalitetshöjningar och där-
med affärsutveckling förefaller här finnas i ljuset av medicin-tek-
niska innovationer i Sverige och utomlands och dessa länders s.k.
ålderspucklar. Återigen bör delar av avsatta medel kunna styras till
medicin-teknisk FoU, bl.a. med hjälp av teknikupphandling, som i
sin tur kan stimulera samverkan mellan stora och små företag, och
också forskare och uppfinnare. Frågan hur det medicin-tekniska
områdets potential för innovationsbaserad tillväxt och välfärd kan
tillvaratas är dock en mycket större fråga, som berörts tidigare.T
15
PF FPT
Stora företags finansiering av affärsutveckling, med eller utan
särskilda enheter för detta, kan avse såväl internt som externt gene-
rerade projekt med olika strategier för ingångar och utgångar. Även
här kan statliga finansiärer stimulera samverkan i externa projekt
med olika former av samfinansiering med låne- och egenkapital,
FoU-anslag, riskgarantier etc.
Stora företag spelar slutligen en viktig roll i allmänhet som utbil-
dare och utvecklare av kompetens av olika slag – teknisk, kommer-
siell och finansiell kompetens, managementkompetens etc. Med ett
ökat fokus på entreprenörskap och affärsutveckling i såväl stora
som små företag ökar efterhand motsvarande kompetens och till-
gången på affärsutvecklare och entreprenörer och också individu-
ella riskkapitalister. Det finns vidare en växande grupp av seriella
entreprenörer och affärsutvecklare med en serie olika framgångar
bakom sig och dessa utgör en nyckelkategori för kompetensut-
veckling. Olika former för spridning och tillvaratagande av dylik
kompetens, inklusive rörlighet av individer mellan stora och små
företag, bör också utvecklas och stimuleras. Begränsningar finns
när det gäller att överföra erfarenhet och kunnande mellan stora
14
Internationella regelverk för upphandling och konkurrens, speciellt
inom EU, innebär
TP PT
restriktioner för användning av teknikupphandling för nationella
ekonomiskt-politiska
syften. Möjligheterna är dock fortfarande stora, t.ex. när inhemska
FoU-aktörer är kon-
kurrenskraftiga eller när nationella säkerhetsintressen är involverade.
Begreppet nationell
säkerhet omfattar då inte enbart militär säkerhet utan även
försörjningssäkerhet av olika slag
(inklusive medicinsk) och ekonomisk säkerhet.
15
Till exempel uppvisar kvoten mellan FoU inom ett sjukdomsområde och
vårdkostnader
TP PT
inom detta område en mycket stor spridning mellan olika
sjukdomsområden, vilket indikerar
en stor ekonomisk utvecklingspotential.
258
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
och små företag, men tillämpbarheten är ändå stor liksom behovet
att kombinera de komparativa fördelar som nämndes inledningsvis.
10.4.5
Stärk det regionala entreprenörskapet
10.4.5.1 Geografiska tillväxtområden och tillväxtaxlar
Regioner bör identifieras och avgränsas på ett för samhällsekono-
misk analys lämpligt sätt. Regionsbegreppet är emellertid svårt att
avgränsa och tillämpa.T 16 Vad som är lämpliga kriterier för att iden-
PF FPT
tifiera en region och
skilja den ifrån en annan varierar med sam-
manhanget. I vissa
sammanhang svarar Sverige eller Silicon Valley
mot ett lämpligt
regionsbegrepp, i andra sammanhang svarar
kanske Gnosjö-regionen
mot ett mer relevant regionsbegrepp.T 17
I
PF FPT
allmänhet identifieras dock ekonomiska regioner i termer av sam-
manhängande områden med viss grad av geografisk och kommuni-
kationsmässig närhet, storlek och likheter i ekonomiskt hänseende.
Begreppet tillväxtregioner kan bli missvisande i den mån det le-
der till föreställningar att ekonomisk tillväxt är regionsformad, un-
gefär som noder i ett nätverk. I detta sammanhang bör man tala om
vad som här kan kallas tillväxtaxlar. Med tillväxtaxel menas en för-
bindelseled mellan olika större tillväxtområden eller regioner längs
vilken tillväxt sker.
En tillväxtaxel karaktäriseras av goda kommunikationsmöjlighe-
ter med riklig trafik och lokalisering av tillväxtskapande faktorer,
t.ex. tekniska högskolor, universitet, företag, naturresurser, be-
folkningsresurser, attraktiva miljöer eller flygplatser. En tillväxtaxel
kan liknas vid gamla tiders handelsvägar eller moderna tiders
”bandstäder”.T
18
PF FPT
16
Detta gäller även det relaterade begreppet ’kluster’, som blivit
populärt i bl.a. regional-
TP PT
politiska sammanhang. Klusterbegreppet är dock bredare och kan avse en
mängd objekt,
t.ex. företag, teknologier, industrier och marknader, som är
närliggande eller relaterade i en
allmännare mening än geografiskt närliggande. Närhetsbegreppet kan då
knytas närmare till
fördelar i form av skalekonomi och synergier och inte enbart till
lokaliseringsfördelar, sam-
tidigt som det kan användas i sammanhang där begreppen bransch och
sektor är olämpliga.
Detta kräver dock en precisering av begreppet.
17
Gnosjö-regionen består numera enligt företrädare för den s.k.
GGVV-regionen av de fyra
TP PT
kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo i Småland.
18
Det drygt 10 mil långa stråket från San Francisco till San José i
Kalifornien är exempel på
TP PT
en bandstad som i sig innehåller Silicon Valley och innehålls av
regionen Bay Area. Längs
denna tillväxtaxel har den ekonomiska tyngdpunkten successivt
förskjutits söderut mot San
José.
259
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
10.4.5.2 Stärk starka regioner
Den främsta tillväxtaxeln i Sverige och även Norden torde vara
längs E4:an från Stockholmsregionen över Norrköping/Linköping
vidare till Huskvarna/Jönköping, genom Gnosjö-regionen, till
Öresundsregionen med Köpenhamn och omnejd. Längs denna till-
växtaxel finns ett stort antal universitet och högskolor samt flyg-
platser. Att utifrån detta perspektiv satsa på en väsentlig utbyggnad
av Gnosjö-regionen i form av industri- och teknikparker, lokalise-
ringsbidrag, förmånliga markavsättningar, infrastruktur, service,
bostäder, fritidsmöjligheter, naturupplevelser, inflyttning, entre-
prenörsutbildning, entreprenörsrekrytering (även från utlandet)
etc. syns härvidlag som en attraktiv tillväxtmöjlighet. Detta är
också i linje med vad som anfördes i kapitel 6 om regional tillväxt.
Den näst främsta tillväxtaxeln torde sedan vara längs E6:an från
Oslo över Göteborg till Öresundsregionen och Köpenhamn.
Denna tillväxtaxel har dock förmodligen mindre tillväxtpotential än
axeln Stockholm-Köpenhamn, åtminstone i absoluta tal.
I ovanstående – och här mycket förenklade – perspektiv intar
således Öresundsregionen en central roll såväl som mötesplats för
två betydande tillväxtaxlar i Norden som en betydande tillväxtre-
gion i sig.
Det bör slutligen framhållas att det inte varit möjligt inom ut-
redningens ram att närmare inventera och analysera olika övriga
regioners möjligheter till förstärkt entreprenörskap. Huvudslutsat-
sen här är dock att möjligheterna är störst med organisk tillväxt i
redan starka regioner som har kritisk massa i olika avseenden, bl.a.
beträffande relaterad teknikdiversifiering och positiva externalite-
ter, och vars tillväxtprocess kan förväntas ske med tilltagande mar-
ginalnytta.T 19 PF FPT
10.4.6
Höj den ekonomiska kompetensen i det svenska
entreprenörssystemet och renodla dess stödstruktur
Som nämnts flera gånger har patentens ekonomiska betydelse
kraftigt höjts sedan 1980-talet i termer av kostnader, intäkter,
värde, tillväxteffekter etc. I anslutning till denna förhållandevis
snabba utveckling har uppbyggnad och försörjning av ekonomisk
19
Tillväxtprocesser med tilltagande marginalnytta, dvs. processer med
s.k. ”increasing
TP PT
returns” eller positiv feedback är vanliga i en kunskapsbaserad ekonomi
och har fått snabbt
växande intresse bland ekonomer under senare decennier.
260
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
kompetens på olika håll släpat efter. Till exempel förekommer
nästan ingen kvalificerad utbildning i Sverige i vad som kan kallas
patentekonomi eller med ett bredare begrepp IP-ekonomi, dvs. fö-
retags-, industri- och samhällsekonomiska aspekter på patent- och
IP-frågorT 20 . Dessa områdens viktiga koppling till andra ekono-
PF FPT
miområden som innovationsekonomi, teknisk ekonomi,
industriell
ekonomi, företagsekonomi, nationalekonomi etc., liksom
till af-
färsjuridik, konkurrensrätt m.m., är följaktligen också
svag. En ut-
bildning eller träning sker naturligtvis i samband med
yrkesutöv-
ning genom ”learning by doing” vilket är nödvändigt men
inte till-
räckligt. Lärprocesserna kan t.ex. vid bristande renodling
då bli
långsamma (t.ex. vid låg ärendefrekvens hos domstolar) och
lär-
pengarna genom misstag bli stora (t.ex. vid
licensförsäljning i före-
tag).
I nästa kapitel skall
behandlas mer specifikt var och hur i det
svenska entreprenörssystemet en höjning av den ekonomiska kom-
petensen främst bör ske och då främst den IP-ekonomiska kom-
petensen med närliggande kompetensområden (innovationseko-
nomi, IP-rättsekonomi). Man bör då också observera att behovet
inte bara har växt sedan 1980-talet utan också kommer att fortsätta
växa av flera olika skäl. Ett viktigt skäl är nya redovisningsmässiga
krav på företagen, vilket också närmare behandlas i nästa kapitel.
10.5
Värna om den svenska tillväxtapproprieringen
Appropriering ('appropriation') innebär allmänt att en ekonomisk
aktör tillgodogör sig den ekonomiska nyttan av sina insatser. Det
kan ske i olika avseenden och i olika hög grad. Vanligen avses en
privat aktör som tillgodogör sig privata vinster från sina invester-
ingar. För FoU-investeringar uppstår ofta problemet att i tillräcklig
grad appropriera vinster för att motivera en privat aktör att
genomföra dessa. Annorlunda uttryckt är privata FoU-invester-
ingar i en marknadsekonomi behäftade med approprieringsprob-
lem. Patentsystemet är avsett att avhjälpa eller minska dessa pro-
blem genom att ge en speciell lagstadgad temporär konkurrensför-
del till FoU-investeraren i form av en exklusiv patenträtt under
vissa villkor. Detta är den traditionella synen på approprierings-
problem.
20
Se avsnitt i kapitel 11 för en
närmare beskrivning av detta ämnesområde.
TP PT
261
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
Här skall problematiken med appropriering emellertid vidgas
och omfatta även nyttoeffekter i form av tillväxt som genereras av
offentliga (publika) eller blandat offentliga och privata invester-
ingar i FoU- och innovationer. Utgångspunkten för sådan tillväx-
tappropriering är att en stat som med nationella skattebaser som
grund skattefinansierar olika former av stödåtgärder för FoU och
innovationer i syfte att skapa tillväxt, därmed också har anledning
att i rimlig utsträckning se till att i tillräcklig grad
tillväxteffekterna
kommer finansiärerna, dvs. skattebetalarna och samhället som hel-
het, tillgodo. Problematiken omfattar bl.a. problem med otillräck-
liga tillväxteffekter av försäljning till utlandet av statsstödd tekno-
logi i form av licenser och teknikbaserade småföretag, som tidigare
berörts. Arbetstillfällen skapas härigenom i FoU-tjänstesektorn i
Sverige, men troligen ofta på bekostnad av arbetstillfällen i tillverk-
ningsindustrin i Sverige. Vidare går viktiga positiva externa effekter
förlorade om handeln är i obalans. Denna approprieringsproblema-
tik är omfattande och utredningen har ingen färdig rekommenda-
tion att lämna, utöver att problematiken behöver uppmärksammas
och bli föremål för ytterligare studier och utredningar.T
21
PF FPT
10.6
Stärk det nordiska samarbetet inom området för IP
och affärsutveckling
Det finns många skäl som talar för ytterligare ansträngningar att
förstärka det nordiska samarbetet. Utredningens direktiv tar också
upp denna fråga. En speciell anledning till nordiskt samarbete är att
det kan skapa erfarenhet och synlighet av internationellt samarbete
på områden med en allmän trend mot sådant i stor skala, vilket
härigenom ger pionjärfördelar. Det nordiska utvecklingssamarbetet
21
Ett exempel på en fråga som omfattas av problematiken är huruvida
systemet med röst-
TP PT
starka och röstsvaga aktier bör behållas i den utsträckning det går.
Det finns inga entydiga
ekonomiska skäl som talar för att det bör avskaffas. Tvärtom finns skäl
för en rimligt avvägd
och villkorad röstdifferentiering, som anpassas till olika ägares motiv
och kompetens m.m.,
inte minst för start-up-företag. Frågan är dock komplicerad. En annan
fråga rör struktur-
affärer med utlandet (”cross-border mergers and acquisitions”) där s.k.
principal-agent-
problem med skillnader i incitament och kontrollmöjligheter lätt
uppstår mellan ägare,
styrelse, ledning och konsulter av olika slag. En relaterad fråga är
hur prissättningen på
teknologi och aktier påverkas av bristande tillgång på inhemskt
riskkapital och ekonomisk
och juridisk IP-kompetens. Man bör också uppmärksamma de möjligheter
till internationell
resultatstyrning som multinationella företag har via intern
internationell teknologihandel
och internpriser på svårvärderad teknologi. Det är t.ex. möjligt under
vissa förutsättningar
att vid ett förvärv eller en fusion föra över IP-rättigheter från ett
dotterbolag till ett bolag i
ett annat land och låta dotterbolaget betala royalty till det utländska
bolaget på den
teknologi dotterbolaget självt en gång finansierat och utvecklat.
262
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
för NMT-systemet inom mobiltelefoni är ett bra exempel, där t.ex.
erfarenhet av lösning av standardiseringsfrågor i samband med s.k.
internationell roaming (mobiltelefonrörelser över nationsgränser)
gav pionjärfördelar i den senare allmänna utvecklingen av interna-
tionell mobiltelefoni. Huruvida sådana pionjärfördelar (utöver
andra fördelar) kan fås genom ett nordiskt samarbete inom patent-
och IP-området återstår att se, men mycket talar för detta, särskilt
mot bakgrund av den utveckling mot en rationalisering av den in-
ternationella patentverksorganisationen som beskrivs i ett följande
avsnitt.
Ett nordiskt samarbete på IP-området,
och speciellt då patent-
området, bör dock omfatta mycket mer än så och kan innefatta
t.ex. samarbete inom IP-rådgivning, IP-utbildning, IP-forskning,
IP-lagstiftning, IP-finansiering och IP-exploatering.T
22
PF FPT
Ett nordiskt samarbete inom
affärsutvecklingsområdet är en
större, viktigare och svårare fråga. Den hör dock hemma i IP-sam-
manhanget på grund av den koppling som förordas i denna utred-
ning mellan IP och affärsutveckling. Några naturliga fokus att lyfta
fram för ett nordiskt samarbete inom affärsutveckling (med olika
former av teknikanskaffning och teknikexploatering) med anknyt-
ning till IP-frågor är då:
− Riskkapitalfinansiering.
− Ökat nordiskt inslag i styrelser,
styrelseriktlinjer, styrelse-
samverkan etc. inom företag,
universitet och myndigheter, inte
minst inom IP-området (t.ex.
patentbyråer, IP-konsultbyråer,
advokatbyråer).
− Stimulerad nordisk teknikhandel
och teknikupphandling.
− FoU och teknikutvecklingsprojekt.
− Naturresursprospektering.
− Tjänsteutveckling.
− Småföretagsbörs/”projektbörs”.
− Utbildning och forskning i IP,
entreprenörskap och affärsut-
veckling m.m.
Samtidigt med en vitalisering av nordiskt utvecklingssamarbete
måste man komma ihåg att sådant måste väsentligen ske på eko-
22
Nordiskt samarbete mellan patentverken
tas speciellt upp i PRV et al. (2004). Nordiskt
TP PT
samarbete på det immaterialrättsliga området har en lång och
förhållandevis framgångsrik
tradition, se t.ex. SOU 2003:66 samt olika utgåvor av tidskriften NIR.
Se också bilaga 9.
Nordiskt samarbete inom IP-frågor, speciellt för SMF, tas också upp i
Moulin och Thue Lie
(2005).
263
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
nomiska grunder, om än långsiktiga, och i flexibla former och in-
stitutioner. Enbart politiskt påtvingade samarbeten blir sällan lyck-
ade eller stabila. I en värld med ökad internationalisering blir val av
internationella parter och former för samarbeten alltmer kritiska
och måste grundas i första hand på ekonomisk analys, och framför-
allt inte enbart på regionala eller protektionistiska strävanden. Inte
desto mindre har ekonomiska fördelar av regional och kulturell
natur visat sig förvånansvärt stora, samtidigt som själva begreppet
region är svårdefinierat.
10.7
Befrämja engelska som internationellt språk,
parallellt med svenska
Engelska har under de senaste decennierna påtagligt stärkt sin
ställning som internationellt språk inom en rad områden, till exem-
pel inom affärsliv, forskning, utbildning och underhållning.
Inom vissa områden är engelska dominant som internationellt
språk, t.ex. inom affärslivet, där engelska är det vanligaste officiella
koncernspråket inom multinationella koncerner, och inom forsk-
ning och vetenskap. Inom vissa områden är engelska på snabb
frammarsch utan att ännu vara dominant, t.ex. inom utbildning och
underhållning, men tenderar att bli vedertaget som en de facto-
standard. Inom vissa områden är trenden svag eller saknas, t.ex.
inom patentområdet i många länder eller som legitimt språk i stat-
liga utredningar eller som juridiskt språk.T 23 Naturligtvis finns sedan
PF FPT
stora variationer också mellan olika länder.
Den fortsatta internationaliseringen inom i stort sett alla områ-
den och betydelsen av en gemensam kommunikationsstandard,
som ju ett kontaktspråk utgör, leder högst sannolikt till ett fortsatt
anammande av engelska och därmed en fortsatt förstärkning av
dess ställning som ledande internationellt språk. Många socioling-
vister och språkforskare gör denna prognosT 24 . Det finns också
eko- PF FPT
nomiska teorier om spridning och ”increasing returns to adoption”
som stödjer en sådan prognos. Samtidigt behöver inte denna ut-
23
Vad gäller engelskans ställning på patentområdet bör nämnas att
engelska dominerar som
TP PT
språk i EPO-ansökningar, liksom i kommersiella sökverktyg, och att
utvecklingen trots allt
går mot ökad användning av engelska, men med många hinder. Ett exempel
på detta är den
s.k. London-överenskommelsen som om den ratificeras skulle ge möjlighet
att inlämna
patentansökningar till EPO på endera av språken engelska, franska eller
tyska och därmed
minska översättningsbehovet (se kapitel 7).
24
Detta har framkommit, bl.a. i intervjuer. Se vidare t.ex. Lamberton
(2002), Aitchison
TP PT
(1996) och Crystal (1997)
264
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
veckling leda till att nationella språk dör ut. Snarare kan man tänka
sig en utveckling mot en tvåspråkig värld i meningen att människor
i allmänhet talar (minst) två språk, ett internationellt och ett natio-
nellt (eller flera).
En dylik utveckling ger fördelar till de som anammar den
tidigt,
helt analogt med fördelar till de som tidigt anammar en teknikut-
veckling som sedan visar sig bli dominerande (s.k. ”early mover
advantages”). Detta gäller t.ex. företag inom små länder som
Sverige vilka måste göra affärer internationellt. Det är alltså med
denna syn direkt tillväxtbefrämjande att utveckla engelska som
affärsspråk i företagen, och då inte minst bland SMF som fort-
farande hindras av språkbarriärer i sin internationalisering. Det blir
också tillväxtbefrämjande att förstärka trenden mot mer engelska i
undervisning och utbildning i allmänhet och att anamma engelska
som utbildningsspråk i högre utbildning.
Hur kan då denna utveckling befrämjas och utnyttjas inom
pa-
tentområdet? Språkfrågan har definitivt betydelse också inom pa-
tentområdet. Oförmågan att lösa den nöjaktigt inom Europa har på
ett drastiskt sätt bromsat andra integrationsfrågor inom patentom-
rådet, speciellt frågorna om gemenskapspatent och specialdomstol.
Språkfrågan kan drivas av den svenska regeringen och svenska
myndigheter. PRV kan rent praktiskt behandla ansökningar på så-
väl engelska som svenska efter en inte alltför lång inkörningstid,
samt också ge språklig assistans, speciellt till SMF, eventuellt mot
reducerad avgift. Det är samtidigt långtifrån självklart att språklig
assistans enbart skall erbjudas av patentbyråer och konsulter, ofta
med goda marginaler vilka dessutom bromsar dessa tjänsteföretags
anpassning till en marknad som blir alltmer internationellt konkur-
rensutsatt. Såväl företag, patentverk och patentbyråer borde på sikt
kunna tjäna på detta. Det borde också vara möjligt för PRV att
konkurrera och attrahera ansökningar från andra länder i den mån
företag i dessa går över till engelska, samtidigt som efterhand sam-
arbetsmöjligheter med andra patentverk som anammar eller använ-
der engelska ökar. En bättre position gentemot EPO kan då tänkas
utvecklas. Det finns till sist slående exempel på kostnader som kan
undvikas med en bättre språklig assistans; se textruta 10.1 nedan.
Textruta 10.1 En het fråga (CAFC)
I ett mål i CAFC (specialdomstol och högsta instans för pa-
tentmål i USA, närmast under Supreme Court) 2004 hade en
uppfinnare av en bakningsmetod stämt en konkurrent för pa-
265
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
tentintrång. Patentkraven innehöll en formulering om att upp-
hetta degen i en ugn ’till’ (’to’) ett visst gradtal, varvid konkur-
renten förnekade intrång eftersom man inte upphettade degen
till detta gradtal utan bara luften i själva ugnen. En bättre och
tillräckligt bra formulering hade alltså varit att använda preposi-
tionen ’at’ istället. Käranden hävdade att detta var andeme-
ningen och att en uppfinnare måste tillerkännas denna tolk-
ningsmöjlighet eftersom han liksom alla självklart insåg att en
deg upphettad till det aktuella gradtalet skulle bli något av en
osäljbar kolbulle. Svaranden hävdade att en uppfinnare måste ta
ansvar för att utforma språket i patentkraven korrekt och att det
finns patentadvokater för att sköta denna uppgift.
Frågan är: Domar och domare i olika instanser kommer alltid
att ansluta sig mer eller mindre till snäv eller vid bokstavstolk-
ning. Är det då rimligt effektivt att en relativt enkel språkfråga
skall föranleda en kostsam process i flera instanser, kanske
många år efter att patentet beviljats? Borde inte en gransknings-
process för patentansökningar kunna utformas för att ge pa-
tentverket en större kompletterande roll för att minska dylika
kostsamma processer, utan att inkräkta på patentverkets neutra-
litet eller ansvarsfrihet?
Sammanfattningsvis är den allmänna rekommendationen att eng-
elska som IP-språk och affärsspråk befrämjas på olika sätt. En spe-
cifik rekommendation är att patentlagen och patentbestämmelser i
övrigt ändras så att PRV tillåts acceptera, behandla och avgöra
patentansökningar avfattade på engelska utan nu existerande krav
på översättning av delar av patentansökan till svenska (patentkrav
m.m.).
10.8 Verka för
effektivisering av det internationella
patentsystemet
10.8.1 Inledning
Som påpekats i många sammanhang finns stora möjligheter att öka
den ekonomiska effektiviteten i det internationella patentsystemet.
Ineffektiviteter har uppkommit av historiska och politiska skäl och
växt i storlek och omfattning i samband med den fortgående inter-
266
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
nationaliseringen och framväxten av en alltmer kunskapsbaserad
ekonomi med en inbäddad pro-patent-era. Sveriges agerande i
sammanhanget är bundet av olika åtaganden, speciellt på kort sikt.
Det finns dock utrymme för och anledning till att Sveriges regering
och myndigheter verkar för förändringar i olika avseenden, också i
samverkan med andra länder och då inte minst i samverkan med
övriga nordiska länder. Den grundläggande anledningen till åtgär-
der härvidlag är naturligtvis att skapa ekonomiska vinster vilket ju
är det främsta syftet med patentsystemet.T 25 Vissa typer av
föränd- PF FPT
ringar gynnar härvidlag de aktörer som tidigt har verkat för och
anammat dem, dvs. de ger snabbhetsfördelar (”early mover advan-
tages”). Sådana fördelar ger enskilda aktörer anledning att agera ti-
digt, ett agerande som är speciellt viktigt att iaktta för små länder.
10.8.2
Harmonisera det internationella patentsystemet
Förslaget att
harmonisera det internationella patentsystemet är
gammalt och känt och
behöver inte preciseras ytterligare här.T
26
PF FPT
Bland det som är nytt
och värt att observera och stödja är de för-
slag i USA som nu är
aktuella att införa och som går i harmonise-
rande riktning. Främst
gäller detta ett förslag om att införa ett
”first-to-file”-system
där USA numera är det enda land som har
kvar ett
”first-to-invent”-system. Även ett förslag om att införa ett
post-grant
opposition-förfarande, liknande det i Europa, är ett vik-
tigt förslag i
harmoniserande riktning.T 27 Det som bl.a. hindrar dessa
PF FPT
förslag är att de utnyttjas i ett internationellt förhandlingsspel. I
detta sammanhang bör också noteras att en harmoniseringsprocess
inte får domineras av enskilda starka länders särintressen. Samtidigt
har det trilaterala patentsamarbetet mellan USA, Europa och Japan
visat sig livskraftigt och framgångsrikt och erbjuder därmed en
plattform för ett breddat patentsamarbete i harmoniserande rikt-
ning.
25
Ett patentsystem och mer allmänt ett IPR-system kan också syfta till
att tillvarata en
TP PT
moralisk rättighet för upphovsmän (eller snarare upphovspersoner).
Detta syfte är dock
underordnat, för att inte säga marginellt, i så gott som alla länder
vad gäller patentsystemet.
26
Se bakgrundsrapport nr A1, ”Collection of current IP policy
recommendations from
TP PT
Europe, the USA and Japan”.
27
Med detta förfarande menas att invändningar från tredje part mot en
patentansökan kan
TP PT
göras inom viss tid efter patentverkets preliminära
patentbeviljningsbeslut.
267
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
10.8.3
Rationalisera den internationella
patentverksorganisationen
Som påpekats på annat håll är den internationella patentverksorga-
nisationen överdimensionerad och ineffektiv och ekonomiska och
politiska krafter kommer – troligen ganska snabbt – att leda till en
omstrukturering. En sådan omstrukturering leder med all sanno-
likhet inte till ett globalt, centraliserat, internationellt patentverk
under överskådlig tid. Den tydligaste trenden är mot ett allt star-
kare trilateralt samarbete mellan patentverken i Europa, Japan och
USA, även om det finns delade meningar om samarbetets potential
och värde för andra länder. Som plattform för ett breddat samar-
bete för rationalisering av den internationella patentverksorganisa-
tionen är detta samarbete viktigt att stödja då det har stor rationali-
seringspotential.
Patentverksorganisationen och patentverkssamarbetet i Europa
är en het och sedan länge omstridd och olöst fråga. Det är svårt att
på detta stadium och med nuvarande underlag formulera ett mer
specifikt förslag att stödja och en strategi för dess genomförande
för hela Europa. Däremot finns det mycket som talar för att skapa,
stödja och driva ett starkt nordiskt patentverkssamarbete i olika
former.
Ett sådant samarbete behöver till en början, i varje fall av prak-
tiska implementeringsskäl och tidsskäl, inte omfatta alla de fem
nordiska länderna. Samarbetet bör integreras med samarbetet inom
och stödet för PCT-systemet och därmed planerna på en nordisk
PCT-myndighet, vilken är och bör vara en kritisk komponent i ett
nordiskt patentverkssamarbete.T 28 Samverkan bör också integreras
PF FPT
med nordiskt samarbete i övrigt inom IP-området och andra områ-
den, vilket beskrivits i ett tidigare avsnitt. Ett nordiskt samarbete
bör också utformas för att öppna möjligheter till successiv utvidg-
ning till andra länder, t.ex. de baltiska staterna. Vikten av ett nor-
diskt samarbete understryks av den för närvarande troliga trenden
mot en fortsatt splittring inom det europeiska samarbetet, en
splittring som högst troligt efter hand kommer att öka i samband
med den snabba utvidgningen.
28
För en utmärkt redovisning av dessa möjligheter till ett dylikt
nordiskt patentverks-
TP PT
samarbete, se PRV et al. (2004) ”Feasibility study on the establishment
of a Joint Nordic
PCT Authority”, utgiven 2004 av PRV i samarbete med övriga nordiska
patentverk. Huru-
vida ett fördjupat nordiskt patentverksamarbete kan komma till stånd i
linje med något av
förslagen i denna rapport är emellertid för närvarande (dec. 2005) en
öppen fråga.
268
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
Den viktiga frågan om patentverksorganisation och samarbete
med utvecklingsländer – inklusive Indien och Kina – är mycket
svår, inte minst genom frågans koppling till WTO-samarbetet och
dess svårigheter. Det förefaller inte heller för närvarande finnas
specifika och tydligt bra förslag att ansluta sig till och frågan får
lämnas utanför denna utredning, utöver att poängtera vikten av att
också stödja utvecklingsländernas legitima intressen av ett effektivt
patentsystem. Man bör då komma ihåg att harmonisering mellan i-
länder och u-länder inte kan utgöra ett övergripande mål i sig, spe-
ciellt inte om harmonisering sker på i-länders villkor utan avseende
på de behov av anpassningar som finns bland olika utvecklingslän-
der. Dessa utgör ju en mycket heterogen grupp alltifrån Indien och
Kina till Sierra Leone och Costa Rica.T 29 Det kan också på ekono-
PF FPT
miska grunder hävdas att patentsystem och därmed patentverksar-
bete bör anpassas till grupper av länder i olika utvecklingsstadier,
inte bara för deras inre ekonomiska effektivitet utan också för den
globala ekonomiska effektiviteten.T
30
PF FPT
10.8.4
Stöd utvecklingen av PCT-systemet
Ett globalt patentsystem med ett internationellt patent, i meningen
att endast en ansökan till endast ett patentverk behövs för erhål-
lande av ett internationellt skydd, är mycket avlägset och inte heller
säkert önskvärt. Dagens system med olika ansökningar för samma
grunduppfinning och fragmenterade behandlingar i olika patent-
verk är däremot med säkerhet ineffektivt och därmed inte önskvärt.
Utvecklingen av PCT-systemet och vad som för närvarande före-
faller som ett förhållandevis snabbt anammande av det i industrin
är härvidlag lovande. Denna utveckling bör följaktligen stödjas på
olika sätt.
29
Ett
land som Indien kan och vill heller inte klassas som utvecklingsland i
många av-
TP PT
seenden.
30
En
liknande men långt ifrån identisk argumentering kan föras för att olika
industrier bör
TP PT
ha delvis olika patentsystem anpassade till sina egna villkor. Till
exempel har mjukvaru-
industrin och bioteknikindustrin mycket skilda innovationsprocesser och
villkor i övrigt. En
industri genomgår också olika utvecklingsstadier för vilka en
anpassning av ett patentsystem
kan tänkas. Harmonisering i meningen att skapa identiska system kan
således allmänt
kritiseras dels för att orättvist gynna vissa parter, dels för att vara
suboptimalt om hänsyn tas
till anpassningskostnader. Samtidigt innebär många skräddarsydda
patentsystem mycket
stora koordineringskostnader, som ofta försummas i den populära
debatten. Se vidare t.ex.
Granstrand (2003).
269
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
10.8.5 Stöd
utvecklingen av ett europeiskt gemenskapspatent
Gemenskapspatentfrågan har varit föremål för en serie överopti-
mistiska ambitioner och uttalanden bland politiker och tjänstemän,
följda av grusade förhoppningar och bakslag. Tillspetsat kan sägas
att den ekonomiska rationaliteten är lika solklar som den politiska
kollektiva irrationaliteten.T 31 Det är emellertid i dagsläget (december
PF FPT
2005) svårt att utforma en mer konkret strategi i vad som kan anses
vara en dragkamp mellan EU och EPO eller med andra ord en
dragkamp mellan Europas politiska huvudstad Bryssel och Europas
”IP-huvudstad” München. Olika politiska företrädare i det rote-
rande europeiska ordförandeskapet inom EU har försökt spela en
avgörande roll för att få ett gemenskapspatent i hamn inom sin re-
spektive mandattid men misslyckats. Möjligen kan Stockholm,
Madrid, Dublin etc. därmed ha spelat ut sin roll i frågan, åtmin-
stone för en tid.
Tre allmänna rekommendationer kan därmed formuleras för lös-
ningsvägar som kan beträdas var för sig eller tillsammans. För det
första är en internationellt bredare och starkare uppslutning i kol-
lektiva former av topp-politiker ett nödvändigt villkor. Frågan be-
höver antagligen också knytas till en ekonomisk och/eller politisk
fråga av större dignitet för skapande av en tillräckligt kraftfull alli-
ans- och intressegemenskap. Frågan om EPOs styrformer och
EPOs relationer till sina huvudmän blir då intressant.
För det andra måste industrin och då speciellt den europeiska
storindustrin utöva ett mycket starkare omvandlingstryck, både
direkt och indirekt. Det är i sig förvånande hur svagt intresset och
det faktiska agerandet har varit från industriledningarnas sida. In-
dustrins existerande intresseorganisationers agerande har i och för
sig varit initierat och ihärdigt men deras förmåga i denna fråga kan
rimligen ifrågasättas mot bakgrund av industriledningarnas enga-
gemangsbrister i allmänhet. Även här behövs en bredare och star-
kare kollektiv uppslutning av industriledare och en koppling av
patentfrågan till en större fråga.
För det tredje finns möjligheten att konstruera en innovation av
något administrativt slag i patentsystemet – en innovation som
skapar hot mot och/eller möjligheter för något av de konkurre-
31
Detta innebär inte att politiska rationaliteter saknas. Tvärtom är den
rika förekomsten av
TP PT
många konkurrerande politiska, lokalt rationella strävanden det stora
hindret. (För att
understryka svårigheterna kan förhandlingssituationens låsningar
jämföras med de spel-
teoretiska låsningar vid Nash-jämviktslägen som inte är
Pareto-optimala, låsningar som
tyvärr inte är ovanliga i internationella politiska förhandlingar.)
270
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
rande alternativen på mer marknadsmässiga och ekonomiska vill-
kor. Detta är en vag formulering men det ligger i sakens natur.
Själva vagheten får inte utesluta försök med ett dylikt konstruk-
tionsarbete. Detta kan t.ex. inriktas på att med små steg i ett suc-
cessivt utvecklat frivilligt multilateralt samarbete så småningom
skapa en gynnsam de facto-situation.
Slutligen är frågans lösning
naturligtvis kopplad till lösningen av
andra frågor, speciellt då språkfrågan och frågan om ett enhetligt
domstolsförfarande i patentmål.
10.8.6 Stöd
utvecklingen av ett enhetligt europeiskt domstols-
förfarande med specialinriktning på patentmål
Liknande kommentarer som ovan beträffande utvecklingen av ett
gemenskapspatent i Europa kan fällas också rörande ett enhetligt
europeiskt domstolsförfarande med inriktning på patentmål. Frå-
gorna hänger också ihop och många bedömare anser att domstols-
frågans lösning är ett nödvändigt villkor för skapande av ett ge-
menskapspatent. Domstolsfrågan har dock en större vikt än så. Ut-
vecklingen i USA efter inrättandet 1982 av specialdomstolen för
överklaganden i patentmål – CAFC (Court of Appeals for the
Federal Circuit) – visar detta. Tillkomsten av CAFC kan sägas ut-
göra en av de tre till fem viktigaste – om än sammanhängande –
faktorerna bakom utvecklingen av en pro-patent-era i USA, en ut-
veckling som sedan spred sig över världen. Mot denna bakgrund är
det naturligtvis frestande att tillgripa ett liknande förfarande för att
få fart på den relativt svaga patenteringen i Europa. Man bör dock
komma ihåg att CAFCs effekt var väsentligen ekonomisk genom
att patentinnehavarens rättigheter oftare kom att upprätthållas i
CAFCs patentdomar jämfört med tidigare, och att samtidigt de
utdömda skadestånden kom att höjas väsentligt.T 32 Därigenom höj-
PF FPT
des patentens förväntade ekonomiska värde betydligt, vilket i sin
tur fick vittomfattande följdeffekter.
I den utsträckning som dessa
effekter blev tillväxtbefrämjande i
USA, vilket många hävdar mot bakgrund av USAs återtagande av
konkurrenskraft visavi Japan och USAs långa högkonjunktur under
32
Sålunda ökade sannolikheten under en
period från 30 % till 70 % att som patenträtts-
TP PT
innehavare vinna ett intrångsmål i CAFC – som i stort sett fungerade
som högsta instans för
patentmål i USA genom att den högsta allmänna domstolen (dvs. Supreme
Court) tradi-
tionellt har tagit sig an mycket få patentmål – samtidigt som
skadestånden steg till uppemot
en miljard dollar (se Granstrand 2000).
271
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
1990-talet och framåt, så blev inrättandet av en gemensam federal
patentdomstol således tillväxtbefrämjande.T
33
PF FPT
Jämfört med USA är dock domstolsfrågan i Europa mer kom-
plex och därmed dyrare och mer tidskrävande att lösa, dock långt
ifrån avskräckande dyr med tanke på vinsterna. Frågans komplexi-
tet och aktuella turbulens gör det svårt att för närvarande peka på
konkreta förslag eller lösningsvägar för Sverige att stödja. De tre
allmänna rekommendationer som formulerades ovan för skapandet
av ett gemenskapspatent gäller även här, vilket inte är förvånande
med tanke på frågornas nära sammankoppling. Den tredje allmänna
rekommendationen innefattar då förslag i linje med den s.k. EPLA-
överenskommelsen.T 34 I övrigt får hänvisas till den översyn som på-
PF FPT
går inom Justitiedepartementet beträffande det svenska domstols-
väsendet och dess hantering av immaterialrättsliga mål.
Vad som allmänt kan rekommenderas på lång sikt i detta sam-
manhang är att säkerställa en nära koppling av patent- och IP-mål
till en tillräckligt stor specialdomstol för marknads- och konkur-
rensfrågor mot bakgrund av behoven av ekonomisk-juridisk speci-
alkompetens, patentens väsentligen marknadsekonomiska funktio-
ner, skalfördelar (statiska såväl som dynamiska) samt synergier. (I
detta avseende har CAFC kritiserats för brister vad gäller ekono-
misk kompetens.) Skalfördelar och synergier är dock inte avhäng-
iga en samlokalisering. En distribuerad domstolsorganisation bland
Europas länder tillsammans med en viss rotationsprincip är att fö-
redra, också av integrationsskäl.
Kopplingen mellan en patentdomstol och en marknadsdomstol
kan skapas på olika sätt. På nationell nivå och lägre instans varierar
förutsättningarna. Sverige har t.ex. en marknadsdomstol samt en
specialdomstol i första instans med exklusiv behörighet vad gäller
patentmål och vissa andra immaterialrättsliga måltyper (Stock-
holms tingsrätt). För svenskt nationellt vidkommande förefaller
därför en integration av Marknadsdomstolens roll till att omfatta
överklaganden i patentmål som en naturlig del i en långsiktig lös-
33
Överdrivna tolkningar i denna riktning förekommer naturligtvis och kan
varnas för. Det
TP PT
finns också många som hävdar att effekterna av CAFCs inrättande och
övriga faktorer
bakom en utveckling av en pro-patent-era främst blev
värdetillväxtbefrämjande för USAs
storföretag, vilka var starka lobbyister bakom utvecklingen. Syftena
bakom utvecklingen var
också att skydda och stimulera FoU-investeringar genom att öka den
förväntade FoU-
avkastningen och därmed öka tillväxt och konkurrenskraft. Alldeles
oavsett tolkning av
orsaksförloppen kan dessa syften ju anses ha uppnåtts.
34
EPLA står för European Patent Litigation Agreement vilken är en
överenskommelse inom
TP PT
ramen för ett arbete med att tillskapa ett mera harmoniserat och
koordinerat europeiskt
domstolssystem för patentmål (se kapitel 7).
272
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
ning. Domstolsorganisationen i Sverige är dock som nämnts under
utredning och många andra hänsyn behöver tas varför ytterligare
behandling av dessa frågor lämnas därhän i denna utredning.
Vidare är det viktigt att utforma
ekonomiskt välgrundade och
gemensamma principer för förverkande och skadeståndsberäkning
vid patentmål. Vid tillämpning av dessa principer bör beslutsanalys
och beräkningar genomföras som i större utsträckning tar hänsyn
till faktiska omständigheter och lämnar mindre utrymme åt god-
tyckligheter och tumregler, även om sådana är ofrånkomliga. En
utveckling mot högre avskräckande effekter och utdömda skade-
stånd blir därmed sannolik, en utveckling som ökar patentens eko-
nomiska värde. Svenska domstolar har en möjlighet att inkalla eko-
nomisk expertis, en möjlighet som dock utnyttjas alltför sällan och
som således bör utnyttjas mer. En domstol specialiserad på IP-mål
bör dessutom knyta ekonomisk kompetens till sig i mer fasta for-
mer. Därutöver bör ett visst mått av ekonomi ingå i utbildningen av
specialistdomare på patent- och IP-området.
Samtidigt bör ekonomiska/juridiska
principer utformas för gene-
ralpreventiva åtgärder i patentmål och IP-mål i allmänhet, inte
minst mot bakgrund av den omfattande piratkopieringen som sker
på ekonomisk grund. Uppsåt och grov oaktsamhet bör inte tolere-
ras i den utsträckning som idag sker i Sverige och på många andra
håll i Europa. Detta drabbar inte minst småföretag vars patenträt-
tigheter många gånger enkelt kan ignoreras av större företag på
rent ekonomiska grunder. Även denna typ av principer ökar pa-
tentens värde. Värdeökningen får dock inte skapa incitament till
patentering med främsta syfte att tjäna pengar på hot om skade-
stånd och förverkande.
Slutligen bör gemensamma principer
utformas för bestämning
och fördelning av rättegångskostnader. Även i detta sammanhang
måste småföretagens intressen tillvaratas. Med dagens kunskapsläge
är det dock oklart hur. Privata försäkringslösningar fungerar knap-
past och offentligfinansierade försäkringar är svåra att utforma och
leder till icke önskvärda effekter. Snarare är detta en fråga för dom-
stolen att bedöma utifrån en uppsättning principer och modeller.
Ett antal utländska modeller är härvid av intresse att studera, bl.a.
den tyska modellen.T 35 PF FPT
35
Se bakgrundsrapport nr B1,
”’Streitwertherabsetzung’ – Reduction of the value of the
TP PT
matter in dispute in connection with IP infringement and invalidity
lawsuits in Germany”
och även bakgrundsrapport nr B2, ”Damages, compensation and unjustified
enrichment as
remedies in connection with IP infringement in Germany”.
273
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
10.8.7 Förändra
patenterbarhetsbedömningen i några
avseenden
10.8.7.1 Inledning
När det gäller patenterbarhetsbedömning finns ett antal standard-
frågor och många förslag i olika länder har formulerats under olika
perioder. En fullständig genomgång av dessa frågor ligger utanför
utredningens ram i de fall dessa rör ekonomisk och juridisk effekti-
vitet utan direkt stark koppling till företags tillväxt. Att göra en
total översyn av patentsystemets regelverk på Europa-nivå inom de
närmaste åren är dessutom mycket angeläget. De förslag som
framförs nedan är sådana där såväl en tillväxtkoppling som ett un-
derlag för ställningstagande föreligger. Samtidigt bör påminnas om
att möjligheterna till väsentliga och ensidiga förändringar av lagtext
eller praxis i Sverige är begränsade på kort sikt av internationella
åtaganden och konventioner. Vidare begränsas möjligheterna att
göra isolerade förändringar i själva patentsystemet av dess nära
sammankopplingar till en helhet, i vilken olika delars funktioner
beror av varandra. Detta får inte förhindra ett långsiktigt förbätt-
ringsarbete. Arbetet måste samtidigt vara grundat på en helhetssyn
på hela patentsystemet med alla dess krav på patenterbarhet och
kopplingen mellan dessa krav sammantagna och systemets ekono-
miska funktionalitet med positiva och negativa sidoeffekter.
10.8.7.2 Höj kravet på uppfinningshöjd
Ett krav på uppfinningshöjd för patenterbarhet hos en uppfinning
är ekonomiskt motiverat och har en lång historia. Det är samtidigt
det krav bland patenterbarhetskraven som är svårast att fastställa,
såväl ekonomiskt teoretiskt som i praktisk granskning med hjälp av
riktlinjer och test för granskare, domstolar och patentadvokater.
Internationell kalibrering mellan olika patentverk försvåras därige-
nom, även om patentlagarna ofta inte skiljer sig nämnvärt från var-
andra. Patentverken har olika resurser och processer för gransk-
ningsarbetet. Små resurser, såväl absolut som relativt många pa-
tentansökares resurser, parat med incitament i form av patentav-
gifter och svaga sanktioner mot beslutsfel av typ olämpligt god-
kännande, leder lätt till en tendens att sänka kraven på uppfin-
ningshöjd. Tendensen förstärks på nya teknikområden där ett bra
referensmaterial ännu inte av naturliga skäl utvecklats. ”Ribban”
274
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
sätts då lätt för lågt från början. Tidiga uppfinningar på nya områ-
den är samtidigt ofta av mer generisk natur, dvs. de har breda
tillämpningar, samtidigt som lämpligt patentomfång är svårt att
fastställa på grund av allmän osäkerhet om den nya tekniken. Sam-
mantaget leder detta lätt till en situation som förenklat kan beskri-
vas som för många patent, ofta också med för stort omfång, vilket i
sin tur leder till höga transaktionskostnader. Dessa i sin tur kan bli
så stora att tillväxt på ett område dämpas eller uteblir på grund av
fördröjda eller förhindrade affärstransaktioner. Området utvecklas
helt enkelt till en djungel av patent uppdelade på många konkurre-
rande patenträttsinnehavare som är kostsamma och svåra att för-
handla med, inte minst för småföretag och nyetablerade företag
(”new entrants”). Situationen kan liknas vid situationen i Sverige
innan storskiftet genomfördes på 1700-talet med jordbruksmarken
uppdelad på ett för stort antal små jordplättar för effektivt jord-
bruk.
Kravnivåer på uppfinningshöjd anses nu ha sjunkit alltför
mycket på många områden i USA och befaras också ha sjunkit på
många håll i Europa, även om detta är svårt att bekräfta med syste-
matiska studier.T 36 Samtidigt är frågan kontroversiell. Att bestämma
PF FPT
lämpligt (optimalt) krav på uppfinningshöjd är ytterligare svårt och
kontroversiellt. En sammanvägning av tillgänglig evidens och ris-
kerna med ett för lågt krav leder dock till ovanstående rekommen-
dation i linje med förslaget i den s.k. STEP-rapporten från NAE i
USAT 37 . PF FPT
Hur högt kravet skall ställas är förstås en naturlig följdfråga.
Denna fråga får i avsaknad av tillräckligt välgrundade analyser be-
svaras med hjälp av ytterligare analyser samt konsultationer med
bedömare inom patentverk och domstolar om historiskt riktigare
nivåer på olika områden och lämplighet av olika riktlinjer och test.
36
Tendenser till sänkning av kravet på uppfinningshöjd i Europa och USA
kunde skönjas
TP PT
redan under 1980-talet enligt flera bedömare.
37
Se
vidare Granstrand (2003) varav ett utdrag finns i form av en särskild
bakgrundsrapport
TP PT
(nr B3, ”Are we on our way in the new economy with optimal inventive
steps?”). Se också
Merrill et al. (2004).
275
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
10.8.7.3 Omformulera kravet på teknisk karaktär och
komplettera med ekonomiskt motiverade krav
Kravet på att en uppfinning skall ha s.k. ”teknisk karaktär” för att
vara patenterbar i Europa (och därmed Sverige) har uppkommit av
olika anledningar, inte minst historiska och språkliga anledningar.
Begreppet är tänkt att fungera som sorteringsbegrepp och därmed
kunna användas för att begränsa det patenterbara området och en-
skilda patents skyddsomfång och särskilja patenträttigheter från
andra IP-rättigheter.T 38 Som alla sorterings- och begränsningsbe-
PF FPT
grepp så fås fel av två slag, dvs. icke önskvärda element sorteras in
respektive önskvärda element sorteras ut. Det finns emellertid inga
tydliga ekonomiska argument eller motiv för ett krav på teknisk
karaktär och de juridiska motiven i den mån de finns är tveksamma,
eftersom kravet inte finns explicit uttryckt i den svenska patentla-
gen från 1967, där i stället begreppet industriell tillämpbarhet an-
vänds, ett begrepp som närmare ansluter sig till industriell eko-
nomi.T 39 Begreppet ”industriell” har under lång tid kommit att bred-
PF FPT
das och därmed t.ex. sortera in även tjänstesektorn (jfr uttrycket
”service industries”). Eftersom patentsystemet och dess ramverk i
allt väsentligt (dvs. exklusive moralrättsliga aspekter) syftar till att
fylla en samhällsekonomisk funktion så måste därmed kraven på
patenterbarhet vara om än inte samhällsekonomiskt optimala (vil-
ket är svårt och därmed dyrt att fastställa) så i varje fall samhälls-
ekonomiskt tillräckligt funktionella och framförallt inte dysfunk-
tionella (t.ex. tillväxthindrande). Patentsystemet fyller en funktion
i de fall en samhällsekonomisk underinvestering i FoU kan anses
föreligga och som kan korrigeras av patenterbarhet bättre än med
något alternativt korrigeringsmedel utan att skapa kostsamma ef-
fekter i övrigt (t.ex. kostnader för patentadministration eller trans-
38
Se bilaga 13.
TP PT
39
I förarbetena till 1967 års patentlag redovisas den praxis som då hade
utvecklats över åren
TP PT
och som innebar att en uppfinning i patenträttslig mening sågs som
något som bl.a. hade
teknisk karaktär och teknisk effekt och som måste vara reproducerbart.
Det ansågs dock inte
möjligt att ange dylika villkor i lagtext. Istället valdes en kort
bestämning av patenträttens
objekt som varande ”en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt”.
Uttrycket ’indu-
striellt’ fick därmed främst avse kravet att uppfinningen skulle ha
teknisk karaktär, medan
övriga krav i detta sammanhang fick innefattas i begreppet
’uppfinning’. Att en uppfinning
har en teknisk karaktär ansågs då innebära att den löste ett problem
med hjälp av natur-
krafter, dvs. att den utnyttjade lagbundenheten i naturens materia och
energi. Termen
’industri’ skulle därmed tolkas brett och innefatta teknikens alla
områden och inte begränsas
av det allmänna språkbruket. (Se Hesser och Essén 1968.) Mot denna
bakgrund ter sig t.ex.
ett datatekniskt program som utnyttjar halvledande material för att
hitta en lösning på t.ex.
ett optimeringsproblem som något som kan tillgodogöras industriellt,
t.ex. i finanssektorn
eller i tillverkningsindustrin.
276
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
aktionskostnader på marknaden). Sådana fall av underinvestering
kan förekomma inom många områden, inte bara tekniska, även om
de tekniska fallen kan vara stora och frekventa.T 40 Mot denna bak-PF
FPT
grund finns således ingen anledning att avgränsa patenterbarhet
enbart till tekniska uppfinningar i snäv mening (uppfinningar med
teknisk karaktär). Sedan kan naturligtvis fel ha begåtts historiskt i
utformning av krav på patenterbarhet, fel som lett till en situation
där felens korrigeringskostnad inte uppvägs av de diskonterade
vinsterna av feleliminering. Det senare är knappast fallet med tanke
på den allmängiltiga problematiken med underinvesteringar i FoU
och innovationer – tekniska såväl som icke-tekniska – i en mark-
nadsekonomi jämfört med den marginella problematiken, i varje
fall på medellång sikt (3–5 år), att omformulera och komplettera
kravet på teknisk karaktär (som ju t.ex. inte finns i USA). En bättre
formulering av kravet ”teknisk karaktär” minskar också den språk-
liga och därmed den legala osäkerheten kring ”teknisk” vilket är
besparande.
Slutsatsen blir således att kravet på
teknisk karaktär, så som det
f.n. växt fram i praxis utan att vara inskrivet i svensk patentlag, vare
sig är juridiskt direkt grundat i lagtext eller är ekonomiskt välgrun-
dat. Härav följer t.ex. att patentering av datorrelaterade uppfin-
ningar inte bör förhindras av krav på teknisk karaktär, och att pa-
tentering av terapeutiska metoder inte bör förhindras av krav på
teknisk karaktär. Dessa följdslutsatser innebär inte nödvändigtvis
att patent på alla datorrelaterade uppfinningar och terapeutiska
metoder bör tillåtas. Andra kriterier kan vara hindrande. I fallet
med datorrelaterade uppfinningar föreligger knappast några sådana,
så länge som datorrelaterade uppfinningar uppfyller nyhetskrav,
nyttokrav (dvs. de uppfyller krav på industriell tillämpbarhet och
reproducerbarhet utan att vara allmänt skadliga eller sedlighetsså-
rande) och krav på uppfinningshöjd. Det är däremot mycket viktigt
att det senare kravet höjs enligt ovan för att sortera ut småuppfin-
ningar och ”skräpuppfinningar” som inte kräver stora invester-
ingsincitament men skapar höga transaktionskostnader. I detta
sammanhang bör också noteras att principer bör utarbetas för att
40
Det teoretiskt banbrytande arbetet är
Arrow (1962) som pekade på att en under-
TP PT
investeringsrisk föreligger för all typ av uppfinningsverksamhet i form
av produktion av ny
information (inklusive kunskaper), dvs. inte bara för tekniska
uppfinningar, på grund av
svårigheter att sälja information och därmed appropriera vinster för
att täcka investerings-
utgifter (den s.k. ”informationsparadoxen”). En positiv skillnad mellan
samhällsekonomisk
och företagsekonomisk avkastning på innovationer uppstår därmed, vilket
senare empiriskt
verifierades av Mansfield et al. (1977) m.fl.
277
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
begränsa ett patents skyddsomfång. Som nämnts blir detta ofta
alltför stort inom nya områden, vilket riskerar att hindra fortsatt
utveckling inom området.
Frågan om datorrelaterade uppfinningar, inklusive rena mjukva-
rupatent, är aktuell och kontroversiell, speciellt i Europa. Den är
också aktuell och kontroversiell i många läger i USA men patenter-
barheten av mjukvara är knappast föremål för väsentliga inskränk-
ningar.T 41 Däremot framförs krav på bättre kvalitet på nyhetsgransk-
PF FPT
ning, höjda uppfinningshöjdskrav och post-grant opposition, krav
som till stor del förefaller att bli tillgodosedda via lagstiftning och
administrativa och judiciära åtgärder. Det finns således harmonise-
ringsskäl som talar för europeisk patenterbarhet av datorrelaterade
uppfinningar, utöver de rena ekonomiska skälen.
EPO har tillkännagett (juli 2005) att man kommer att godkänna
datorrelaterade uppfinningar enligt tidigare riktlinjer, efter det se-
naste förkastandet av EU-kommissionens direktivförslag. Svenska
PRV och myndigheter är bundna av åtaganden och konventioner
som beskär friheten i sådana här frågor, i varje fall på kort och me-
dellång sikt. Det förefaller dock finnas utrymme för PRV och
svenska domstolar att agera offensivt i denna fråga även inom ra-
mar givna av internationella åtaganden, genom utarbetande av eko-
nomiskt motiverade riktlinjer för patenterbarhetsbedömning, parat
med en breddad tolkning av ”teknisk karaktär” och/eller en för-
nyad tolkning av ”industriellt tillämpbar" samtidigt med en insats i
internationella sammanhang att omformulera och komplettera
detta krav.
Det finns således två vägar att beträda – en ekonomisk med ar-
gumentation enligt ovan och en juridisk med en förnyad tolkning
av ”industriellt tillämpbar” och/eller en breddad tolkning av ”tek-
nisk”. En dylik breddad tolkning är inte svår att argumentera för.T
42
PF FPT
Tekniken penetrerar i allt högre grad i stort sett alla områden vilket
är välkänt. Således sker en ”teknifiering” även av samhällsvetenska-
per, humaniora, kulturliv, konstformer etc. Tekniska högskolor
breddar sin verksamhet, inte minst inom programmeringsteknik
och IT, de flesta företag är i någon mening teknikbaserade etc.
Samtidigt suddas alltmer gränserna ut mellan vetenskap (inklusive
matematik) och teknik. Utveckling av t.ex. nya datorspråk, trans-
41
Frågan kommer troligen att tas upp till behandling av Supreme Court
under år 2006.
TP PT
42
Det kan nämnas att ”teknisk” etymologiskt härrör från grekiskans
begrepp ”techne”,
TP PT
vilket i antikens Grekland hade en mycket bredare mening än i nuvarande
tolkning av
teknisk karaktär (se t.ex. Peters 1967 och Moravcsik 1992).
278
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
latorer och algoritmer kräver stora investeringar, har stora grund-
forskningsdelar och har tydlig teknisk karaktär och industriell
tillämpningspotential. Tekniska hjälpmedel är legio inom i stort
sett allt forsknings- och uppfinningsarbete av någon höjd etc.
Svårigheterna att
implementera en breddad tolkning av ”teknisk”
skall därmed inte underskattas.T 43 Samtidigt är en anpassning av ter-
PF FPT
minologi till den tekniska utvecklingen en viktig löpande
arbets-
uppgift för patentverk och domstolar på området, en
uppgift som
dylika myndigheter har lång erfarenhet av.
Att utforma kompletterande
krav som är ekonomiskt välgrun-
dade är en större och svårare uppgift, också på grund av den ringa
ekonomiska forskningen på området. Det motiverar att förslaget
här skall ses på lång sikt. Kompletterande krav bör åtminstone ta
fasta på uppfinningens investeringskaraktär i termer av storlek,
produktivitet och grad av nytänkande (som är produktivitetsrelate-
rad), uppfinningens transaktionskostnadskaraktär, samt uppfin-
ningens finansieringskaraktär. Dessa typer av krav är nära samman-
hängande med kravet på uppfinningshöjd. Det bör till sist under-
strykas att en omformulering av kravet på teknisk karaktär i termer
av investeringskaraktär förutsätter en samordning med en skärp-
ning av kravet på uppfinningshöjd, men att en sådan skärpning bör
genomföras även om ett krav på teknisk karaktär bibehålls. Sam-
mantaget innebär således inte dessa förslag att det nödvändigtvis
blir lättare att få patent.
10.8.7.4 Utarbeta principer för patentering av terapeutiska
metoder inom etiska ramar
I fallet med patentering av terapeutiska metoder kan etiska motiv
anföras som hindrande. Icke-ekonomiska motiv skall i så fall anses
väga tyngre än de ekonomiska motiven. De senare innefattar också
kostnader för individer och samhället av uteblivna eller fördröjda
nya terapeutiska metoder, vilket i sig leder till etiska frågor. Att
etiska motiv bör vara hindrande för alla terapeutiska metoder kan
knappast vara fallet. Ett exempel är en terapeutisk metod för vikt-
minskning; se textruta 10.2 nedan.
43
Här bör kostnader för ny
gränsdragning och ”gränskontroll” vägas in. I princip kan då en
TP PT
teoretiskt mindre lämplig gränsdragning ändå motiveras ekonomiskt genom
att dess till-
lämpning (inkl. gränskontroll) totalt ger lägre kostnader. På detta
sätt kan t.ex. noll-
tolerans-gränser motiveras i vissa fall.
279
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
Textruta 10.2 Exempel på terapeutisk metod
Fetma och dess följdsjukdomar beräknas att inom 5 år vara den
vanligaste dödsorsaken i USA. Flera andra länder ser samma ut-
veckling. Det finns således ett behov av att behandla och före-
bygga fetma och dess följdsjukdomar. På Danderyds sjukhus
och på flera andra ställen i världen bedrivs just nu ett projekt på
anställdas fritid baserat på en ny behandlingsmetod och ett nytt
sätt att tänka. Metoden bygger inte på något läkemedel eller på
något annat som traditionellt går att patentera. Metoden har vi-
sat sig kunna minska en patients medicinering relativt omgå-
ende. Svårigheten att få finansiering är mycket stor just på
grund av att man inte kan skydda idén och därmed få ekonomi i
uppskalningen, eftersom den då blir allmän egendom. Om man
istället hade haft en möjlighet att t.ex. via patent få finansiering
och därmed utveckla metoden i stor skala, skulle inte bara en
lösning på ett stort problem förhoppningsvis komma fram, utan
utvecklingstiden skulle också kortas betydligt.
Principer för en differentierad bedömning av patenterbarhet av te-
rapeutiska metoder måste således utarbetas. Det gäller inte bara
terapeutiska metoder utan alla de uppfinningar som kan komma
ifråga för patentering om kravet på teknisk karaktär omformuleras
och kompletteras. Affärsmetoder kräver härvid en särskild utred-
ning. En ändring av den svenska patentlagen förefaller dock knap-
past påkallad i nuläget med tanke på en önskvärd och förväntad
kommande översyn i Europa av patentsystemets regelverk.
10.9
Omvandla PRV offensivt mot internationalisering,
diversifiering och rationalisering
Om ett internationellt och ekonomiskt effektivt patentsystem idag
skulle byggas upp från grunden, skulle det se radikalt annorlunda
ut än dagens system i många grundläggande avseenden.T 44 Ett sådant
PF FPT
avseende är nuvarande nätverk av nationella patentverk, som i stort
använder samma kriterier och processer för hantering av patent och
patentansökningar som lämnas in, granskas och godkänns i vart
land för respektive lands marknad. Kostnaden för dubbelarbete och
44
Jämför med citatet från Machlup i kapitel 7.
TP PT
280
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
andra ineffektiviteter har ökat med den snabbt växande patente-
ringen i samband med växande internationell handel tillsammans
med pro-patent-eran. Detta är så gott som alla ekonomiska bedö-
mare överens om.
Situationen är emellertid komplex och unik i många
avseenden,
vilket försvårar en ekonomisk analys. En sådan måste således för-
djupas för detta publika tjänsteområde. Komplexiteten härrör från
ett svårbedömt ekonomiskt-politiskt samspel mellan ett antal sins-
emellan sammanhängande faktorer som:
− En övergång från samarbete till internationell konkurrens
mel-
lan nationella patentverk, vilka samtidigt förväntas
tjäna natio-
nella industri- och innovationspolitiska syften och
sträva efter
överlevnad på ett område som är komplext i sig och
traditio-
nellt inte allmänpolitiskt prioriterat.
− En växande global ”marknad” för patentgranskningstjänster
med stora skillnader och obalanser i nationell
kapacitet, efter-
frågan, marknadspositioner, nationella ambitioner,
finansiering,
etc. tillsammans med en betydande kollektiv
rationaliserings-
potential och ett antal klart dominanta spelare
(EPO, JPTO
och USPTO) i ena ändan och ett stort antal
marginella spelare
(med samma rösträtt i EPO) i andra.
− Ett speciellt styrsystem (”governance”) för EPO med natio-
nella patentverk (National Patent Offices, NPOs) som
väsent-
ligen huvudmän, samtidigt som en konkurrens dem
inbördes,
och mellan dem och EPO, har utvecklats, där
centralistiska
tendenser i och kring EPO äventyrar huvudmännens
existens.
− En huvudsakligen politisk (dvs. inte främst ekonomisk)
drag-
kamp mellan EPO och EU-organ.
− Pluralism och fragmentering av patentsystem och
sanktionssy-
stem med nationella patentsystem, ett europeiskt
patentsystem
för patent enligt EPC och ett föreslaget system för
ett europe-
iskt gemenskapspatent. Härutöver finns PCT-systemet
som ett
överlagrat system för internationella
ansökningsförfaranden.
Tillsammans öppnar dessa system upp ett nätverk av
samman-
kopplade vägar för patentansökningar, vilket i sin
tur ökar
”marknadsosäkerheten” för konkurrerande patentverk.
− En heterogen och föränderlig användargrupp av individer
och
företag – små/stora, lokala/globala,
hög-/låg-tekniska, fattiga/
rika etc. Dessa har sedan något decennium blivit i
olika takt
mer ekonomiskt och strategiskt medvetna och börjat
förändra
281
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
sina ansöknings- och tvisteförfaranden samt patentstrategier i
allmänhet.
Allt detta förtjänar att framhållas här för att stödja två slutsatser:
1. Situationen är inte tillväxtfrämjande, inte heller ekonomiskt
rationell.
2. De olika patentverken kan inte förväntas att själva lösa proble-
men. Externa krafter (politiska, ekonomiska) erfordras.
I den komplexa bilden som skissats ovan, kan vissa mer eller
mindre starka tendenser urskiljas, främst:
− PCT-systemets starka tillväxt både i absoluta
tal och i mark-
nadsandelar. Detta ger PCT-auktoriserade patentverk som
svenska PRV en starkare konkurrenssituation. PRVs andel av
PCT-ansökningar har dock sjunkit (se Tabell 10.2). Samtidigt
tenderar nationella förstagångsansökningar att sjunka till kri-
tiska nivåer i många små och medelstora länder.
− En marginalisering och i förlängningen en
utslagning av många
nationella patentverk kommer att ske genom inte bara renod-
lade marknadskrafter och politiska krafter, utan också dessa
krafters samspel med tekniska förhållanden. Den ökade tek-
niska komplexiteten i uppfinningar och patentansökningar
kommer att kräva dyrbar bredd och djup i bedömningskompe-
tens för att upprätthålla kvalitet, en bedömningskompetens
som, förutom finansiering, också är beroende av ett tillräckligt
ärendeflöde, dvs. ansökningsfrekvens. Internationell rörlighet
hos prestandamedvetna patentanvändare kommer då att snabba
på en utslagning som blir alltmer dyrbar eller omöjlig att hejda
genom nationella politiska krafter.
− Ett tillstånd av ”oordnad” internationell
konkurrens mellan na-
tionellt monopolistiska myndigheter på en marknad med för-
hållandevis homogena tjänster är inte stabilt, utan representerar
troligen en övergångsfas från ett flertal nationella till ett fåtal
multinationella patentverk. (Här finns paralleller i andra tjäns-
tesektorer som utsatts för avreglering och liberalisering, och
därmed sammanhängande internationalisering, t.ex. telekom-
sektorn och energisektorn.) I denna övergångsfas kommer
dock inte alla NPOs att slås ut eller marginaliseras, bl.a. av po-
litiska skäl. Kompromiss- och konvergenslösningar blir därmed
sannolika.
282
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
− De europeiska patentsystemen för nationella patent (NP),
europeiska patent (EP) som ett valbart paket av
nationella pa-
tent samt gemenskapspatent (CP – Community Patent)
som
en väsentligen enhetlig patenträttighet inom EU (med
ev. vissa
undantag), kan med inte alltför stora anpassningar
göras kom-
patibla. Med lämpliga ansökningsvägar kan de därmed
till-
sammans utgöra en tjänstedifferentiering för olika
marknads-
segment med NP för företag (ofta SMF) med väsentligen
lokala, nationella marknadsintressen, EP för utvalda
europeiska
marknader och EU-patent för hela EU-marknaden. Även
om
realiseringen av denna möjlighet är osäker i
dagsläget kan den
leda till konvergens med en närmare integration av
EPO och
utvalda NPOs till en mer renodlad multinationell
organisation
av EPO med en rörlig avvägning mellan centralisering
och
decentralisering.
Mot bakgrund av ovanstående komplexa bild med några urskiljbara
utvecklingstendenser framstår två huvudalternativ utan direkta
”mellanalternativ” som aktuella för svenska PRV:
1. Kontraktionsalternativet. Planera för en väsentlig neddrag-
ning av PRV på medellång sikt (3–5år) med inriktning
på lokal
service till SMF, vissa administrativa tjänster och
utnyttjande av
andra patentverk, främst EPO. Detta alternativ kan
finansieras
med fortsatta patentavgifter, vilka då också kan
generera ope-
rativa överskott vilka i slutändan kan användas
t.ex. som täck-
ningsbidrag till investeringar och
samhällsekonomiska förluster
till följd av neddragningen.
2. Expansionsalternativet. Planera för en offensiv expansion av
PRV med strategier för ökad internationalisering,
diversifie-
ring, rationalisering och tillväxt, med
målsättningen att inte
bara överleva utan att etablera en uthålligt stark
Sverige-baserad
myndighet för patent och IP-frågor i:
a) en internationell organisation av PCT-myndigheter
b) ett multinationellt EPO
c) ett europeiskt och internationellt nätverk av
kompetens-
centra inom
patent- och IP-området
d) nationell samverkan med olika aktörer i det
svenska inno-
vationssystemet
med ett nationellt ansvar för patentfrågor.
283
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
Denna utredning rekommenderar en satsning på expansionsalter-
nativet, dock med tillägget att om två utvärderingar med fyra års
mellanrum så finner bör växling till kontraktionsalternativet ske.
Utvärderingen täcker således ungefär en konjunkturcykel. Dessa
tilläggsrekommendationer utgår ifrån prognosen att inga ”mellan-
alternativ” uppstått under utvärderingsperioden, samt att det är
viktigt att i förväg konstruera kontrollstationer för en expansions-
investering.
Motiven till att satsa på expansion och därmed sammanhängande
omvandling av PRV är att:
1. Nationella kompetenscentra för patent och IP-frågor behövs i
nära samverkan med ett starkt PRV som existerande institu-
tion.
2. PRV har en bra position och potential som största PCT-myn-
dighet bland de små (4:e plats efter EPO, USPTO och JPTO
enligt viss statistik) samt som nordeuropeisk myndighet. Ett
ambitiöst arbete att etablera nordiskt samarbete framstår som
strategiskt riktigt och lovande, även om det för närvarande är
besvärligt och kan kräva modifieringar plus skicklighet och tur
för att lyckas.
3. PRV är bra positionerat i en utveckling mot en multinationell
organisation av EPO.
4. Sverige och det svenska innovationssystemet har en god posi-
tion och utvecklingspotential med starka synergimöjligheter
med ett starkt PRV som kompetenscenter för patentfrågor.
Ett sålunda stärkt, breddat och integrerat Sverige-baserat ”IP-verk”
kan ta en ledande roll i en f.n. något kaotisk situation mot en på
sikt trolig utveckling av multinationella patentverk i Europa. För
detta krävs emellertid ett starkt och pro-aktivt politiskt stöd, koor-
dinerat med ett industristöd, inte minst från svenska storföretag.
Ett dylikt stöd bör förstärkas genom samverkan med i-länder med
likasinnad uppfattning om lämplig utveckling. Den fortsatta preci-
seringen av expansionsalternativet får sedan ske inom ramen för ett
strategiskt planeringsarbete.T
45 PF FPT
Slutligen och naturligen krävs god finansiell handlingsfrihet vid
en investering av detta slag. Till del kan denna säkras genom en fri-
are disposition av ackumulerade överskott, men också genom upp-
45
Frågor om PRV´s inre organisation har tidigare utretts i SOU (2002:57).
Dylika frågor är
TP PT
dock underordnade strategifrågor även om båda frågetyperna hänger nära
samman.
284
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
låning med statliga garantier samt med temporärt statsstöd. Av-
giftsfinansiering är dock en begränsad möjlighet på kort och me-
dellång sikt. På längre sikt kan en ökad affärsorientering och mer
eller mindre kreativa finansieringslösningar förväntas komma fram.
På kort sikt bör PRV uppdras att genomföra en utredning av
rättsläge och behov av lagändring och instruktionsändring för att:
a. PRV skall kunna behandla ansökningar på engelska utan krav
på översättning till svenska
b. PRV skall kunna använda prisdifferentiering och subventione-
ring av ansökningskostnad i linje med
utredningens rekom-
mendationer
c. PRV skall kunna utföra icke bindande validitets- och intrångs-
bedömningar med syfte att underlätta
kostnadseffektiva lös-
ningar av svenska patenttvister enligt
utredningens rekommen-
dation, se bilaga 12.2.
d. Kravet på teknisk karaktär ska kunna ersättas av en omformule-
rad tolkning av begreppen ”industriellt
tillämpningsbar” och
”investeringskaraktär”.
10.10 Tillskapa en interministeriell
strategiberedning för
IP och
innovationer
Det sista avsnittet i detta kapitel med allmänna rekommendationer
skall beröra behovet av att ekonomiskt-politiskt lyfta, bredda och
samordna frågor rörande patent, IP och innovationer. Som beskri-
vits i kapitel 7 har detta skett i många länder, t.ex. Japan, Korea och
USA. Ursprungligen tillkom ju också pro-patent-eran genom att
USA gjorde detta ”politiska lyft” av IP-frågor, vilket visade sig
mycket framgångsrikt sett utifrån USAs intressen. Sedan kan ut-
vecklingen av pro-patent-eran kritiseras för att ha gått för långt i
vissa avseenden, men en mer omfattande korrigering kräver då i sin
tur en samlad politisk ansträngning.
Att IP- och innovationsfrågor lyfts upp är en naturlig
konse-
kvens av en övergång till en mer kunskapsbaserad ekonomi, dvs. en
ekonomi som blir alltmer baserad på IP och intellektuellt kapital.
Det gäller i synnerhet för ekonomier som endast i ringa grad kan
baseras på naturresurser eller andra tillgångar, som Japan och
Korea. Svensk ekonomi har som tidigare påpekats ett mycket
gynnsamt utgångsläge för övergång till en mer kunskapsbaserad
ekonomi, som samtidigt är baserad på god tillgång på naturresurser.
285
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
Det finns stora komplementariteter mellan naturresurser och kun-
skapsresurser, t.ex. vad gäller extraktion och förädling med hjälp av
nya teknologier. Samtidigt är små ekonomiers möjligheter att ap-
propriera värdet av sina naturresurser och liknande tillgångar be-
gränsade i en internationaliserad ekonomi utan god tillgång på egna
kunskapsresurser.
Det finns således starka utvecklings- och omvärldsskäl som talar
för en allmän rekommendation att lyfta IP- och innovationsfrågor
till högsta ekonomisk-politiska nivå. Därutöver finns skäl som
sammanhänger med dessa frågors snabbt ökade vikt och generiska
eller ”horisontella” karaktär, dvs. att de griper in i många andra frå-
gor och går på tvären i en organisationsstruktur. Det senare är
inget nytt och det visas t.ex. av hur många departement som i något
avseende involveras i patent- och IP-frågor, liksom av hur många
direktorat inom EU-kommissionen som involveras. Sålunda invol-
veras justitie-, närings-, utbildnings-, försvars-, handels-, utrikes-
och finansdepartementen m.fl. i IP- och innovationsfrågor. Den
snabba viktökningen av dessa frågor betyder att de samordnings-
brister som skapats kring dessa tidigare lågprioriterade horisontella
frågor blir större och mer kostsamma över tiden.T
46
PF FPT
Det finns således också organisatoriska skäl till en breddad sam-
ordning av IP och innovationsfrågor på det ekonomisk-politiska
planet. Slutligen finns skäl som sammanhänger med dessa frågors
lämplighet för att åstadkomma en politisk fokusering och kraft-
samling, vars positiva följdverkningar utsträcks till andra områden.
Skälen hänger samman med behoven av att skapa en nationell IP-
och innovationskultur. Som påpekades i det sammanhanget är fö-
retagsledningens engagemang då av avgörande betydelse. Samtidigt
finns många typer av frågor som kan ha denna karaktär. Dessa kan
då avlösa varandra över tiden för att ge en politisk ledning möjlig-
heter till förnyad vitalisering.
Slutligen finns naturligtvis svårigheter och risker vid genomfö-
rande av ”politiska lyft” och stora samordningsinitiativ, bl.a. därför
att det historiskt varit vanligt och är populärt att föra fram den ty-
pen av förslag. Dessa svårigheter och risker är dock inte nämnvärt
specifika för IP- och innovationsfrågor och får heller inte föranleda
46
Här bör påpekas att förslag och ansatser till motsvarande samordning
förts och förs fram i
TP PT
ett flertal länder. Till exempel har CBI (Confederation of British
Industry) i samband med
en översyn av IP-frågor (”Gowers Review of Intellectual Property”)
föreslagit inrättandet av
en interministeriell organisation i England, ledd av en speciell
IP-minister (”Minister of
Intellectual Property”). Denna väg rekommenderas dock inte som främsta
alternativ för
Sverige i denna utredning.
286
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
en uppgivenhet i viktiga frågor. Det är t.ex. viktigt att det politiska
engagemanget och ansvarstagandet är tydligt och uthålligt, att tro-
värdighet och förtroende skapas, att den politiska kraften är till-
räckligt stark för att driva frågor på tvären i en matrisstruktur, att
konkurrerande frågor och intressen kan hanteras, att en jämn och
hög takt av relevanta resultat bibehålls, att högsta ledningens åta-
gande och engagemang som individer är starkt och påtagligt etc.
Betydelsen av individuella ledare som ”politiska entreprenörer” kan
inte nog betonas i sammanhanget.
Slutsatsen blir således att en interministeriell
strategiberedning
för IP och innovationer bör inrättas under statsministerns ordfö-
randeskap. Olika former kan sedan övervägas. Kommittéer och ar-
betsgrupper med olika storlek, nivå, sammansättning etc. är natur-
liga former för hantering av vissa delfrågor men kan inte ersätta
själva strategiberedningen.
10.11 Sammanfattning
Föregående kapitel har beskrivit och analyserat den observerade
nedgången i svensk patentering via PRV de senaste åren, vilket varit
en av utredningens fyra huvuduppgifter.
Detta kapitel har redovisat utredningens allmänna
rekommenda-
tioner. Dessa är i stor utsträckning rekommendationer som rör
patenteringens större sammanhang av FoU, innovationer, affärsut-
veckling och tillväxt. Det ömsesidiga sambandet mellan patentering
och tillväxt har belysts i flera tidigare kapitel, främst kapitel 8.
Nästa kapitel kommer att redovisa de mer specifika
rekommen-
dationerna i anslutning till utredningens två första uppgifter att öka
förståelse och insikt i patentekonomi samt att öka företagens pa-
tentering. Eftersom denna i sin tur tenderar att öka när tillväxten
ökar så kommer rekommendationerna i kapitel 10 och 11 att hänga
intimt samman. Ett antal gemensamma principer har också legat till
grund för rekommendationerna.
En ekonomi som förändras mot att bli alltmer
kunskapsbaserad,
IP-orienterad och globaliserad skapar större och annorlunda möj-
ligheter men också större styrproblem. Detta kräver i sin tur för-
ändrade roller för och rollspel mellan staten och näringslivet för att
uppnå höga tillväxt- och välfärdsmål.
Sveriges ekonomi har flera goda möjligheter att utvecklas
gynn-
samt mot en alltmer kunskapsbaserad ekonomi genom goda kun-
287
Diskussion och allmänna
rekommendationer
SOU 2006:80
skapsresurser i form av god utbildning och hög FoU-intensitet, en
diversifierad och internationaliserad industri m.m., men också ge-
nom en tillgång på egna naturresurser per capita som ekonomier
som Japans och Koreas saknar. För att bättre tillvarata dessa möj-
ligheter, t.ex. i form av synergier mellan kunskapsresurser och na-
turresurser, bör en nationell kultur för IP och affärsutveckling, in-
klusive entreprenörskap, byggas upp och stärkas på olika sätt. Här-
vid är fokusering på patent- och IP-frågor inget självändamål. Där-
emot är en sådan fokusering instrumentell för att skapa en ekono-
miskt effektivare innovationsverksamhet i näringsliv och förvalt-
ning, på liknande sätt som fokuseringar på kvalitetsfrågor och led-
tider tidigare varit instrumentella för bredare syften i det svenska
näringslivets vitalisering och omvandling.
Det svenska entreprenörssystemet, inklusive det svenska inno-
vationssystemet, bör stärkas genom att stärka såväl det statliga ent-
reprenörskapet som det privata entreprenörskapet. Att staten di-
rekt verkar som entreprenör och inte bara indirekt främjar entre-
prenörskap är exempel på en förändrad roll i en förändrad eko-
nomi. Denna roll är speciellt stark i ett litet land med en stor tek-
nikbaserad tjänstesektor, som till stor del är offentlig. Denna sek-
tor är heterogen och inkluderar universitets- och högskolesektorn,
telekom- och energisektorn, finanssektorn, försvars- och säker-
hetssektorn, medicin- och hälsosektorn m.fl. Dessa teknikbaserade
tjänstesektorer har betydande innovationspotential och affärsmöj-
ligheter. Patent- och IP-orientering är dock i allmänhet svagt ut-
vecklad.
Det privata entreprenörskapet bör stärkas på olika sätt. Det in-
novationsbaserade företagandet i små- och medelstora företag be-
höver stärkas, liksom de svenska storföretagens vilja och förmåga
att skapa nya affärsområden och radikala innovationer utöver att
förnya existerande affärsområden, vilka de historiskt varit bra på.
Dessutom behöver samverkan mellan innovationsverksamheterna i
svenska stora och små företag vidmakthållas och stärkas. En diver-
gens mellan teknikbaserat nyföretagande och storföretagande kan
t.ex. befaras, liksom en förtunning i övrigt av det inhemska nätver-
ket av köpar/säljar-relationer. Vidare bör det regionala entrepre-
nörskapet stärkas genom att tillvarata tillväxtmöjligheterna i redan
starka, entreprenöriella regioner och längs geografiska tillväxtaxlar.
Slutligen bör den ekonomiska kompetensen höjas i det svenska
entreprenörssystemet, liksom den svenska tillväxtapproprieringen.
Således skapas t.ex. tillväxt i FoU-sektorn (som är en tjänstesektor)
288
SOU
2006:80
Diskussion och allmänna rekommendationer
samtidigt som teknikförsäljning i form av licenser och aktier i
FoU-bolag till utlandet och utlandstillverkning inte genererar in-
hemsk tillväxt i övrigt i tillräcklig utsträckning. Det är inte troligt
att en tillräckligt stor kunskapsbaserad ekonomi i internationell
konkurrens kan baseras på en dominant FoU-tjänstesektor.
Kapitlet redovisar sedan ett antal allmänna
rekommendationer
för IP-området, som att fortsatt verka för a) nordiskt samarbete; b)
engelska som affärsspråk och patent- och IP-språk; c) effektivise-
ring och utveckling av det internationella patentsystemet i olika
gamla och nya avseenden, t.ex. avseende internationell harmonise-
ring och rationalisering, utveckling av PCT-systemet och dom-
stolsförfarandet samt förändring av patenterbarhetsbedömning,
främst i form av höjning av kravet på uppfinningshöjd och omfor-
mulering av kravet på teknisk karaktär; och d) offensiv omvandling
av PRV mot ökad internationalisering, diversifiering och rationali-
sering. I detta sammanhang föreslås en lagändring så att patentan-
sökningar till PRV tillåts vara avfattade på engelska utan krav på
senare översättning. PRV bör också pröva att utfärda icke-bin-
dande validitets- och intrångsprövningar enligt brittisk modell.
Slutligen rekommenderas, på grund av frågornas framtida
vikt
och generiska karaktär, tillskapandet av en interministeriell strate-
giberedning för IP och innovationer direkt under statsledningen.
Ett aktivt, tydligt stöd från näringslivsledare och statsledare är av
avgörande betydelse för genomförandet av rekommendationerna
ovan.
289
11 Speciella
rekommendationer
för
att öka patentförståelse och
benägenhet att patentera
11.1 Inledning
Mot bakgrund av de allmänna rekommendationerna i föregående
kapitel redovisas i detta kapitel speciella rekommendationer i an-
slutning till utredningsdirektivets två första uppgifter, nämligen att
uppdraget skall:
1. leda fram till förslag som kan skapa förståelse och insikt hos
främst de små kunskapsintensiva företagen om
de ekonomiska
vinsterna – och kostnaderna – med patentering
2. leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva företag kan sti-
muleras till att i ökad utsträckning patentera
sina innovationer
Rekommendationer för att lösa den första uppgiften bidrar indirekt
till att lösa den andra uppgiften i den mån företagens patenterings-
benägenhet ökar med ökad patentmedvetenhet och patentförstå-
else. Patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens påverkas
dock av en mängd faktorer inom och utom företagens kontroll. Till
exempel påverkas patenteringsfrekvens av ökade FoU-resurser vars
ökning i sin tur påverkas av ökad tillväxt, vilket tidigare påpekats.
Mångfalden påverkande faktorer ger också en mångfald av rekom-
mendationsmöjligheter i den mån faktorerna ligger inom statens
och företagens påverkansmöjligheter. En genomgång görs i detta
kapitel av dessa möjligheter och ett flertal rekommendationer for-
muleras i anslutning därtill. Dessa rekommendationer presenteras i
det följande i två huvudavsnitt 11.2 och 11.3, vilka svarar mot re-
spektive uppgift ovan. Efter en inledande bakgrundsbeskrivning i
vardera avsnittet så presenteras rekommendationerna i avsnitt 11.2
strukturerade i en grupp av åtgärder för ökning av patentmedve-
tande och rådgivning och en grupp av åtgärder för ökad patentför-
ståelse. Rekommendationerna i avsnitt 11.3 är in sin tur strukture-
rade i grupper av åtgärder som hänför sig till väsentligen företags-
291
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att
patentera
SOU 2006:80
internt respektive företagsexternt påverkbara faktorer för ökad
patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens.
11.2
Hur kan förståelse och insikt om patentekonomi
skapas hos företagen?
11.2.1
Grundläggande svårigheter
Ett patent genererar kostnader och intäkter under många år, upp
till 20 år eller mer, och måste därför ses som en investering. Ett
problem med att skapa förståelse och insikt hos företagen om en
investeringstyp av detta slag är att kostnaderna (nackdelarna) är
mycket tydligare och starkare kopplade till enstaka beslutssituatio-
ner, medan intäkterna (fördelarna) och därmed vinsterna och av-
kastningen är otydliga och utspridda på många olika
intäktsslag.T 1 ,
2
TF FTP
PF FPTP
Vidare har patentfrågor traditionellt varit mindre viktiga och
därmed föga uppmärksammade i affärsledningar. De har samtidigt
varit tekniskt, ekonomiskt och juridiskt komplexa och väsentligen
förbehållna specialister. Den snabbt ökande vikten av patent, och
det snabbt ökade intresset i allt bredare kretsar för patent, har här-
med skapat ett stort behov av förståelse och insikt och därmed ut-
bildning i olika former. Utvecklingen går snabbt vidare och förstå-
else föråldras. Ett speciellt hinder för fördjupning av relevant för-
ståelse blir då en slags otillräcklig ”halvkunnighet” hos aktörer
kombinerad med en övertro på denna otillräckliga kunskap. Före-
ställningar som skapats innan pro-patent-eran lever kvar som
handlingsregler (tumregler) som inte ifrågasätts (se textruta 11.1 i
avsnitt 11.2.2 nedan). De studier som tidigare gjorts liksom de som
gjorts inom utredningens ram bekräftar denna bild.
1
De direkta nackdelarna för ett företag med ett patent är i stort sett
bara dess administrativa
TP PT
kostnader för ansökan, upprätthållande, intrångsbevakning och försvar
samt publiceringen
av nödvändig patentinformation, medan fördelarna spänner över ett brett
register.
2
En omvänd situation med tydliga intäkter och otydliga kostnader för en
investering före-
TP PT
kommer också. Till exempel kan en chef ansvarig för
universitetslicensiering se intäkterna
tydligare än kostnaderna (t.ex. kostnader i form av eventuella interna
konflikter och för-
sämrat forskningsklimat).
292
SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att
öka patentförståelse och benägenhet att patentera
11.2.2 Brister i patenteringskompetens
Primära brister i patenteringskompetens vilka identifierats i utred-
ningen och bör framhållas här avser:
a. En ingenjörskultur och forskarkultur som värdesätter paten-
tens tekniska och vetenskapliga kvaliteter snarare
än deras eko-
nomiska kvaliteter. ”Småuppfinningar” och
”småpatent” i tek-
nisk mening ignoreras eller föraktas trots att dessa
kan ha stort
ekonomiskt värde. Kopplingen mellan ett patents
uppfinnings-
höjd och dess ekonomiska värde kan vara ganska
otydlig. (Se
textruta 8.1 om patent på läkemedlet Losec i avsnitt
8.2.3.)
Denna kompetensbrist återfinns inom såväl stora som
små fö-
retag. En ganska allmänt spridd uppfattning – som
dock inte
officiellt bekräftas av EPO och USPTO – är att en
faktisk
sänkning av kravet på uppfinningshöjd har skett
under senare
år. Denna sänkning kan kritiseras och motverkas från
national-
ekonomisk utgångspunkt, men man kan inte motivera
före-
tagsekonomiskt att enskilda företag skall gå emot
utvecklingen
och föregå med ett förment gott exempel. Kravet på
uppfin-
ningshöjd avser i första hand inte heller en
uppfinnings eko-
nomiska värde.
Textruta 11.1 Spridda föreställningar bland vissa
företag
om patentering
”Det lönar sig inte att söka patent på
småuppfinningar.”
”Är man bäst på det man gör behövs inte patent.”
”Vi satsar på snabbhet istället för patent.”
”Produktlivscyklerna är så korta att patent blir
värdelösa.”
”Patent blir meningslösa för man kan alltid gå runt
dem.”
”Det räcker med mönsterskydd.”
”Patent ger ändå inte tillräckligt skydd mot
kopiering.”
b. Affärsstrategisk och affärsekonomisk kompetens i samband
med uppbyggnad och underhåll av en patentportfölj
med integ-
rerade IP-strategier med vidare koppling till
affärsstrategier.
Här finns kompetensbrister såväl hos affärsledningar
som hos
patentspecialister. Bristerna finns främst hos SMF,
men också
hos storföretag, speciellt i vissa traditionella
branscher och
tjänstesektorer, och bland statliga institutioner
(inklusive uni-
versitet). Brister finns också hos
patentkonsultföretag (patent-
byråer), liksom hos traditionella
managementkonsulter och fi-
293
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera SOU 2006:80
nansföretag. Det bör samtidigt framhållas att en väsentlig all-
män uppbyggnad av patentkompetens skett under 1990-talet
bland många svenska storföretag och vissa SMF liksom bland
patentbyråer, främst de stora.
Det bör framhållas att en affärsekonomisk kompetens ofta finns
mer utvecklad hos licensieringsansvariga än patentansvariga, men
den affärsstrategiska kompetensen kan då vara alltför fokuserad på
just licenser för teknikexploatering.
c. I varierande grad finns brister i medvetenhet och insikt om ut-
vecklingen internationellt på patent- och IP-området, speciellt
utvecklingen i USA och Asien. Dessa brister finns såväl hos IP-
specialister som hos icke-specialister.
d. Utöver de kompetensbrister som ovan framhållits bör nämnas
allmänna medvetande- och kompetensbrister om patent och IP
bland tekniker, ekonomer, jurister m.fl. i näringslivet, inom
högskolevärlden och inom den politiska världen, samt inom en
bred allmänhet, något som tidigare har beskrivits.
11.2.3 Hur har förståelse och insikt skapats
hittills?
Problemen att höja förståelse och insikt om de ekonomiska vins-
terna med patentering är vare sig nya eller enbart svenska. Dock har
de accentuerats i samband med pro-patent-erans utveckling. I spet-
sen för denna utveckling går olika länder (speciellt USA och
Japan), olika branscher (speciellt läkemedel, bioteknik, kemi och
elektronik), och olika företagstyper (speciellt stora, multinationella
företag med verksamhet i USA).
En patentkultur har byggts upp i många japanska storföretag ge-
nom en lång historisk process med aktiv medverkan av toppled-
ningen. En medvetenhet om patentens ekonomiska värde har växt
fram bland företag i många branscher i USA (dock långt ifrån alla),
inte minst genom stora skadestånd i patenttvister, liksom en med-
vetenhet om behovet av korslicensiering, speciellt i elektronikindu-
strin. En dramatisering i USA och Japan av s.k. ”patent wars” i
början av 1990-talet bidrog också till en allmän medvetandehöj-
ning. Ett ökat fokus bland riskkapitalister på patent har också bi-
dragit därtill.
I Sverige får man nog anse att en väsentlig höjning av patent-
medvetenheten skedde i storföretagen och dess företagsledningar
294
SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka
patentförståelse och benägenhet att patentera
under 1990-talet. Härtill bidrog den s.k. IVA/PRV-studien som var
en ”benchmarking-studie” av svenska och japanska konkurrenter,
vilken visade hur lite svenska företag patenterade jämfört med ja-
panska konkurrenter. Vidare bidrog ett antal ”väckarklockor” i
form av hotande patenttvister, men också goda exempel på patents
värden vid licensförsäljning, företagsförsäljning och finansiering.
De erfarenheter som kan dras härur för att skapa
förståelse och
insikt kan sammanfattas sålunda:
a. En process med i allmänhet flera steg finns – från omedveten-
het till medveten ignorans till medvetenhet om
aktionsbehov
och slutlig aktion. Förståelse och insikt byggs upp
i steg från
partiell förståelse till mer balanserad
grundförståelse, till för-
djupad förståelse och insikt till en mer eller
mindre utvecklad
skicklighet. Processen eller processerna är dock
ojämna mellan
och inom länder, branscher och företag, och steg kan
hoppas
över och kastas om etc. Skillnader mellan
medvetenhet (som
kan sakna förståelse), förståelse (som kan sakna
erfarenhet)
och insikt (grundad på egen erfarenhet) är dock
viktiga att
komma ihåg.
b. Såväl goda som dåliga exempels makt är stor. Möjligen har de
dåliga exemplen med hot och skrämskott störst makt.
Patent
har ju egenskapen att utgöra både en lottsedel och
en försäk-
ring, och enskilda aktörer i ett företag tenderar
att straffas mer
för misstag än de belönas för vinst.
c. Medvetenhet, förståelse och insikt kan snabbt höjas i en
bransch genom att en aktör börjar bedriva en
aggressiv patent-
politik. Bästa motmedlet mot andras patentering är
egen pa-
tentering, speciellt i komplexa teknologier med
många kors-
kopplingar mellan teknologier och produkter som
bygger på
många olika teknologier. Patentering får härigenom
en självför-
stärkande effekt, och en eskalering av patentering
sker i bran-
schen från en lägre till en högre genomsnittsnivå.
En motsva-
rande process tvärs branscher har svårare att komma
till stånd.
Företag anser sig ofta, rätt eller fel, vara så
unika att de inte an-
ser sig ha särskilt mycket att lära från andra
företag, speciellt
inte från företag i andra branscher. Också i stora
diversifierade
företag kan vissa affärsenheter vara mycket
patentintensiva me-
dan andra är patentpassiva, och en spontan intern
inlärning
tvärs affärsenheter kan ta tid om den ens kommer
till stånd.
295
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera SOU 2006:80
d. Insatser i form av direkt stöd och rådgivning via patentverk,
patentbyråer, statliga program, intresseorganisationer och dy-
likt har betydelse, men i allmänhet underordnad sådan. Större
betydelse har uppskruvade, förväntade eller reella kostnader
och intäkter i samband med patent genom skadestånd, skräm-
skott, marknadsblockeringar, aggressiva patentstrategier hos
någon konkurrent, finansiering, licensförsäljning, företagsför-
säljning och dylikt, dvs. genom marknadsbeteenden av olika
slag till följd av pro-patent-erans utveckling. (Denna i sin tur
initierades väsentligen av åtgärder från statens och storindu-
strins sida i USA i form av en ny inställning till patent inom
domstolar, konkurrensmyndigheter och internationella för-
handlingsorgan.) Patentkonsultbranschen har hakat på utveck-
lingen och förstärkt den. Dessa observationer leder dock inte
till slutsatsen att statliga och/eller statsstödda program och in-
satser för stöd och rådgivning skulle ha underordnad betydelse
framöver. Tvärtom kan smärtsamma uppvaknanden, dyra lär-
pengar och ”modebubblor” vid ingången till en ny era reduceras
genom mer systematiska och balanserade åtgärder.
11.2.4 Nya redovisningskrav för
immateriella tillgångar
I kölvattnet på den alltmer kunskapsbaserade ekonomins framväxt,
med ökad vikt av intellektuellt kapital och IP-relaterat kapital, har
behovet av bättre redovisning av detta kapital växt. Behovet av för-
bättrad redovisning har också växt på grund av de finansiella mark-
nadernas tillväxt, vilket förstärkt den kunskapsbaserade ekonomins
tillväxt. Till detta kommer ett antal stora redovisningsskandaler
som fungerat som utlösande faktorer för utformning av nya rikt-
linjer. En del krav kan kritiseras för att vara för snabbt och för högt
eller fel ställda och därigenom riskerar att förfela sina syften. Det
gäller IP-värdering där välgrundade och beprövade metoder i
mycket saknas. En seriös utveckling av dylika metoder sker dock,
men en mångfald mer eller mindre heuristiska och oseriösa meto-
der utvecklas och marknadsförs när nya krav skall tillgodoses.
Samtidigt är det högst naturligt att kraven på värdering och redo-
visning av intellektuellt kapital ökar med dess faktiska betydelse.
296
SOU
2006:80
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera
En ny internationell
redovisningsstandard gäller inom EU från
den 1 januari 2005.T 3 Denna ställer detaljerade krav på bl.a. värdering
PF FPT
och redovisning av immateriella tillgångar. De delar av
redovis-
ningsstandarden som direkt berör dessa tillgångar är i
korthet:
International Financial Reporting Standards (IFRS1-5)
− IFRS 3 Rörelseförvärv.
International Accounting Standards (IAS1-41)
− IAS 38 Immateriella tillgångar – definition av immateriella till-
gångar
− IAS 36 Nedskrivningar
− IAS 12 Inkomstskatter
En tillgång definieras som en resurs:
− som ett företag har
kontroll över till följd av inträffade händel-
ser och
− som förväntas ge
företaget ekonomiska fördelar i framtiden.
Identifierade tillgångar skall sedan redovisas till verkligt värde vid
förvärvstidpunkten.
IAS 38 definierar en immateriell tillgång som:
En identifierbar
icke-monetär tillgång utan fysisk substans som an-
vänds för produktion
eller tillhandahållande av varor eller tjänster samt
för uthyrning till
andra eller för administrativa ändamål.
En immateriell tillgång skall redovisas när den:
− är separerbar i en
(hypotetisk) transaktion eller
− grundas på en
rättighet (kontrakt) samt
− ger upphov till
ekonomisk nytta och
− värdet kan
fastställas på ett tillförlitligt sätt.
Väl att märka är att de två sista kraven alltid anses uppfyllda för
tillgångar som tillförs företaget genom ett förvärv, dvs. när ett
marknadsvärde har fastställts och realiserats.
Det är ännu så länge oklart
hur denna nya redovisningsstandard
kommer att fungera och påverka företagen och dess styrelser och i
vilken utsträckning den skapar nya problem och kompetensbehov,
3
Standarden finns beskriven i FAR (2005)
’Internationell redovisningsstandard i Sverige –
TP PT
IFRS/IAS 2005’, FAR Förlag, Stockholm, www.farforlag.se.
297
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera SOU 2006:80
t.ex. för SMF. Klart är emellertid att kravet på kompetens inom IP-
ekonomi kommer att höjas.
11.2.5
Rekommendationer för att höja medvetenhet, förståelse
och insikt om patentekonomi
Behov av förhöjd patentekonomisk kompetens har konstaterats.
Den uttryckta efterfrågan på patentekonomisk kompetens har växt,
men inte tillräckligt för att generera ett tillräckligt utbud och skapa
en fungerande tjänstemarknad för rådgivning och utbildning.T
4
PF FPT
Rekommendationerna nedan är på kort och lång sikt, för främst
SMF men även för stora företag, och avser höjning av såväl med-
vetenhet som förståelse och insikt. Rekommendationen för att
skapa insikt genom egen erfarenhet anknyter dock till rekommen-
dationer för att höja patenteringsbenägenheten, vilka behandlas i
nästa avsnitt.
11.2.5.1 Åtgärder för ökning av patentmedvetande och
rådgivning
1. Genomför ett antal statsstödda program (”awareness pro-
grams”) för att höja den allmänna patentmedvetenheten i när-
ingslivet, inklusive inom högskolor och universitet och teknik-
baserade verksamheter i den offentliga sektorn. Programmen
skall finansieras helt eller delvis (dvs. samfinansieras) av statliga
medel och genomföras i såväl offentlig som privat regi.
Det övergripande ansvaret för specifikation, utformning,
upphandling, genomförande och utvärdering av programmen
bör åvila Näringsdepartementet, som dock inte bör detaljstyra.
Programmen planeras genom behovsstudier. Patentfrågor skall
i sammanhanget tydligt knytas till affärsutveckling, innovatio-
ner, entreprenörskap och affärsekonomi. Goda och dåliga ex-
empel, väckarklockor, företagsjämförelser (”benchmarks”),
möjligheter och hotbilder (t.ex. i form av scenarier om ökad
asiatisk patentering) etc. bör användas, liksom intervjuer med
och uttalanden och artiklar av företagsledare, topp-politiker
4
Utbudssituationen för patentutbildning i Sverige redovisas i
bakgrundsrapport nr A2,
TP PT
”Survey of IP education in Swedish higher education, research
institutes, consultancy
services, PRV and the TTOs”.
298
SOU 2006:80 Speciella rekommendationer
för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera
m.fl. Ett särskilt program bör rikta sig mot
affärs- och ekono-
mijournalister.
Okonventionella grepp kan
prövas. Kritisk massa och inten-
sitet i budskapsexponering är viktig.
Direktkontakt med olika
regioners näringsliv är viktig. Härvid bör
olika företagsorgani-
sationer och klusternätverk kunna användas.
Det är vidare vik-
tigt att aktörer utan tydliga egenintressen
(vilket t.ex. PRV och
patentbyråer upplevs ha och också har)
engageras i första hand.
Samtidigt skall programmen syfta till att höja
efterfrågan på
patenttjänster.
2. Utforma ett särskilt ”Patentår”, t.ex. år 2008, grundat
på erfa-
renheterna av Designåret 2005.
3. Instifta priser för tävlingar i patentkunskap,
patentering och
patenthantering med anknytning till tävlingar
om uppfinningar,
innovationer och entreprenörskap, liksom pris
för bästa ”IP-
awareness-program”.
4. Upphandla ett par stora nationella studier och
utredningar av
speciellt små kunskapsintensiva företags
patentering och af-
färsutveckling, med ett stort inslag av
företagsbesök och inter-
vjuer samt lokala redovisningar av resultat.
5. Stöd publicering av olika typer av återkommande
patentbaro-
metrar, patentskoleartiklar och dylikt i
teknik- och affärspres-
sen.
6. Utforma särskilda program riktade mot ”undermedvetna”
före-
tagstyper och sektorer, t.ex. vissa statliga
företag eller tjänste-
sektorer med snabbt ökat tekniskt
kunskapsinnehåll. Förbere-
dande studier kan behövas för att identifiera
dessa företag och
sektorer.
Medvetandehöjning bör kopplas ihop med lättillgängliga och billiga
initiala rådgivningsinsatser, i form av:
1. Avgiftsreducerad men inte helt gratis rådgivning. Detaljut-
formning av en betalningsmodell lämnas därhän
här. Till exem-
pel kan tänkas en initial rådgivning i form av
ett 2-timmarspa-
ket med en fri konsultationstimme följt av en
50 %-ig avgifts-
reducerad andra timme hos etablerade
rådgivningsorgan, såväl
privata som offentliga, för första- och
andragångsansökare
inom en 5-årsperiod.
2. Löpande rådgivning och tjänsteförmedling hos nationella kom-
petenscentra (inklusive PRV) samt hos
regionala utvecklings-
299
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera SOU 2006:80
centra av olika slag (organiserade av Nutek, Almi m.fl.). Ett
antal tjänster i storleksordningen 15–20 bör inrättas för detta.
Närmare antal, lokalisering och administration får preciseras
efterhand av Näringsdepartementet.
3. Samordnade insatser med EUs program för ”IP awareness and
support”.
4. En säkring av att tillräcklig patent- och licenskompetens finns
tillgänglig vid genomförandet av FoU-program och FoU-sam-
arbeten med statlig finansiering. Härvidlag bör i möjligaste mån
svensk rätt gälla vid avtalstvister och förlikningar.
Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Näringsde-
partementet i samverkan med övriga berörda departement. När-
ingsdepartementet bör förstärkas med speciellt ekonomisk kom-
petens i patent-, IP-, och innovationsekonomi.
11.2.5.2 Åtgärder för ökad patentförståelse
På längre sikt och inriktat mot ökad förståelse av patents ekono-
miska aspekter är främst följande utbildningsinsatser för framför
allt tekniker, ekonomer och jurister att rekommendera:
1. Inrätta specialiserande master-program för tekniker, ekonomer
och jurister samt program för forskar- och lärarutbildning i
patent- och IP-ekonomi.
2. Utforma och genomför distribuerad utbildning i patenteko-
nomi, patentjuridik och patentteknik i form av obligatoriska
studiemoduler i all utbildning av ingenjörer, ekonomer och ju-
rister på Bachelor- och Master-nivå, dvs. i universitets- och
högskoleutbildningen. Detta utbildningskrav bör genomföras
tillsammans med ett kvalitetssäkringsuppdrag.
3. Säkra på samma sätt att en tillräcklig miniminivå av patenteko-
nomi och patent- och licenskunskaper i övrigt förmedlas i alla
olika skolor och utbildningar i entreprenörskap, innovations-
frågor och dylikt.
4. Ge stöd till framtagning av läromedel och informationsmaterial
av olika slag inom patent- och IP-området.
5. Genomför en koncentrerad insats för att utbilda kvalificerade
patentspecialister med EPO-certifiering. En stor brist av dylika
300
SOU
2006:80
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera
patentspecialister kommer annars högst sannolikt snart att
uppstå i
Sverige.T 5 PF FPT
6. Genomför en koncentrerad insats för att utbilda
affärsoriente-
rade
IP-rådgivare för att besätta de rådgivningstjänster som
nämnts
ovan och för att utbilda affärsorienterade IP-chefer,
speciellt
i SMF.
7. Stöd fortbildningsinsatser insprängda i olika
managementut-
bildningar.
8. Stöd finansiellt företagens internutbildning inom IP,
inklusive
inrättandet av trainee-program, enligt nedan.
Sammanfattningsvis består de rekommenderade
utbildningsinsat-
serna således av såväl en obligatorisk allmänbildning som
en specia-
liserande master-utbildning på högskolenivå; en djupare
utbildning
av entreprenörer, forskare, uppfinnare, affärsutvecklare
och affärs-
ansvariga i näringslivet; yrkesutbildning av
affärsorienterade IP-
rådgivare och affärsorienterade IP-chefer; yrkesutbildning
av pa-
tentspecialister med EPO-certifiering som en
”spetsutbildning”;
forskarutbildning och, sist men inte minst, utbildning av
IP-lärare
på högskolenivå.
För att genomföra
ovanstående åtgärder föreslås i sin tur föl-
jande tre åtgärder:
1. Inrätta kompetenscentra för IP och affärsutveckling med
ut-
bildning,
rådgivning och forskning.
2. Inrätta nya professurer för uppbyggnad och ledning av
utbild-
ning,
rådgivning och forskning vid högskolor och universitet.
3. Utveckla certifieringssystem för IP-kompetens.
Dessa tre åtgärder utvecklas närmare i avsnitten nedan.
Det övergripande
ansvaret för alla dessa åtgärder bör åvila Ut-
bildningsdepartementet i nära samverkan med Näringsdeparte-
mentet.
5
Sverige hade enligt en initierad
bedömning år 2005 cirka 270 st. European Patent Attorneys
TP PT
varav ca 120 var examinerade som sådana och ca 150 hade fått
behörigheten utan examen
1978 som en övergångsåtgärd när Sverige blev medlem i EPC. Stora
pensionsavgångar kan
förväntas ske bland de senare inom den närmsta 10-årsperioden.
Samtidigt klarar enbart ca
10–15 svenska kandidater den nödvändiga examen per år. Nettotillgången
svarar inte mot
den ökade efterfrågan.
301
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att
patentera
SOU 2006:80
11.2.5.3 Inrätta kompetenscentra för IP och affärsutveckling
Ett antal (3–4 st.) långsiktiga men ändå temporära kompetens-
centra (ca. 10 år) för IP och affärsutveckling bör inrättas snarare än
ett enda centraliserat nationellt kompetenscentrum.T 6 Dessa
centra
PF FPT
bör företrädesvis knytas till relevanta universitet/högskolor, myn-
digheter och industriorgan i Sverige-regioner där den IP- och inno-
vationsrelaterade tillväxtpotentialen är stor och ett dylikt centrum
har stor effekt. Ett detaljerat exempel på budget och organisation
av ett dylikt kompetenscentrum ges i särskild bakgrundsrapport.T
7
PF FPT
11.2.5.4 Inrätta professurer i IP- och innovationsekonomi
För att säkra en uthållig kompetensuppbyggnad inom patent-, IP-
och innovationsekonomiområdet på hög nivå är inrättandet av ett
antal (3–4 st.) professurer vid lämpliga lärosäten med forskning och
forskarutbildning nödvändigt om än inte tillräckligt. Ämnesbe-
teckningen IP- och innovationsekonomi omfattar då alla IP-rättig-
heter och innovationsslag. Centralt för IP- och innovationseko-
nomi är emellertid patent, tekniska innovationer och teknikbaserad
affärsutveckling. Detta förslag är analogt med det förslag som kva-
litetssatsningen i Sverige på 1980-talet framförde, ett förslag som
också framgångsrikt genomfördes.T
8
PF FPT
En eller två professurer bör förläggas till i första hand Stock-
holmsregionen med tanke på dess IP- och innovationsrelaterade
tillväxtpotential, koncentration av teknikbaserad industri- och
tjänsteverksamhet med stora behov, koncentration av högre läroan-
stalter och koncentration av IP-relaterade institutioner. I andra
hand bör en professur på liknande grunder förläggas till
Lund/Malmö-regionen och Göteborgsregionen samt någon ytterli-
gare region. I första hand bör en nära koppling till tekniska hög-
skolor, medicinska fakulteter och näringslivet säkerställas, i andra
hand en nära koppling till handelshögskolor, ekonomiska fakulte-
6
Flera skäl kan anföras för denna måttligt distribuerade ansats istället
för en centraliserad
TP PT
ansats – måttliga skalfördelar, behov av differentiering och
profilering, fruktbar blandning av
konkurrens och samarbete nationellt och internationellt samt spridning
av risker för rekry-
teringsproblem, felstyrning och dylikt.
7
Se bakgrundsrapport nr B8, ”Strategisk patentteknik – Förslag till
nationellt kompetens-
TP PT
centrum”. Denna rapport låg delvis till grund för uppbyggnaden av ett
centrum − Center for
Intellectual Property Studies (CIP) – på Chalmers tekniska högskola i
samarbete med
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
8
Genomförandet tog dock lång tid på grund av olika lokala skäl vid
ifrågavarande högskolor,
TP PT
tveksamheter om finansieringen och den knappa tillgången på kompetenta
sökanden.
302
SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att
öka patentförståelse och benägenhet att patentera
ter och juridiska fakulteter. Den specifika lokaliseringen och tids-
planeringen bör överlåtas åt Näringsdepartementet i samverkan
med Utbildningsdepartementet och berörda organ.
Vid specifika val av högskolor bör i första hand tekniska
hög-
skolor med förutsättningar för kvalificerad utbildning, inklusive
forskarutbildning i IP- och innovationsekonomi och närliggande
ekonomiämnen som industriell ekonomi komma ifråga. Behov och
möjligheter att bedriva regional utbildnings- och rådgivningsverk-
samhet av mer specifikt tillämpad karaktär bör tillmätas mindre
vikt vid val av värdhögskola för professurerna. Syftet med dessa är
att bygga upp internationellt konkurrenskraftig kompetens i
Sverige och svara för kvalificerad utbildning av lärare, forskare och
konsulter för högskolornas tredje uppgift inom området IP- och
innovationsekonomi.
Universitet, högskolor och institut som blir värdar för
professu-
rerna blir således ”lärarhögskolor” i bred mening i en tvåstegspro-
cess, för kompetensuppbyggnad.
Vid tillsättande av professurerna bör utöver sedvanliga
kriterier
beaktas följande:
− Innehavaren skall vara tydligt meriterad och
huvudsakligen vara
verksam inom ämnesbeskrivningens centrala delar.
Detta för
att undvika opportuna ombenämningar och otydlig
fokusering.
En viss differentiering av ämnesbeskrivningarna kan
dock ske
för att dessa tillsammans skall täcka ett större
område samtidigt
som profileringsmöjligheter skall finnas. Kvalitets-
och rele-
vanskriterier måste dock vara primära vid
kompetensbedöm-
ning.
− Innehavaren skall ha goda utsikter att bygga upp en god
resurs-
miljö för internationellt konkurrenskraftig
kvalificerad forsk-
ning och utbildning, inklusive en forskargrupp och
en forskar-
skola.
− Verksamheten skall i första hand inriktas på kompetensupp-
byggnad för att såväl samhällsekonomiskt som
företagsekono-
miskt utnyttja och utveckla patentsystemet och dess
närlig-
gande immaterialrätter. Tillväxt- och värdeskapande
aspekter är
därvid centrala.
− Någon eller några av innehavarna bör tillika kunna bygga
upp
och i varje fall initialt fungera som föreståndare
för ett kompe-
tenscentrum. Om rekryteringsmöjligheterna är
begränsade kan
303
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att
patentera
SOU 2006:80
omvänt en dylik föreståndare beredas möjlighet att meritera sig
för en av professurerna.
− Om tillgången på kompetenta
innehavare är otillräcklig bör
man avvakta med tillsättning.
11.2.5.5 Inför ett certifieringssystem för patentspecialisterT
9
PF FPT
Certifieringssystem kan användas för kompetenshöjning, standar-
disering och kvalitetssäkring inom olika områden där enskilda kö-
pare/användare svårligen själva kan klara av detta, t.ex. områden
med komplexa tjänster och produkter. Certifiering kan vara mer
eller mindre konsumentstyrd, producentstyrd eller myndighets-
styrd. Behovet av myndighetsstyrning kan öka av t.ex. konkurrens-
skäl, objektivitetsskäl eller behov av internationell samverkan. Cer-
tifiering kan också vara exklusiv eller inte, beroende på bl.a. behov
av säkerhet för tredje man.
Certifieringssystem för patentspecialister existerar redan i olika
länder.T 10 Flera nordiska länder saknar dock utbyggda sådana, utöver
PF FPT
certifieringssystemet vid EPO. Det senare certifieringssystemet är
dock inte tillräckligt för Sverige, dels för att det bara innehåller en
certifieringsnivå, som dessutom är mycket hög, dels för att det är
mycket specialiserat på patentgranskning. Således har enligt uppgift
enbart ett hundratal svenskar erhållit EPO-certifiering sedan denna
infördes på 1970-talet.
En kompletterande certifiering till EPO-certifieringen kan följ-
aktligen motiveras. En sådan certifiering bör finnas på lägre nivå än
EPO:s och tillsammans med en certifiering som säkrar ett bredare
utbud av patentspecialister av typ patentingenjörer, patentjurister
och patentekonomer. Certifieringen bör avse såväl patentombud
som patentgranskare (patenthandläggare) som patentspecialister i
övrigt.
Det är i detta sammanhang viktigt att betona behovet av kom-
petens i ekonomi och därmed sammanhängande strategi- och af-
färsutvecklingsfrågor vid utformning av krav för certifiering av pa-
tentspecialister. Traditionellt har detta inte beaktats i rekrytering
och utbildning av patentspecialister. Behovet har före pro-patent-
eran heller inte varit så stort som det är idag. Yrkestraditioner är
9
Certifiering och auktorisation är i detta avsnitt i stort sett synonyma
termer.
TP PT
10
Certifieringssystemen vid EPO i Europa och USPTO i USA finns beskrivna
i bak-
TP PT
grundsrapport nr A11, ”Patent professional certification requirements
in the EPO and
USPTO – Public protection by applying reasonably high barriers to
entry”.
304
SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att
öka patentförståelse och benägenhet att patentera
dock långlivade och medvetenheten om behovet är bristfällig. Även
om behovsmedvetenheten finns, sprids och växer så går det lång-
samt. Således har behovet av ekonomisk kompetens bland patent-
specialister inte hittills beaktats i tillräcklig omfattning, t.ex. vid
utformning av utbildningsplaner och utbildningsmaterial.
Vilken typ av ekonomisk kompetens som speciellt behövs
måste
specificeras närmare eftersom traditionella ekonomiämnen inte
heller beaktat patent- och IP-frågor. Yrkestraditioner är naturligt-
vis långlivade också bland ekonomer, även om insikten om fram-
växten av en ny typ av kunskapsbaserad ekonomi lett till en insikt
om behovet av nya kunskaper i ekonomi under etiketter som inno-
vationsekonomi, teknisk ekonomi, kunskapsekonomi m.m. Certi-
fiering av ekonomisk kompetens hos patentspecialister tjänar även
syftet att utveckla ekonomiämnets inslag av patent- och IP-eko-
nomi.
Certifieringen får inte vara konkurrenshindrande, och inte
rent
producentstyrd utan med betydande inslag av myndighetsstyrning,
samt i möjligaste mån kompatibel med certifieringssystem i andra,
viktiga länder (t.ex. Tyskland och USA). Olika krav på yrkeserfa-
renhet och uppdatering måste också beaktas. Slutligen bör certifie-
ringen kopplas till ett lämpligt avgränsat undantag från vittnesplikt,
kompatibelt med det s.k. ”client-attorney privilege” i USA som
medger ett sådant undantag.
11.3 Hur kan företagens möjligheter
och vilja att
patentera
stimuleras/ökas?
11.3.1 Inledning
Patentering är inget självändamål och det är inte givet att alla före-
tag behöver öka sin patenteringsfrekvens och sin patenteringsbenä-
genhet. Dock finns anledning att utforma rekommendationer för
att stimulera svenska kunskapsintensiva företag att i ökad utsträck-
ning patentera sina innovationer, dels på grund av att den patent-
ekonomiska medvetenheten och förståelsen är bristfällig, vilket be-
handlats ovan, dels att en underpatentering i många fall förmodli-
gen kan antas föreligga. Därutöver kan en temporär överbetoning
av patentering motiveras i ett företag som snabbt vill implementera
en aktiv patentpolitik från att ha varit mer eller mindre patentpas-
siva eller haft en låg aktivitetsnivå. Detta motiv kan förefalla kon-
305
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att
patentera
SOU 2006:80
troversiellt men grundar sig på managementerfarenheten att en
snabb implementering av en radikalt aktiverad patentpolitik under
ett första skede kräver enkla, tydliga budskap av typen: Tag patent
på allt som går. Därefter kan i ett nästa skede en mer nyanserad
policy utformas. Delvis ligger en sådan skedesindelad policy i
svenska storföretag bakom uppgången i patenteringsfrekvens under
1990-talet med en efterföljande nedgång i början på 2000-talet för
svenska ansökningar.
Som redan beskrivits i kapitel 9 påverkas patenteringsbenägen-
heten av ett antal faktorer inom och utom företagets kontroll.
Dessa har sammanfattats i tabell 11.1. Rekommendationerna nedan
baseras på en genomgång av dessa olika faktorers betydelse för pa-
tenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens och dessa faktorers
påverkbarhet. Vissa av faktorerna ligger väsentligen utanför en-
skilda myndigheters och enskilda staters kontroll. Samtidigt är
kontrollmöjligheterna en gradfråga, varför klassificeringarna inte
får uppfattas som alltför kategoriska. Sålunda finns t.ex. möjlighe-
ter till viss begränsning av konjunkturberoende inom såväl enskilda
företag som enskilda stater.
Tabell 11.1 Faktorer som
påverkar patenteringsbenägenhet och patenterings-
frekvens
Företagsinterna
faktorer
Företagsexterna faktorer
− Patentmedvetenheten i företaget −
FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter utan-
− Patentresurser, speciellt
antal för
företagets kontroll (vilka varierar mellan tek-
nologier och över tiden)
interna patentspecialister
− Konjunktursvängningar
− Interna FoU-resurser
− Andra företags patenteringsbenägenhet och pa-
− FoU-verksamhetens uppfin-
tenteringsbeteende
ningsmöjligheter inom företa-
− Uppfinningarnas patenterbarhet såsom denna
gets kontroll
− Företagets
uppfinningsförmåga
definieras av lagar och kriterier tillämpade av pa-
tentverk och domstolar, avseende t.ex. uppfin-
(produktivitet)
−
Patentstrategier
ningshöjd och vad som är patenterbara uppfin-
− Patenteffektivitet relativt
alter- ningsområden
(”patentable subject matter”)
− Patentverksresurser
nativa strategier
− Företagsexternt bestämda kostnader och intäkter
− Affärsledningens förståelse och
från patent
stöd
− Externa finansieringsmöjligheter
− Interna finansieringsmöjligheter
306
SOU
2006:80
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera
11.3.2
Rekommendationer för att stimulera företagens
patentering
11.3.2.1 Åtgärder för att skapa ökad patentmedvetenhet och
patentekonomisk förståelse
Ökad patentmedvetenhet och patentekonomisk förståelse är na-
turligtvis av grundläggande betydelse för patenteringsfrekvens och
patenteringsbenägenhet och de är också i högsta grad påverkbara
faktorer. Dessa faktorer är behandlade i föregående avsnitt och på-
pekas här för fullständighetens skull i detta avsnitt.
11.3.2.2 Åtgärder för att öka företagens tillgång på patent- och
IP-kompetens och anställning av interna patent- och
IP-specialister
Tillgången på interna patentingenjörer och patent- och IP-specia-
lister är tillsammans med FoU-resurser de viktigaste faktorerna
bakom hög patenteringsfrekvens och uppgångar i patenteringsbe-
nägenhet hos företagen enligt ett flertal studier.T
11
PF FPT
Tillgången på patentingenjörer, patentspecialister och IP-specia-
lister bör ökas genom utbildningsinsatser vid universitet och hög-
skolor och genom stimulans av företagens egna internutbildningar
enligt tidigare avsnitt. Härutöver har utredningen ett antal kom-
pletterande rekommendationer vilka redovisas i det följande.
a. Inför ett särskilt statligt patentstöd för investeringar i patent
och patentutbildningar kopplat till statliga FoU-stöd i övrigt
Stimulans bör ske genom att investeringar, inklusive utbildningsin-
vesteringar, av ovanstående slag får ingå i den modell som kommer
att ligga till grund för det av regeringen föreslagna FoU-stödet.T
12
PF FPT
Ett särskilt FoU-skatteavdragssystem fanns i Sverige åren 1973-
1983, och har sedan prövats i olika länder med varierande men i
stort sett marginella resultat.T 13 Vad ett dylikt skatteavdrag emeller-
PF FPT
tid åstadkom var en
klar höjning av medvetenheten om FoU i fö-
11
Det finns också studier (främst av Griliches och hans medarbetare) som
pekar på ett lik-
TP PT
artat förhållande hos patentverk, dvs. att tillgång på patentgranskare
påverkar beviljnings-
frekvensen (se Griliches 1984, 1990).
12
Se Forskningspropositionen (2005).
TP PT
13
Se bakgrundsrapport nr B7, ”R&D Tax Credits – Why they mostly do
not work and how
TP PT
they perhaps could be designed to work”.
307
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att
patentera
SOU 2006:80
retagen och en noggrannare FoU-redovisning. Alla kostnader för
patent och patentutbildning ingick dock inte i avdragsbasen i det
gamla systemet. Däremot ingick licenskostnader med avdrag för
licensintäkter, vilket är naturligt. Om ett FoU-stöd av något slag
baserat på ett skatteavdragssystem införs så är det viktigt att pa-
tentkostnader, inklusive kostnader för patentutbildning, inklusive
patent-trainee-program, ges extra avdragsmöjlighet. Om ett mer
anslagsliknande system för FoU-stöd införs så kan principerna i
detta stycke också tillämpas. Om inget FoU-stöd införs bör ett
särskilt statligt stöd för patentinvesteringar införas. Som nämnts är
ett statligt stöd i någon form av stor betydelse för medvetandehöj-
ning, speciellt om det är kopplat till skatteavdragsmöjligheter.
En schablonkostnad per prioritetsgrundande patentansökan bör
också anges så att kostnadsmedvetenhet bibehålls. Detta stimulerar
såväl medvetenhet om patentekonomi (i första hand kostnadsmed-
vetenhet) och investeringsbenägenheten i patent. Den senare ef-
fekten kommer dock troligen att bli marginell varför extra stimu-
lansåtgärder behövs, speciellt för anställning av interna patentspeci-
alister i SMF.
b. Ge särskild stimulans åt anställning av interna patent- och IP-
specialister
I detta sammanhang är det viktigt att betona skillnaden mellan tra-
ditionella patentspecialister och patentchefer och den breddade
specialistkompetens som avses här med en hög grad av kompetens
för utveckling och kommersialisering av patent och IP-baserade
affärer. Detta innebär en bred kompetens inom såväl ekonomi,
teknik, juridik och management (inklusive strategifrågor) som se-
dan kan kompletteras med mer traditionell kompetens inom pa-
tentteknik och patentjuridik. Det är också viktigt att bredda denna
specialistkompetens från operativa patentfrågor till affärsstrate-
giska IP-frågor. Tillgången på denna typ av specialister som nedan
benämns patent- och IP-specialister (med tonvikt på IP-specialist)
är f.n. begränsad i Sverige, vilket motiverar de stora utbildningsin-
satser som rekommenderas i utredningen.T
14
PF FPT
En patent- och IP-specialist i ett företag arbetar huvuddelen av
sin tid med patent- och IP-frågor och är företrädesvis ingenjör,
14
En viss parallell till nuvarande situation inom patentområdet finns i
form av situationen på
TP PT
kvalitetsstyrningsområdet på 1980-talet och den nationella satsning som
då igångsattes på
det området.
308
SOU 2006:80
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera
ekonom eller jurist med högskoleexamen. För den mindre grupp av
SMF för vilka patentering och IP-skydd är relevant innebär anställ-
ning av en patent- och IP-specialist en stor och riskfylld invester-
ing. För små företag kan dessutom en heltidsanställd person vara
för mycket.
Betydelsen av en första anknytning av en
intern patent- och IP-
specialist är dock stor, även för ett stort företag, och kan komplet-
teras men inte ersättas av tillfälliga externa konsultationer och råd-
givning. Även en anknytning i någon form på deltid kan ha bety-
delse som ett första steg. Patent- och IP-chefer kan arbeta på lö-
pande konsultbasis för flera icke-konkurrerande företag. Interna
patent- och IP-specialister har möjlighet att påverka FoU-verk-
samhetens uppfinnings- och patenteringsmöjligheter positivt ge-
nom interna åtgärder för höjning av den företagsinterna medveten-
heten om, förståelsen av och insikten i patent- och IP-frågor, samt
utformning av effektiva patent- och IP-strategier. De ansvarar för
åtgärder för ett effektivare IP-arbete, bl.a. genom effektivare ut-
nyttjande av externa patentkonsulter och genom bättre utnyttjande
av patentinformation, vilket i sin tur bidrar till ökad FoU-produk-
tivitet.
Ett antal tjänster som patent- och
IP-specialister bör inom ra-
men för statliga FoU-satsningar i övrigt inrättas vid regionala ut-
vecklingscentra och via Almi och NUTEK hyras ut till främst små
och medelstora företag till reducerat pris under viss tid, för att be-
reda väg till en anställning av patentspecialister. Dessa tjänster bör
inrättas inom ramen för den öronmärkning av FoU-satsningar för
patent- och IPR-relaterade satsningar som denna utredning re-
kommenderar, dvs. att 4±1 % av FoU-investeringar öronmärks för
patent- och IPR-investeringar (se avsnitt 11.3.2.3 nedan). Närmare
precisering av detta ”4±1 %”-mål för patent- och IPR-invester-
ingar får baseras på situationsspecifika bedömningar.
En första anställning av en patent- och
IP-specialist i ett företag
bör efter ansökan hos lokala skattemyndigheten vara befriad från
arbetsgivaravgift under en 3-årsperiod. Denna stimulans har större
påverkansgrad på företagens beslutsprocesser än FoU-skatteav-
drag.T 15 Stimulansåtgärden är i linje med tankegångarna i systemet
PF FPT
med skattereduktion för kvalificerad utländsk experthjälp, som er-
15
En klart belagd svaghet i traditionella
FoU-skatteavdragssystem har varit deras svaga
TP PT
koppling till företagens interna beslutsprocesser. Avdraget har mera
blivit en bonus i efter-
hand till finansavdelningarna (se bakgrundsrapport nr B7, ”R&D Tax
Credits – Why they
mostly do not work and how they perhaps could be designed to work”).
309
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera SOU
2006:80
satte FoU-skatteavdragssystemet på 1980-talet. Detta system har
liksom skatteavdragssystemet också brister, men har dock för-
tjänsten att det mer direkt kan påverka ett anställningsbeslut än ett
FoU-skatteavdrag. (Graden av påverkan beror dock på både typ
och storlek av respektive stimulansåtgärder.)
c. Komplettera företagens interna stimulansåtgärder och
belöningssystem
Olika belöningsformer och belöningssystem i företagen för an-
ställdas uppfinningar och patent har haft mycket stor betydelse för
den höga patenteringsbenägenheten och patenteringsfrekvensen i
japansk industri, och har varit en viktig del i den patentkultur som
där växt fram. Till stor del ligger det i företagens egenintresse att
vidta olika interna stimulansåtgärder. Belöningsformerna för fors-
kare och uppfinnare är dock ofta mindre väl utvecklade i svensk
industri, delvis medvetet och med förhållandevis låga belöningsni-
våer. Till stor del bör företagens egna stimulansåtgärder kunna
stärkas genom ökad IP-medvetenhet hos företag och anställda samt
förbättrade beräkningsgrunder för skälighetsbedömning vid ersätt-
ningar. Att direkt införa speciella skattesubventioner för företagens
interna belöningar och ersättningar i detta sammanhang är en möj-
lighet men rekommenderas för närvarande inte här, på grund av
denna skattefrågas samband med andra skattefrågor och behovet av
en samlad översyn av dessa. En sådan översyn bör då också inklu-
dera beskattning av royaltyinkomster på uppfinningar, inklusive
företagsinterna belöningar i form av royalties, och beskattning av
royalties på företagsinterna licenser.T 16 Däremot bör ett antal stats-
PF FPT
stödda patent- och uppfinningspriser inrättas på såväl regional som
nationell nivå. Relaterade priser och tävlingar finns redan men är
inte utpräglat patentinriktade. Sådana ”patentpriser” och tävlings-
former kan utformas och administreras i likhet med de kvalitetspri-
ser som inrättades i samband med den nationella satsningen på
kvalitetsfrågor på 1980-talet.
16
Här kan nämnas att Irland har ett synnerligen privatekonomiskt
förmånligt skattesystem i
TP PT
form av skattebefrielse av royaltyinkomster från licenser på patent,
inklusive en speciell
irländsk form av patent på smärre uppfinningar. Dessa ”småpatent”
(kallade ”short term
patents”) har kortare skyddstid och lägre granskningskrav än vanliga
patent i likhet med IP-
skydd i form av s.k. ”utility models” i Japan och ”Gebrauchsmuster” i
Tyskland. Ett krav är
dock att bakomliggande FoU-arbete ska vara utfört på Irland, ett krav
som dock kan möta
motstånd inom EU.
310
SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att
öka patentförståelse och benägenhet att patentera
d. Stöd framtagandet av riktlinjer för företagsstyrelsers och
affärsledningars patent- och IP-hantering
Ett arbete med att utforma icke bindande riktlinjer och rekom-
mendationer för styrelsearbete med patent- och IP-frågor bör upp-
handlas med statliga medel och genomföras i samarbete med ex-
perter och berörda myndigheter och intresseorganisationer. Styrel-
sernas möjligheter till bolagsstyrning via patent- och IP-frågor
(t.ex. genom ”IP audits”) bör utvecklas i såväl stora som små före-
tag, men speciellt i kunskapsintensiva företag. Möjligheterna och
behoven varierar dock mellan företag. Stora företag, inklusive in-
vestmentbolag, har möjligheter att bättre säkerställa ett tillräckligt
fokus på innovationsfrågor i en kanske stor och utspridd organisa-
tion eller intresseportfölj, medan små företag kan bättre säkerställa
t.ex. en tydlighet i värdetillväxten och därmed förbättra sina finan-
sieringsmöjligheter.
Styrelsernas ansvar i patent- och IP-frågor har ökat genom
nya
redovisningsregler från IFRS vilka beskrivits i tidigare avsnitt.
Detta ansvarstagande är stort och krävande och medför i sin tur
behov av utbildning och rådgivning och riktlinjer.
Slutligen är allmän förståelse och stöd från toppledning,
dvs. sty-
relse och företagsledning, i patent- och IP-frågor av avgörande be-
tydelse för arbetet med dessa frågor i företagsorganisationen, vilket
beskrivits tidigare. Detta arbete är betjänt av riktlinjer och utbild-
ningsmaterial, t.ex. avseende utformning av IP-strategier för att
uppnå företagets tillväxt- och lönsamhetsmål.
e. Genomför särskilt riktade insatser
Vissa sektorer och företagstyper har en förmodad underpatentering
av speciella skäl som kräver särskilda riktade insatser. Hit hör
främst flera teknikbaserade och kunskapsintensiva tjänstesektorer
och statliga företag och myndigheter med väsentligt beroende av en
FoU-verksamhet.
Försvaret med FoI och FMV hör hit som beskrivits i kapitel
10.
Den militära tjänste- och industrisektorn är under snabb omvand-
ling varvid patent- och IP-frågor fått och får snabbt ökad bety-
delse, bl.a. på grund av tätare ihopkoppling av civil och militär tek-
311
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att
patentera
SOU 2006:80
nik, internationalisering och ökad militär teknikhandel.T 17
För
PF FPT
denna sektor bör en IP- och affärsutvecklingsenhet inrättas och
regelverk och dylikt anpassas. Patent- och licensieringsmöjligheter
i denna sektor har i intervjuer bedömts som ganska stora utan att
militär sekretess utgör ett hinder. Dessa frågor kräver en särskild
utredning vilket härmed rekommenderas.
Företag med betydande statligt ägande såsom TeliaSonera och
Vattenfall har en mycket blygsam patentering och låga värden på
kvoten antal patent per FoU-krona (se statistikbilaga 16). Här bör
via statens styrelseinflytande särskilda genomlysningar av patent-
verksamheten och patenteringsmöjligheterna genomföras i form av
s.k. ”IP audits”.
Universitetssektorn är föremål för tillräcklig uppmärksamhet i
olika utredningssammanhang vad gäller IP-frågor, varför inga sär-
skilt riktade insatser behöver specificeras inom ramen för denna
utredning.T
18
PF FPT
Finanssektorns, inklusive försäkringsbranschens, patenterings-
möjligheter är begränsade vad gäller svenska och europeiska patent,
men möjligheterna är ändå förmodligen underutnyttjade. Framför-
allt är patent- och IP-medvetenheten låg, såväl absolut som relativt
ledande aktuella och framtida konkurrenter i främst Nordamerika.
Även här bör IP-genomlysningar (”IP audits”) beställas av styrelser
med statligt inflytande, också med sikte på att stimulera icke stat-
liga aktörer i sektorn till liknande åtgärder. Möjligheterna att gene-
rera patent, licensaffärer och därtill relaterad tillväxt finns i denna
sektor som i ökad grad kan förväntas bli innovationsberoende, men
möjligheterna får samtidigt inte överskattas.
Den medicinska sektorn (inkl. bio- och hälsoområdet) är ytterli-
gare ett exempel på en alltmer teknikintensiv statlig tjänstesektor.
Man kan t.o.m. hävda att denna sektor i framtiden kommer att vara
teknikdrivande på många områden i likhet med vad den militära
sektorn har varit på många områden som tidigare nämnts. Sektorn
utgörs till stor del av statliga aktörer som inte varit utsatta för
marknadskonkurrens som gett anledning att i väsentlig omfattning
utnyttja patent i konkurrens- eller kommersialiseringssyfte. Till en
del överlappar sektorn med universitetssektorn. I likhet med den
militära sektorn kan den medicinska förväntas genomgå en stor
17
Se t.ex. rapporten ”Strategic Use and Adaptation of Intellectual
Property Rights Systems
TP PT
in Information and Communications Technologies-based Research”. Expert
Group Report,
European Commission, 2003 (EUR 20734 EN).
18
Se t.ex. SOU (2005:95).
TP PT
312
SOU
2006:80
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera
omvandling under de närmaste 20 åren, vilket svarar mot den pla-
neringshorisont som gäller för en idag inlämnad patentansökan.
Det finns således anledning att
anta att även denna sektor un-
derinvesterar i patent. Sektorn är emellertid alltför heterogen och
särpräglad för generella rekommendationer och särskilt riktade in-
satser behövs. Inte heller här har det varit möjligt att inom denna
utrednings ram närmare specificera dylika särskilda insatser, varför
sektorns innovations- och tillväxtmöjligheter och behov av patent-
och innovationsstimulerande åtgärder bör utredas ytterligare. Här-
vid bör bl.a. beaktas hur:
− teknikupphandling och
patenthantering i samband därmed kan
utformas;
− medvetenhet och kunnande om
patent och innovationer hos
läkare och
sjukhuspersonal i allmänhet kan förbättras;
− IP-strategier kan utvecklas
för olika FoU-investeringar och fi-
nansieringsformer i
sektorn, inklusive finansiering via privata
fonder och finansiärer.
Särskilda riktade insatser bör slutligen genomföras för förstagångs-
ansökare av patent, speciellt då SMF och enskilda forskare, uppfin-
nare och entreprenörer. Denna kategori är speciellt viktig att intro-
ducera i patentsystemet via medvetandehöjning och avgiftsreduce-
rad rådgivning och patentansökan. Härvid kan en tysk modell an-
vändas (se textruta 11.2 nedan). Möjligheterna för PRV att bistå
och subventionera förstagångsansökare på detta sätt behandlas i
kapitel 10.T 19 PF FPT
Textruta 11.2 SMF-Patent-Initiativ
Ett program som introducerar
patentsystemet för nykomlingar med
fokus på icke-högteknologiska SMF och
entreprenörer – ett fram-
gångsrikt exempel från Tyskland
Det tyska ministeriet för utbildning och
forskning (BMBF)
startade September 1996 ett program för
att stödja ‘nykom-
lingar’ från industrin (SMF och enskilda
uppfinnare och entre-
prenörer) i arbetet med att skydda och
utnyttja sina uppfin-
ningar när de söker sitt första patent
(eller när mer än fem år
förflutit sedan senaste patentansökan).
19
Se också bakgrundsrapport nr B10,
”Licensberedskap, patenträttsliga utlåtanden från PRV
TP PT
och avgiftsreducering för små företag och organisationer”.
313
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera SOU 2006:80
Programmets mål är:
− att minska befintliga svårigheter i användningen av
patentsy-
stemet och förbättra hanteringen av innovationer i SMF
− att höja antalet kvalificerade patentansökningar
− att öka medvetenheten om kommersiella aspekter på
upp-
finningar och kunnandet om dessas kommersialisering
− att förbättra utnyttjandet av patentinformation i
SMF
− att öka förutsättningarna för bättre
kommersialisering av pa-
tent i SMF
Ministeriet stödjer följande fem huvuduppgifter med vardera
50 % av kostnaderna (maximum totalt 8.000€):
1. En föregående undersökning av nyhetsvärde med hög kvali-
tet med hjälp av patentagenter för att skapa den bästa möj-
liga grunden för en patentansökning (max.: 800€)
2. En lönsamhetsanalys och patentvärdering (max.: 800€)
3. Patentansökan hos det tyska verket för patent och varumär-
ken (DPMA) med stöd av kvalificerade patentagenter (max.:
2.100€)
4. Professionellt stöd för uppfinningens kommersialisering
(max.: 1.600€)
5. Professionellt stöd av kvalificerade patentagenter för att få
patentskydd utomlands (max.: 2.700€)
En utvärdering av programmet i september 2002 visade på dess
framgång. Andelen av patent sökta genom programmet vilka
beviljades av DPMA var 75 %, vilket var högre än verkets ge-
nomsnitt på 44 %. Deltagande företag konstaterade att de be-
viljade egendomsrättigheterna har ökat deras konkurrenskraft,
stimulerat försäljning, gett motivation åt FoU-anställda och
förbättrat deras vinster. Fram till december 2003 hade 3.598
SMF och entreprenörer deltagit i detta program.
Källa och ytterligare information:
http://www.patente.bmbf.de/de/foerd_192.php
11.3.2.3 Åtgärder för att öka FoU-resurserna
Patenteringsfrekvensen påverkas som nämnts i hög grad av interna
FoU-resurser. En ökning av dessa inom vissa sektorer och före-
tagstyper är sannolikt motiverad, inte minst för att patentsystemet
ofta inte räcker till för att motverka en allmän tendens till underin-
314
SOU
2006:80
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera
vesteringar i FoU. Statliga åtgärder av olika slag finns och planeras,
varför ytterligare förslag inte behöver framföras inom ramen för
denna utredning.T 20 Dock rekommenderar denna utredning, som
PF FPT
ovan nämnts, en öronmärkning inom ramen för avsatta FoU-me-
del, nya såväl som gamla, i form av ett 4 %-igt mål i genomsnitt för
andelen patent- och IPR- relaterade investeringar av FoU-medlen
med variationer inom 4±1 % beroende på sektor och företagstyp.
Metoden med öronmärkning kan diskuteras men fördelarna
överväger nackdelarna i fallet med patent- och IPR-arbete. Meto-
den ligger i linje med EUs målsättning för FoU-investeringar och
har också rekommenderats för patent- och IPR-arbete.T 21
Uppfölj-
PF FPT
ning av arbetet med
måluppfyllelse bör administreras av respektive
FoU-ansvarig myndighet
(VINNOVA, SSF, NUTEK, etc.) samt
av ansvariga
departement.T
22
PF FPT
11.3.2.4 Åtgärder för stimulans av patenteringsbenägenheten
genom faktorer väsentligen utanför enskilda företags
kontroll
Ovanstående rekommendationer grundas på de faktorer som på-
verkar patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens och kan
påverkas direkt av företagen själva och indirekt av företagsexterna
aktörer såsom statliga myndigheter.
Ett antal ytterligare faktorer som påverkar patenteringsbenägen-
het och patenteringsfrekvens men väsentligen ligger utanför en-
skilda företags kontroll kan vidare identifieras, som i tabell 11.1,
och ligga till grund för ytterligare rekommendationer, vilka följer
nedan.
a. Förbättra finansieringsmöjligheterna för patentering i SMF,
speciellt i tidiga faser
Även om anställning av interna patentspecialister är av avgörande
betydelse i företagen får inte effekten av andra stimulansåtgärder
underskattas. En viktig faktor speciellt för SMF, vilken påpekats i
många sammanhang, är finansieringen av patentkostnader, speciellt
20
Här kan nämnas det utsatta målet att statligt FoU-stöd skall uppgå till
1 % av BNP.
TP PT
21
Se rapporten ”Strategic Use and Adaptation of Intellectual Property
Rights Systems in
TP PT
Information and Communications Technologies-based Research”. Expert
Group Report,
European Commission, 2003 (EUR 20734 EN).
22
En redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av detta 4 %-mål finns i
bilaga 17.
TP PT
315
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att
patentera
SOU 2006:80
i tidiga faser av ett utvecklingsarbete. För att underlätta denna fi-
nansiering föreslås här dels särskilda statliga patentlån med för-
månliga villkor, dels en avgiftsreducering vid förstagångsansökan
till PRV (nationell eller via PCT) inom ramen för de subventione-
ringsmöjligheter som kan skapas, t.ex. via ett rådgivnings- och pri-
oriteringsarbete. Möjligheten för patentansökaren att sälja patent-
andelar redan innan patentet beviljas bör dessutom medvetandegö-
ras och utvecklas. En snabbare prioriterad handläggning av PRV av
förstagångsansökningar bör också kunna ske utan extra avgift (vil-
ket är en form av subventionering). Samtidigt kan en skiftning av
avgifter för upprätthållande av patent ske från tidiga till sena år i
subventionerande syfte.T 23 Härutöver underlättas finansieringen yt-
PF FPT
terligare av allmänna stöd för kostnader för patent och patentspeci-
alister samt subventionering av anställning av dessa som beskrivits
ovan. En förbättring av metoder för patent- och IP-värdering och
prissättning av IP-rättigheter underlättar vidare framväxt av mark-
nader och finansiella instrument av olika slag, vilka i sin tur under-
lättar finansiering.
I samband med att nya redovisningsregler tas i bruk bör gynn-
samma skatte- och avskrivningsregler utformas. Till exempel bör
investeringar i eller betalning i form av patentandelar kunna avskri-
vas mot en större grupp av inkomstkällor än enbart upplupna ro-
yaltyintäkter. Möjligheter till utjämning över flera år och fram-
skjutning i tiden av royaltyinkomster och licensintäkter inklusive
engångsbetalningar (down payments) bör utformas och anpassas,
vilket kräver en översyn av nuvarande regelverk. Samtidigt finns
redan möjligheter att i IP-försäljningsavtal åstadkomma utjäm-
ningar, framskjutningar och riskspridning, t.ex. genom progressiva
eller degressiva royalty-satser på lämpligt utformade royalty-baser.
Dessa möjligheter bör framhållas och belysas i olika informations-
och utbildningsinsatser.
Slutligen bör en kompetent övervakning från olika myndigheters
sida (från skattemyndigheter, Finansinspektionen m.fl.) ske av
marknader för och värdering av IP-tillgångar. Detta eftersom IP-
värderingsmetoder är otillförlitliga och tveksamma värderingssätt
uppstår till följd därav. Möjligheterna till självkorrigerande mark-
nader på detta område är begränsade.
23
Det finns ytterligt få samhällsekonomiska studier av hur den årliga
avgiftsstrukturen för
TP PT
upprätthållande av patent bör se ut, varför en sådan översyn är
påkallad för PRVs räkning.
Medellivslängden för ett patent hos PRV är också hög i internationell
jämförelse.
316
SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka
patentförståelse och benägenhet att patentera
b. Förbättra patentekonomin vid tvistemål
Det förtjänar återigen att framhållas vilken stor ökning av patente-
ringsbenägenhet och patenteringsfrekvens som skedde efter inrät-
tandet av specialdomstolen CAFC för patentmål i USA 1982. Pa-
tentekonomin för patenträttsinnehavare förbättrades avsevärt vil-
ket fick oväntade följdeffekter. Företagsexternt bestämda kostna-
der och intäkter från patent kan således i hög grad påverkas via lag-
stiftning och domstolspraxis rörande patenttvister. I Sverige liksom
Europa (med vissa undantag) är såväl skadestånd som tvistekostna-
der betydligt lägre än i USA, även om tvistekostnaderna fortfa-
rande är avskräckande höga, speciellt för SMF. Som framgått av
utredningens studier och kontakter är det dock en viktig erfarenhet
att en stark beredskap för patentförsvar måste finnas redan vid pa-
tentansökan. Dessutom är USA-marknaden, med dess fortsatta
trender mot fler och dyrare patenttvister och hotstrategier, viktig
även för kunskapsintensiva SMF. Samtidigt sprider sig tendenser
och attityder från USA i IP-frågor till Europa och världen i övrigt
på gott och ont.
Behovet av en specialdomstol och förbättrade
beräkningsgrunder
för höjning av skadestånd vid patentintrång har redan behandlats.
Ett arbete med utredning av dessa frågor pågår redan. Ytterligare
rekommendationer är i nuläget inte påkallade inom ramen för
denna utredning.
c. Verka för att vidga det patenterbara uppfinningsområdet på
sikt
Patenterbarhetskriterierna i allmänhet och deras tillämpning i
praxis kan naturligtvis i sig ändras så att patenteringsfrekvens och
patenteringsbenägenhet ändras. Patentsystemets samhällsekono-
miska funktion måste dock självklart vara vägledande. Från företa-
gens sida upplevs patentsystemet oftast fungera i stort sett till-
fredsställande på bioteknikområdet men otillfredsställande på IT-
och mjukvaruområdet. Utredningens rekommendation att utifrån
ekonomiska utgångspunkter dels höja kravet på uppfinningshöjd,
dels omformulera och komplettera kravet på teknisk karaktär och
därmed införa en ny tolkning av begreppet industriell tillämpbarhet
har redan diskuterats. Behovet av på så sätt områdesmässigt vid-
gade patenteringsmöjligheter men med strängare krav på uppfin-
ningshöjd har framförts av såväl stora som små företag inom ramen
317
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att
patentera
SOU 2006:80
för utredningens studier samt i andra sammanhang. Den FoU- och
innovationsreducerande effekten av datorrelaterade patent torde
härvidlag vara av underordnad betydelse relativt den FoU- och in-
novationsstimulerande effekten. Man måste då komma ihåg att en
ny tolkning av kravet på industriell tillämpbarhet måste ske samti-
digt med att en skärpt praxis beträffande kravet på uppfinningshöjd
införs.T 24 (En skärpning av kravet på uppfinningshöjd är dock påkal-
PF FPT
lad även med gällande tolkning av industriell tillämpbarhet.)
Dessa frågor är emellertid svåra att ensidigt påverka av enskilda
stater och deras myndigheter. Genom internationella fördrag, avtal,
överenskommelser och åtaganden i olika processer beskärs påver-
kansmöjligheterna på kort sikt. Det får emellertid inte hindra att
enskilda stater argumenterar för ett reformarbete på längre sikt när
en ekonomisk analys visar att reformer behövs. Som tidigare
nämnts bör också en översyn ske inom EU av regelverket under de
kommande åren.
d. Integrera en aktiv patentpolitik med allmän FoU-,
innovations- och tillväxtpolitik, genom bl.a. bättre
utnyttjande av patentinformation
FoU-verksamhetens patenteringsmöjligheter kan naturligtvis på-
verkas av enskilda stater och myndigheter, speciellt inom ramen för
en allmän integration av aktiv statlig patentpolitik med statlig FoU-
, innovations- och tillväxtpolitik. Positiva externa effekter, skalför-
delar, synergier, klustereffekter etc. kan skapas eller förstärkas ge-
nom en dylik integration, vilket redan har diskuterats. Här bör
dock tilläggas den betydelse och potential som patentinformation
och patentstatistik har tillsammans med övrig statistik vid utform-
ning av FoU-, innovations- och tillväxtpolitik. En avsedd funktion
med patentsystemet är ju att sprida teknikinformation för att öka
den allmänna FoU-effektiviteten. Detta förtjänar att påpekas, ef-
tersom patentinformation som regel är underutnyttjad av såväl fö-
retag som myndigheter. Utbudet av dylika tjänster och verktyg
växer snabbt, medan efterfrågesidan släpar efter. Inom ramen för
4%-målet för IPR/FoU-resurskvoten bör myndigheter ansvariga
24
Kravet på teknisk karaktär har också fått fungera som ett sätt att
begränsa skyddsomfånget
TP PT
för ett patent. Detta är förstås en viktig funktion, som dock kan
åstadkommas på flera sätt.
Eftersom patenträtten avser att justera för en underinvesteringstendens
utan att uppkomna
kostnader och sidoeffekter i övrigt överväger, är det rimligt att ha en
tydlig koppling mellan
patenterbarhetskrav och den patentsökta uppfinningens
investeringskaraktär. Denna tydliga
koppling finns inte idag annat än i form av kravet på uppfinningshöjd.
318
SOU
2006:80
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera
för utformning av FoU-politik och fördelning av FoU-resurser
upphandla och genomföra patentanalyser i ökad utsträckning, och
samtidigt kombinera dessa analyser med andra analyser, t.ex. publi-
kationsanalyser och tillväxtanalyser. Härvidlag bör PRVs statistik-
produktion förbättras och PRV eller PRV närstående enheter, lik-
som vissa kompetenscentra i övrigt (t.ex. ITPS), utvecklas till vik-
tiga och kompetenta leverantörer genom en medveten upphand-
lingspolitik.
Patentanalyser har många
tillämpningsområden. Vad gäller på-
verkan på patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens så kan
de användas för att bl.a.:
− Identifiera
uppfinningsmöjligheter i allmänhet.
− Identifiera speciellt
fruktbara områden, utvecklingsriktningar
och trender.
− Identifiera lovande
teknikkombinationer.
− I viss – om än begränsad –
mån indikera hög- och lågproduk-
tiva sektorer,
regioner, företag och individer.
− Indikera tekniska
flaskhalsproblem (indikeras av ökad patent-
täthet).
− Identifiera kandidater för
licensaffärer, uppköp och samarbe-
ten.
Detta är bara en kort exempellista. Det finns även fällor och fel i
användning av patentanalyser. En närmare genomgång av dessa och
övriga detaljrekommendationer i sammanhanget får emellertid
lämnas därhän.T 25 PF FPT
En ökad användning av
patentanalyser bör främjas bland företa-
gen, inte minst SMF, vilket kan ske inom ramen för tidigare före-
slagna stimulansåtgärder. I detta sammanhang avses främst en ökad
statlig användning av patentinformation som ett av flera medel att
utforma, integrera och följa upp politik och politiska åtgärder av
olika slag för FoU, patent, innovationer och tillväxt. Till exempel
kan det tidigare påtalade divergensproblemet mellan svenska stor-
företags verksamhet och svenska forskningsföretags verksamhet
inom bioteknikområdet kartläggas, analyseras och åtgärdas till del
med hjälp av patentanalyser kombinerade med andra analyser. Na-
noteknikområdet utgör ett annat exempel på ett teknikområde med
stora behov av och möjligheter för patentanalyser genom att detta
25
En utförligare redovisning med
ytterligare referenser finns i Granstrand (2000). En speciell
TP PT
och växande svårighet, inte minst för SMF, är analys av asiatisk
patentinformation.
319
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera SOU 2006:80
område torde vara det första generiska teknikområde (GPT) som
patenterats intensivt redan från första början, långt innan väsentliga
kommersialiseringsfaser inträtt.
e. Åtgärder mot konjunktursvängningar
En diskussion om eventuella åtgärder mot konjunkturcyklicitet i
patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens utelämnas här.
Dels är konjunkturberoendet normalt inte så starkt, dels är det
FoU-beroende och beroende av enskilda stora företag. Det är dess-
utom svårt att påverka genom patentrelaterade åtgärder. PRV lik-
som patentbyråer bör dock i likhet med företag i allmänhet ha en
beredskap för konjunkturcykler.
Vad som bör framhållas här som förhållandevis nytt, och troligen
av ökad vikt i en alltmer kunskapsbaserad ekonomi med bestående
betydande konjunktursvängningar, är statens roll att stödja en
överlevnad av viktig FoU i industrin. Behovet av olika former av
sådant konjunkturellt FoU-stöd till industrin kan visa sig överras-
kande stort och leda till temporär undanträngning av andra typer av
stöd.T 26 PF FPT
11.4
Sammanfattning
Specifika rekommendationer för att dels öka förståelse och insikt
hos företagen om patentekonomi, dels öka företagens möjlighet
och vilja att patentera, har redovisats i detta kapitel. Ökad patent-
ekonomisk förståelse kan härvid antas öka patenteringsbenägen-
heten, som i sin tur ökar patenteringsfrekvensen, allt annat lika.
Patenteringsfrekvensen påverkas dock av ett antal ytterligare fakto-
rer inom och utom såväl företagens som statens kontroll, faktorer
som också har legat till grund för rekommendationerna.
Att förstå patentekonomi involverar några grundläggande svå-
righeter. Dels är patentfrågor komplexa och tvärvetenskapliga med
många sammanvävda ekonomiska, juridiska och tekniska aspekter,
dels är kostnader och intäkter långsiktiga och därmed av invester-
ingskaraktär, samtidigt som patentkostnaderna är mycket tydligare
än patentintäkterna. Dessutom är patentintäkterna i högsta grad
26
Frågan om konjunktursvängningar dämpas eller inte i en alltmer
kunskapsbaserad eko-
TP PT
nomi är öppen. Vissa resultat pekar på en möjlig dämpning i den reala
ekonomin. Samtidigt
tenderar volatiliteten att öka på finansmarknaderna. (Se t.ex. DeLong
2002.)
320
SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att
öka patentförståelse och benägenhet att patentera
skevt fördelade och så skevt fördelade att ren patenträkning ofta
blir missvisande. Ett antal primära brister i patenteringskompetens
i svenska företag redovisades också, bl.a. brister i affärsstrategisk
och affärsekonomisk kompetens, och därmed brister i integration
av och samspel mellan affärsstrategier och IP-strategier i företagen.
Härutöver finns en utbredd brist på grundläggande patentmedve-
tenhet inom näringslivet, speciellt bland SMF, högskolevärlden och
inom den politiska världen.
Problemen att höja medvetenhet och förståelse om patent och
patentekonomi är vare sig nya eller enbart svenska, men har ac-
centuerats av pro-patent-utvecklingen, vilket lett till insatser av
olika slag i olika länder. Kapitlet redovisar härvid några erfarenhe-
ter, som att patenttvister och stora skadestånd och aggressiva pa-
tentbeteenden hos konkurrenter har stor betydelse, liksom goda
exempel på nya affärsmöjligheter, samt också nationella studier
med konkurrentjämförelser (”benchmarking”-studier). Statliga
och/eller statsstödda program och insatser för rådgivning och stöd
kan härvid spela stor roll, bl.a. för att reducera dyra lärpengar i fö-
retagen.
Kapitlet redovisar sedan olika rekommendationer för att
dels öka
patentmedvetenhet och patentrådgivning, dels öka patentförståel-
sen. Ett antal statsstödda program, kampanjer, priser, studier och
mediainsatser för ökad medvetenhet (”awareness programs”) före-
slås specificeras, upphandlas, genomföras och utvärderas genom
Näringsdepartementets försorg. Dessa program bör sammankopp-
las med dels program och insatser för affärsutveckling, innovatio-
ner och entreprenörskap i allmänhet, dels med patentrådgivnings-
insatser i form av subventionerad men kvalificerad rådgivning och
subventionerad ansökningsavgift till första- och andragångsansö-
kare under en 5-årsperiod. Ett antal tjänster motsvarande 15–20
heltidstjänster till en början bör inrättas för detta och placeras vid
nationella kompetenscentra, inklusive PRV, och regionala utveck-
lingscentra. Ett system för kvalitetssäkring av att tillräcklig patent-
och licenskompetens finns tillgänglig vid statsstödda FoU-program
och FoU-samarbeten bör också utformas.
Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila
Närings-
departementet i samverkan med i övrigt berörda departement.
Näringsdepartementet bör därvid förstärkas, speciellt med ekono-
misk kompetens i patent-, IP- och innovationsekonomi.
De åtgärder som föreslås för att öka förståelsen av patent
och
patentekonomi – dock återigen i ett större sammanhang av innova-
321
Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet
att patentera SOU 2006:80
tioner och entreprenörskap – är att inrätta 3-4 nationella kompe-
tenscentra för utbildning, rådgivning och forskning; 3–4 nya pro-
fessurer i IP- och innovationsekonomi med ansvar för bl.a. lärar-
och forskarutbildning; inrättande av olika specialiserande och diffe-
rentierande master-program för tekniker, ekonomer och jurister;
obligatorisk ”värnpliktsutbildning” i patentekonomi (inklusive li-
censekonomi), patentjuridik och patentteknik i universitets- och
högskoleutbildningen samt i all utbildning i entreprenörskap, inno-
vationsfrågor och dylikt; samt finansiellt stöd till företagens intern-
och fortbildning inom IP, inklusive stöd till IP-chefsutbildning och
IP-trainee-utbildning. Därutöver bör två koncentrerade utbild-
ningsinsatser snarast genomföras, en för att täcka ett utbildnings-
behov för de IP-rådgivare som nämnts ovan och en för att utbilda
patentspecialister för certifiering som European Patent Attorney,
en kategori specialister som Sverige har en allvarlig och växande
brist av. Alla dessa utbildningsinsatser skall kvalitetssäkras och ett
certifieringssystem för IP-specialister utvecklas utöver certifie-
ringen av European Patent Attorneys.
Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Utbild-
ningsdepartementet i nära samverkan med Näringsdepartementet.
De direkta åtgärder som föreslås för att öka företagens möjlig-
heter och vilja att patentera innefattar, förutom åtgärderna ovan,
att ge ett särskilt statligt stöd för investeringar i patent och patent-
utbildningar kopplat till statliga FoU-stöd i övrigt; att ge särskild
stimulans åt anställning av interna patentspecialister; att komplet-
tera företagens egna stimulansåtgärder i form av särskilda belö-
ningssystem; att stödja framtagning av riktlinjer för företagsstyrel-
sers och affärsledningars patent- och IP-hantering samt ett antal
särskilt riktade insatser, speciellt till teknikbaserade tjänstesektorer
med stor offentlig del. Speciella utredningar av IP- och affärsut-
vecklingsfrågor inom den militära sektorn och den medicinska
sektorn bör härvid genomföras, bl.a. för att bedöma potential och
former för teknikupphandling och teknikhandel.
För de åtgärder ovan som kan kopplas till övriga aktuella statliga
åtgärder för att stödja och öka FoU-resurserna i det svenska FoU-
systemet, bör en öronmärkning ske i form av ett 4 %-mål för kost-
naderna för patent- och IPR-arbete som andel av FoU-kostna-
derna, med variationer på ±1 % beroende på sektor och företags-
typ.
Vidare föreslås förbättrade finansieringsmöjligheter för inve-
steringar i patent i SMF, speciellt i tidiga faser, där också en häv-
322
SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka
patentförståelse och benägenhet att patentera
stång kan fås för finansiering via privat riskkapital. För detta ända-
mål föreslås särskilda patentlån med förmånliga villkor, avgiftsre-
ducering vid första- och andragångsansökan till PRV, möjlighet till
en snabbare, prioriterad handläggning av PRV och förstärkt råd-
givning, inklusive språklig sådan. För detta krävs ändring i PRVs
instruktioner.
I övrigt behöver metoder för IP-värdering förbättras och
kvali-
tetssäkras, inte minst i samband med att nya redovisningsregler för
immateriella tillgångar, dvs. IP, tas i bruk. Samtidigt behöver de
svenska skadestånden för patent- och IP-intrång höjas och grun-
derna för skadeståndsberäkning förbättras. En översyn av dessa
frågor tillsammans med skattefrågor som berör patent och licens-
handel bör genomföras. Likaså behöver en översyn av regelverket
för patentsystemet, inklusive regler för det patenterbara uppfin-
ningsområdet, genomföras och koordineras med ett motsvarande
arbete inom EU. I god tid inför en regelöversyn inom EU, vilken
förhoppningsvis snart kommer, bör härvid förberedas en vidgning
av det patenterbara området genom en omformulering av kravet på
teknisk karaktär med syfte att bättre ta hänsyn till behovet att av-
väga och koordinera innovationsinvesteringar i allmänhet, och
därmed också innovationsinvesteringar inom tjänstesektorn. Oav-
sett formuleringen av detta krav bör en höjning av kravet på upp-
finningshöjd ske.
Slutligen föreslås en ökad användning av patentinformation
och
patentanalyser för utformning av patentpolitik och dennas integra-
tion med FoU-, innovations- och tillväxtpolitik. Exempel på vik-
tiga områden för detta är biohälsoteknik och nanoteknik.
323