Del II
Introduktion till kunskaps-, patent-,
innovations- och tillväxtekonomi och
samband mellan patentering och tillväxt
Kapitel 4: En alltmer kunskapsbaserad
ekonomi
med en ny IP-regim växer
fram
Kapitel 5: Innovations- och patentekonomi –
en
introduktion
Kapitel 6: Ekonomisk tillväxt – allmän
beskrivning
Kapitel 7: Tidigare studier och övriga
utredningar av relevans för
innovationer och patent
4 En alltmer
kunskapsbaserad
ekonomi
med en ny IP-regim
växer fram
Folk pratar om en ny ekonomi – trams. Det finns ingen ny
ekonomi,
det finns ingen gammal ekonomi.
Percy Barnevik, Dagens Industri 6/6 2000
Jag tror att vi verkligen är på väg in i en rejält
förändrad ekonomi, där
snabbhet blir oerhört viktigt.
Birgitta Johansson-Hedberg, Dagens Industri 17/6 2000
Future competition in the world is IP competition.
Wen Jiabao, Chinese Prime Minister, June 2004
4.1 Inledning
Detta kapitel ger en översikt av tre viktiga sammanhängande glo-
bala utvecklingar nämligen
a. den gradvisa framväxten av en alltmer kunskapsbaserad eko-
nomi med en nyligen inträdd dominans av kunskap och
intel-
lektuellt kapital i de flesta i-länder
b. den snabba framväxten av den s.k. pro-patent-eran inom ramen
för en ny IP-regim
c. den fortsatta internationaliseringen och globaliseringen inom
vars ram en trolig utveckling kommer att ske av en
mer aggres-
siv IP- och innovationspolitik i viktiga asiatiska
länder (Japan,
Kina, Korea, Indien m.fl.).
Kapitlet skall ses som en allmän bakgrund till kommande kapitel.
101
En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer
fram
SOU 2006:80
4.2
Det intellektuella kapitalets nya dominans
Framväxten av en alltmer – snarare än ny – kunskapsbaserad eko-
nomi har skett gradvis under många sekel. Skall man peka ut en
tidsperiod då ekonomierna i de viktigaste i-länderna började domi-
neras i någon ekonomisk mening av kunskap och intellektuellt ka-
pital så är det 1980- och 1990-talet. Ser man till orsakerna bakom
denna utveckling så finns starka skäl att vara teknocentrisk och
peka på betydelsen av nya teknologier som ackumulerats över lång
tidT 1 . I förhållande till kunskap i allmänhet har teknisk kunskap spe-
PF FPT
ciella egenskaper som gör den särskilt kumulativ och värdeska-
pande i ett ekonomiskt system. Speciellt nya informations- och
kommunikationsteknologier har möjliggjort:
a. En radikalt ökad produktion och snabbare global distribution
av data, information och kunskap;
b. En minskning av transaktionskostnader på informations- och
kunskapsmarknader, inklusive teknologimarknader och infor-
mationsmarknader med många små mikrotransaktioner, var-
igenom gamla marknader växer och effektiviseras samtidigt
som helt nya marknader skapas;
c. En ökad privatisering av intellektuellt kapital och dessas in-
täktsströmmar genom såväl legala som tekniska medel (t.ex.
kryptering och elektroniska lås).
Intellektuellt kapital kan enkelt definieras som icke-fysiskt, icke
finansiellt kapital. Idéer, kunskap, kompetens, relationer och inno-
vationer är viktiga källor till intellektuellt kapital, men enbart under
förutsättning att intäkterna därifrån kan privatiseras av företag och
andra aktörer, åtminstone delvis och temporärt. För detta krävs att
management, ekonomi, immaterialrätter och teknik samverkar. Ett
antal indikatorer visar således att denna kapitaltyp alltmer har
kommit att dominera i företags tillgångar, investeringar och resul-
tat i termer av tillväxt, vinst, sysselsättning m.m. Dominansen av
intellektuellt kapital uttryckt i börsvärden världen över har inte
heller rubbats av att den s.k. IT-bubblan sprack. Dominansen
skulle i själva verket ”klara” ytterligare ett antal börsbubblor av
motsvarande storlek. Vad som emellertid är nytt och förmodligen
bestående är stora svängningar i finansmarknadernas företagsvärde-
ringar.
1
Se Granstrand (2000, 2000b) för en mer detaljerad beskrivning och
analys.
TP PT
102
SOU
2006:80
En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram
Vidare slits inte kunskap ut
eller förbrukas om den används utan
växer stadigt. Inte minst sker detta genom att möjligheter till nya
kombinationer av existerande kunskapselement skapas, kombina-
tioner som i sin tur utgör nya kunskapselement osv.T
2
PF FPT
Det går således att
konstatera att en ny typ av kunskapsbaserad
ekonomi har kommit för att stanna, en ekonomi som är ny i me-
ningen att den nyligen kommit att domineras av kunskap och in-
tellektuellt kapital. Uttrycket ’den nya ekonomin’ är emellertid
missvisande genom att det indikerar att en helt ny typ av ekonomi
skapats som snabbt har ersatt en gammal ekonomi. Man bör notera
i detta sammanhang att alla gamla grundläggande institutioner i ett
kapitalistiskt ekonomiskt system inte har förändrats i grunden
(t.ex. privat företagsamhet, marknadskonkurrens, privata vinster
och privat äganderätt). Snarare har dessa institutioner stärkts och
internationaliserats under 1990-talet efter Sovjetimperiets fall.
4.3
Framväxten av en ny IP-regim
4.3.1 En ny
immaterialrättsordning och en pro-patent-era
utvecklas
4.3.1.1 Begreppet IP-regim
Begreppet IP-regim avser ett allmänt styrningssätt eller
styrsystem
för immateriell egendom och immateriella rättigheter
(intellectual
property – IP, respektive intellectual property rights –
IPRs). Styr-
ningen omfattar då såväl den politiska styrningen på
nationell och
internationell nivå som styrningen genom marknader och
manage-
ment i företag och andra organisationer och omfattar alla
hjälpme-
del härför, t.ex. tekniska och legala. Styrningen omfattar
också alla
former av immateriell egendom och rättigheter, inte bara
patent
utan också affärshemligheter och know-how, varumärken,
design,
mönster, upphovsrätter (copyright), databaser m.m.
2
Man kan förstås fördjupa
resonemanget och ta hänsyn till risker att kunskap förstörs
TP PT
genom lagring i fysiska eller biologiska medier eller att
kunskapsöverföring mellan genera-
tioner försvåras eller att en så stor brist på en livsavgörande primär
fysisk resurs uppstår att
dess ekonomiska värdeökning bidrar till att dominansen av
intellektuellt kapital rubbas.
Dylika scenarier är dock för närvarande inte sannolika.
103
En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer
fram SOU 2006:80
4.3.1.2 Historik
I början av 1980-talet men med rötter bakåt i tiden initierades i
USA ett antal åtgärder som kom att leda till en förvånansvärt snabb
och sedan internationellt bred övergång till en ny IP-regim. Möj-
ligheterna att erhålla och utnyttja immateriella rättigheter stärktes
på olika sätt, speciellt på patentområdet. Högsta domstolen i USA
(Supreme Court) tillät patentering av levande organismer och
mjukvara. En specialiserad appellationsdomstol (Court of Appeals
for the Federal Circuit – CAFC) inrättades. Denna kom att döma
oftare än tidigare till patenträttsinnehavarens fördel och samtidigt
utdöma väsentligt högre skadeståndsbelopp, vilket sammantaget
ökade värdet av en patenträttighet. En serie patenttvister startade
bl.a. mellan USA och Japan vilka utvecklades till formliga ’patent-
krig’. Konkurrensmyndigheter förändrade vidare sin syn på patent
från att primärt vara hindrande för statisk konkurrens till att pri-
märt vara främjande för innovationer och därmed dynamisk kon-
kurrens. Högsta politiska och industriella ledningen med Ronald
Reagan och ett antal kongressmän och storföretagsledare (t.ex. från
Pfizer och IBM) m.fl. drev aktivt frågor och kampanjer, och nya
förordningar och lagar instiftades, dock inga väsentligt större lag-
ändringar. Bland annat underlättades universitetens patentering.
Internationella IP-frågor lyftes över från WIPO till GATT och
drevs aktivt av USA:s förhandlare som ett led i en s.k. ”trade rela-
ted approach” för IP-frågor, vilket resulterade i det internationellt
viktiga TRIPs-avtalet från 1994.
En viktig bakomliggande orsak till dessa händelser var den ho-
tande ökningen av japansk och övrig asiatisk teknikbaserad kon-
kurrenskraft relativt USA, ett hot som blev uppenbart på 1980-ta-
let. Sammantaget innebar dessa händelser framväxten av den s.k.
”pro-patent-eran”, först i USA och sedan i resten av världen, där
den kom att dominera under 1990-talet. Därmed markerades en
tydlig och relativt snabb övergång från en gammal IP-regim med
genomsnittligt svaga immateriella rättigheter i olika länder till en
ny IP-regim.
Denna snabba framväxt av en ny IP-regim samspelade förstås
med den långt mer gradvisa framväxten av en alltmer kunskapsba-
serad ekonomi och man kan fråga sig vad som var hönan respektive
ägget. En närmare analys indikerar att den nya IP-regimen mer var
en konsekvens av än en orsak till den alltmer kunskapsbaserade
104
SOU
2006:80
En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram
ekonomins framväxt.T 3 Man kan t.ex. notera att de industrier som
PF FPT
producerade de informations- och kommunikationsteknologier
som i hög grad bidragit till ökningen av intellektuell
kapitalbildning
(dator-, telekom-, halvledar-, mjukvaruindustrin m.m.)
ursprungli-
gen växte fram före pro-patent-eran utan starka
immaterialrätts-
skydd.
4.3.1.3 Kritik
Slutligen har en allt starkare kritik mot den nya
IP-regimen också
växt fram från olika håll, t.ex. från utvecklingsländer
och från an-
hängare av den s.k. open source-rörelsen. Kritik mot
patentsyste-
met har alltid funnits men fått ökad styrka och delvis ny
inriktning
under senare år. Kritikerna hävdar att den nya IP-regimen
har ut-
formats alltför mycket i storföretagens intresse,
speciellt de ameri-
kanska, och att den blivit kontraproduktiv och snarare
hindrar än
främjar den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Bland
annat
kritiseras att man grovt sett får patent på alltför mycket
(t.ex.
mjukvara och affärsmetoder) och alltför lätt (dvs. med för
låga krav
på uppfinningshöjd), att patenttvister blir för många och
för dyra,
att små teknikbaserade och teknikberoende företag blir
missgyn-
nade, liksom utvecklingsländer, och att systemet helt
enkelt blivit
för dyrt om alla kostnader, inklusive
transaktionskostnader, räknas
in. En växande del av kritiken är informerad och seriös
samtidigt
som patent- och IP-områdets växande uppmärksamhet och
popula-
ritet lockar in många nya intressegrupper med högst
varierande in-
sikt och förståelse, inte minst ekonomer som liksom många
andra i
stort sett försummat patentfrågor under lång tid.
Snabbheten i
pendelrörelsen från en svag till en stark IP-regim ger i
sig anledning
att bevaka om denna utveckling gått för långt i vissa
avseenden, vil-
ket kan befaras. Kunskapsläget om dessa frågor är dock
bristfälligt
av historiska skäl, speciellt vad gäller empiriska studier
och erfaren-
heter. Se vidare kapitel 5.
3
Se t.ex. Coriat och Orsi (2002),
Granstrand (2000, 2004) och Jaffe (2000).
TP PT
105
En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer
fram SOU 2006:80
4.3.2 Nya skyddsteknologier
utvecklas
Privatisering av intellektuellt kapital och dess intäktsströmmar kan
ske, inte bara genom en förstärkning av privata äganderätter och
ökade legala möjligheter till kontroll av intellektuell egendom, utan
också genom olika tekniska hjälpmedel och strategier för att ut-
nyttja dessa möjligheter. Balansen mellan privat och allmän (pu-
blik) intellektuell egendom kan därvid rubbas av såväl teknikut-
veckling som rättsutveckling och därvidlag leda till alltför starka
eller alltför svaga privatiseringsmöjligheter för att skapa tillräckligt
välavvägda incitament för investeringar i innovationer. Balans i
dessa avseenden kan eftersträvas genom att t.ex. göra immaterial-
rätter temporära och begränsade så att kunskap och intellektuella
skapelser efter en tid övergår till att bli allmän egendom, dvs. ”soci-
aliseras”. Den tekniska utvecklingen kan härvid på olika områden
från tid till annan såväl öka som minska möjligheterna till privatise-
ring, respektive socialisering. Omfattningen av teknikutvecklingens
relativt motverkande effekter kan naturligtvis diskuteras, t.ex. vad
gäller open source-rörelser, fildelning och lägre imitationskostna-
der å ena sidan och nya skyddsteknologier som hela tiden utvecklas
av privata aktörer å andra sidan. Dessa skyddsteknologier kombine-
ras samtidigt med en lagstiftning som i stort hittills har utvecklats i
privatiserande riktning, för att sedan ligga till grund för nya affärs-
modeller. Exempel på detta finns inom industrier som t.ex. musik-,
film- och databasindustrier (benämns ofta ”copyright-industrier”)
liksom inom ”forskningsindustrier” inom bioteknik, IT m.m. Da-
tabaser t.ex. produceras och privatiseras genom legalt databasskydd
som är möjligt i Europa, plus kryptering och komplex arkitektur,
som kräver specialgjorda analysverktyg i form av mjukvara som
(speciellt i USA) kan skyddas med både patent, copyright och sek-
retess. Dessa databaser och analysverktyg uppgraderas mer eller
mindre löpande med olika kompatibilitet bakåt och framåt i tiden
varvid t.ex. analysverktygen erbjuds med höga säljmarginaler, me-
dan själva databaserna kanske nästan ges bort.
106
SOU
2006:80
En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram
4.4 Vad blir då effekterna av
en alltmer kunskaps-
baserad
ekonomi med en ny IP-regim?
Ser man på effekterna av den ekonomiska, rättsliga och tekniska
utvecklingen ovan så kan några effekter ses tydligt medan många
bara kan anas. Många andra effekter är troligen rent av oanade. Om
dessa vet vi bara att vi kommer att bli överraskade. Detta på grund
av att fundamentala skillnader mellan intellektuellt och fysiskt ka-
pital kan förväntas ge många effekter på lång sikt och stor bredd,
t.ex. vad gäller skalekonomi, synergier, kommunikationsekonomi,
konstruktion och allokering av äganderätter samt transaktions-
kostnader.
En specifik tydlig effekt vad gäller management är det gap
som
uppstått mellan företags- och affärsstrategier å ena sidan och stra-
tegier för intellektuell kapitalbyggnad å andra sidan, speciellt då
strategier för att bygga upp ett immaterialrättsskydd. Med den
snabbt ökade betydelsen av frågor gällande immaterialrättsskydd
och intellektuellt kapital sedan 1980-talet har dessa frågor blivit
strategiska – låt vara med olika takt i olika industrier – från att
mestadels ha varit operativa frågor för experter (förutom i kemi-
och läkemedelsindustrin). Därmed har ett behov skapats att dels
formulera IP-strategier, dels koppla dessa till företags- och affärs-
strategier, dels skapa löpande involvering och engagemang av före-
tags- och affärsledningar i IP-frågor. Ofta finns brister i kompetens
för att tillfredsställa detta behov och ibland saknas också medve-
tenhet därom.
Liknande bristsituationer har uppstått tidigare i
industrin, t.ex.
då teknik- och FoU-frågor växte fram som strategiska på 1960- och
70-talen, eller beträffande kvalitetsfrågor på 1980-talet. Situationer
som dessa kan då bemötas med bl.a. utbildning och forskning i ma-
nagement och ekonomi.
107
En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer
fram
SOU 2006:80
4.5
Asiatisk patentpolitik – ett tänkvärt scenario
Utvecklingen mot en alltmer kunskapsbaserad och IP-orienterad
ekonomi samverkar också med starka historiska tendenser mot
ökad internationalisering och globalisering.T 4 Den starka
ekono-
PF FPT
miska tillväxten i Asien är därvidlag välkänd. Flera skäl talar nu för
att länder i olika utvecklingsstadier kommer att fortsätta föra inte
bara en kraftfull innovations- och tillväxtpolitik utan också att
koppla denna politik till en pro-aktiv patentpolitik. En övergång
från en svag till en stark nationell IP-regim används också i ett
lämpligt utvecklingsskede för att växla över från en upphämt-
ningsfas (”catch-up”-fas) till en framträngningsfas (”forge-ahead”-
fas), vilket samtidigt försvårar för länder längre ner på utvecklings-
stegen att åka snålskjuts (”free-ride”) i sin upphämtning av andra
länders tekniska försprång.T 5 Detta har skett först i Japan, sedan i
PF FPT
Korea och sker nu och framöver högst sannolikt i Kina och så små-
ningom sannolikt också i Indien. Utvecklingen i Indien i detta av-
seende är dock fortfarande av främst inhemska skäl osäker, men
flera ekonomiska och politiska aspekter talar för att Indien kom-
mer att gå samma väg.
Konsekvenserna av denna utveckling kommer att bli mycket
stora och utmanande för svensk industri, inte minst dess små och
medelstora företag (SMF). Det finns för närvarande en utbredd
och befogad kluvenhet inom i-världen om hur Kina och Asien i öv-
rigt skall betraktas från IP- och teknikprotektionistiska utgångs-
punkter. Oron är stor över piratkopiering, inte minst bland svenska
SMF. Oron borde förmodligen vara större för vad som händer när
kinesiska och koreanska företag m.fl. börjar patentera i stor och
strategiskt genomtänkt omfattning och svenska företag, stora såväl
som små, möter deras patentmattor och strategiskt uppbyggda pa-
tentportföljer.T 6 Licensaffärer, ökad konkurrens, minskade margina-
PF FPT
ler, överhyrningar (”hire-overs”), uppköp och samgåenden kom-
4
Ett flertal definitioner av dessa begrepp förekommer. I korthet avser
internationalisering en
TP PT
internationell expansion av en verksamhet med någon grad av bibehållen
nationalitet och
som kan ske utifrån någon form av centrum, medan globalisering avser en
internationell
integrationsprocess i vilken nationsgränser och nationaliteter spelar
en alltmer underordnad
roll.
5
De engelska orden inom parentes är vanliga termer i litteraturen om
dessa fenomen, se t.ex.
TP PT
Abramovitz (1986, 1991).
6
I kapitel 9 redovisas patentstatistik som visar hur ett antal asiatiska
länder klättrat upp på
TP PT
patenttoppen i USA under senare år.
108
SOU
2006:80
En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram
mer då troligen att öka liksom patenttvister, samtidigt som en hel
del piratkopiering kommer att leva kvar.T
7
PF FPT
En föreställning om att man kan konkurrera framgångsrikt en-
bart med innovationer och entreprenörskap blir då förrädisk, dels
för att japanska, kinesiska, koreanska, indiska och andra företag i
Asien och andra delar av världen kommer att göra det lika bra eller
bättre och billigare, dels därför att de också i ökande grad konkur-
rerar med patent och andra former av IP-skydd. De japanska stor-
företagen har sedan länge visat prov på detta. Föreställningen att
japansk industri enbart varit duktig på att imitera och skulle få svå-
righeter att innovera har i stort sett kommit på skam. Den japanska
nationella IP-satsningen för närvarande, en satsning som också fo-
kuserar mycket på japanska SMF, kommer, förutom att ge resultat
i Japan, att tjänstgöra som förebild för andra asiatiska länder även
om satsningarna där ser olika ut (se kapitel 7).
I början av 1990-talet genomfördes en svensk studie i PRV:s och
Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA:s) regi, en studie som bl.a.
jämförde svenska och japanska storföretags patentering.T 8
Studien
PF FPT
med dess patentstatistik och analys av
patentrelaterade affärshän-
delser bidrog till att väsentligt höja
medvetenheten om och insat-
serna för ökad patentering i svensk
storindustri. Denna höjning i
Sverige kom ca 10 år efter uppstarten av
pro-patent-eran i USA, där
man tidigare identifierat och börjat
åtgärda behovet av en nationell
satsning på patent och IP-frågor.
Innovationspolitiska åtgärder av
detta slag är viktiga tidiga
indikationer i ett scenario-byggande, lik-
som tidiga insatser för utbildning av
patentingenjörer samt omor-
ganisationer. Patentstatistik med alla
sina brister utgör trots allt
efterföljande indikationer, även om
sådan statistik allmänt sett är
värdefull för analys av tekno-ekonomisk
utveckling, men mestadels
då på ett mer detaljerat plan. Forskar-
och ingenjörsutbildningen i
Japan, Kina, Korea och Indien m.m. är
således viktig att bevaka i
allmänhet och utbildningen av
patentingenjörer och övriga patent-
specialister i synnerhet i detta
sammanhang.
7
Man kan och bör utveckla scenarietänkandet genom att fråga sig vad som
egentligen
TP PT
hindrar att t.ex. ett flertal företag i Gnosjö-regionen blir
Kina-kontrollerade, en stor del av
svensk FoU utförs i Indien, Volvo blir halv-indiskt och TeliaSonera
blir koreanskt inom 20–
30 år, dvs. inom loppet av en generation. I patentsammanhang bör
scenarietänkandet utveck-
las genom att tänka 20 år, dvs. en normal maximal patentlivslängd,
framåt och bakåt i tiden,
dvs. att för 2006 jämföra utvecklingen under perioden 1986–2006 med en
möjlig utveckling
under perioden 2006–2026. I detta sammanhang är en varning befogad. I
den mån en utveck-
lingstakt stadigt ökar, dvs. utvecklingen accelereras, fås då lätt en
underskattning av den
framtida utvecklingsnivån.
8
Se IVA (1993) och Granstrand (2000).
TP PT
109
En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer
fram SOU 2006:80
4.6 Sammanfattning
Få bedömare ifrågasätter numera framväxten av en alltmer kun-
skapsbaserad ekonomi, däremot kan uttrycket ”den nya ekonomin”
ifrågasättas. Det nya består i att ekonomin har kommit att domine-
ras av intellektuellt kapital i olika former, definierat som icke-fy-
siskt, icke-finansiellt kapital. Samtidigt har gamla kapitalistiska
grundinstitutioner levt kvar. Immateriell (intellektuell) egendom
och rättigheter därtill har därvid följdriktigt fått starkt ökad bety-
delse och en ny IP-regim med en ”pro-patent-era” har växt fram
sedan 1980-talet. Dess verkningar är genomgripande på olika plan,
inte minst internationellt. Länder och företag rustar sig med för-
stärkta IP-rätter som konkurrensmedel med för närvarande USA
och Japan i spetsen. Från att ha varit undanskymda sekundära spe-
cialistfrågor har patent- och IP-frågor därigenom blivit strategiska
och förts upp på hög politisk och industriell ledningsnivå. Samti-
digt skapas svårigheter att integrera dessa frågor med ekonomisk
politik och företagsstrategier i övrigt, svårigheter som dock i stort
är tillfälliga. En utveckling mot en mer aggressiv patentpolitik kan
befaras i länder som Kina och Korea, vilka därmed ytterligare ökar
sin teknikbaserade konkurrenskraft, och därför särskilt bör beva-
kas.
110
5
Innovations- och patentekonomi
– en introduktion
5.1
Inledning
I detta kapitel skall en allmän introduktion till innovations- och
patentekonomi ges utifrån först ett företagsekonomiskt (privat-
ekonomiskt) perspektiv och sedan utifrån ett samhällsekonomiskt
perspektiv. I samband därmed redovisas också ytterligare delar av
den referensram som legat till grund för utredningen för att be-
skriva och analysera olika samband mellan FoU, patent, innovatio-
ner och tillväxt. Tillväxt behandlas i nästa kapitel på samma sätt
med en allmän introduktion.T
1
PF FPT
5.2
Grundläggande begrepp
Som beskrivs inledningsvis i avsnitt 3.1.2 och 3.1.4 så kan en inno-
vation definieras som en uppfinning som är ny för alla – inte bara
för ett företag eller ett land – samt nyttig för någon eller några,
t.ex. en kund som köpt produkten för att kundvärdet överstiger
dess pris eller en användare som tagit innovationen i bruk, inte bara
testat den. Innovationer kan vara av många olika slag – tekniska,
organisatoriska, finansiella, sociala, politiska, kulturella etc. Med
detta breda och vedertagna innovationsbegrepp blir innovationer
definitionsmässigt en grundförutsättning för all utveckling – kultu-
rell, social, ekonomisk, teknisk etc. Beroende på inflytandet på ut-
vecklingen kan innovationer vara stora eller små. Den aktör som
utvecklar och lanserar innovationen kallas innovatör eller entrepre-
1
Ett stort antal studier och
publikationer kan inte redogöras för här. Bland dessa märks Jaffe
TP PT
och Trajtenberg (2002), Kleinknecht och Mohnen (2002), Arora et al.
(2003), Fagerberg et
al. (2005), Scotchmer (2004), Stoneman (1983, 1987), Scherer (1984,
1999) m.fl. Mycket av
framställningen här bygger på Granstrand, O. (2000), som också
innehåller referenser till
ytterligare litteratur, liksom Granstrand (2005).
111
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
nör, och de som anammar den kallas användare.T 2 I samband
med PF FPT
tillväxt i företag spelar innovationer av många slag olika roller, spe-
ciellt tekniska, organisatoriska och finansiella. I detta sammanhang
brukar storleken på en innovation bedömas i termer av försäljning,
vinst, marknadsstrukturförändring etc., dvs. ekonomiska termer
snarare än rent tekniska.
I samband med patent är det tekniska innovationer som står
främst i fokus. Dessa kan vara produktinnovationer, dvs. nya eller
förbättrade produkter eller processinnovationer, dvs. nya eller för-
bättrade processer, eller en blandning av dessa båda.
En innovation sprids bland flera olika användare genom en
spridningsprocess, ofta kallad diffusionsprocess, efter hand som inno-
vationen anammas. I samband därmed genererar innovationen till-
växt av olika slag, t.ex. som samlad värdetillväxt genom ökad total
användarnytta och som volymtillväxt genom ökad användning. I
fallet med köpare på en marknad kan man då tala om marknads-
spridning eller marknadspenetration eller köparspridning av inno-
vationen eller om marknadstillväxt för innovationen. Innovatio-
nens tillväxt blir därmed nära kopplad till dess spridningsprocess
bland köpare och användare. Tillväxten kan således vara av flera
slag och avse dels fysisk försäljningsvolym (t.ex. antal sålda nya
produkter), dels pengar (dvs. omsättning hos producenten, inno-
vatören eller entreprenören). Denna omsättning kan vidare få ett
överskott i form av producentnytta eller vinst, av vilken en del kan
återinvesteras i FoU, produktion och marknadsföring. Härutöver
fås en tillväxteffekt hos användaren/kunden i form av ökad använ-
darnytta. En del av denna nytto- eller värdeökning kan också inve-
steras i FoU, produktion och marknadsföring för bl.a. fler innova-
tioner om kunden inte är slutkund. Samtidigt förbättras och för-
ändras som regel själva innovationen under spridningen. Det kan då
efterhand bli svårt att avgöra vad som bör betraktas som en ur-
sprunglig innovation respektive en följdinnovation, t.ex. i fallet
med en ny andra generation av en given produkt.
En innovation utsätts för mer eller mindre snarlika imitationer
av aktörer av olika slag, oftast konkurrenter, vilka således anammar
innovationen som producenter snarare än som användare. Innova-
tionen sprids i denna mening också bland säljare/konkurrenter och
man kan tala om en säljarspridning. Under denna spridning under
2
Begreppet entreprenör används också i en bredare mening för en aktör
som startar och
TP PT
genomför något nytt utan att detta nya behöver vara nytt för världen.
Begreppet användare
motsvarar i detta sammanhang engelskans ’adopter’.
112
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
konkurrens sker ofta såväl en prisreduktion (prispress) som en
förbättring och differentiering av innovationen.
Sammanfattningsvis är en
innovation en ny och nyttig uppfin-
ning som lanserats av en innovatör eller entreprenör och därefter
sprids bland användare eller kunder på en marknad, varvid tillväxt
sker samtidigt med att en spridning sker bland imitatörer efter
hand.
En uppfinning är en ny
intellektuell skapelse, t.ex. en konstruk-
tion av något slag, som är ny för världen. Som sådan skiljer sig en
uppfinning från en upptäckt av något redan existerande. För att en
uppfinning skall vara patenterbar krävs att den är ny för världen,
har tillräcklig uppfinningshöjd, är nyttig i någon mening (som gör
att den kan tillgodogöras industriellt) samt att den är tillräckligt
dokumenterad.T 3 I europeiska länder har kravet på att en uppfinning
PF FPT
skall kunna tillgodogöras industriellt efter hand kommit
att tolkas
så att uppfinningen skall ha teknisk karaktär, något som
inte krävs
av en uppfinning för att den skall vara patenterbar i USA.
5.3
Grundläggande modeller
Två grundläggande modeller skall kort beskrivas här, dels en tradi-
tionell modell av en ny produkts utveckling som utgår från dess
kassaflöde under sin livstid, den s.k. produktlivscykelmodellen, dels
en modell av samband mellan olika aktiviteter under en innova-
tionsprocess. Dessa båda modeller representerar två typer av mo-
deller av nya produkter och innovationer, kassaflödesmodeller och
aktivitetsmodeller.
5.3.1
Produktlivscykelmodellen
En produktinnovation i form av en radikalt ny produkt
skapar en
egen marknad, som dock är inbäddad i andra större
marknader.
Produkten genererar ett penningflöde (kassaflöde), som
förenklat
kan se ut som i figur 5.1. Produkten går under sin livstid
genom
olika faser av tillväxt som kan identifieras och benämnas
enligt fi-
guren. Oftast pågår dock ett kontinuerligt
utvecklingsarbete, även
sedan produkten kommit ut på marknaden, och marknaden
föränd-
3
Flera viktiga variationer på dessa
fyra huvudsakliga kravtyper finns i olika länder. Kraven
TP PT
har också varierat över tiden liksom begreppsdefinitioner. Se vidare
kapitel 10.
113
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
ras dessutom, varför modellen många gånger kan vara svår att
tillämpa vad gäller identifiering av olika utvecklingsfaser. Princi-
perna för kassaflödesanalysen är emellertid allmängiltiga. Under
produktinnovationens livstid skall dess totala rörelseresultat, base-
rat på en försäljningsmarginal, betala tillbaka investeringarna och
dessas kapitalkostnad, och ge åtminstone något överskott därut-
över för att vara ekonomiskt framgångsrik för entreprenören. Om
inte entreprenören i förväg kan förvänta sig en ekonomiskt fram-
gångsrik innovation, saknas således ekonomiska incitament för in-
novationsinvesteringar.
Figur
5.1
Produktlivscykelmodellen med årliga kassaflöden
TOTALA
INTÄKTER
$
Introduktion
Mognad
Utveckling
Tillväxt
Mättnad Nedgång
Totala intäkter (försäljning)
Försäljningsmarginal
(rörelsemarginal)
Direkta och indirekta kostnader
(rörelsekostnader)
tid
Marknadsinvesteringar
Forsknings- och
utvecklings
investeringar
Produktionsinvesteringar
$
TOTALA
INVESTERINGS-
UTGIFTER
Källa: Granstrand (2000) i översättning
114
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
Nämnda incitament reduceras av konkurrens från imitatörer vilka
pressar priser och marginaler och tar marknadsandelar. Förväntas
denna imitationskonkurrens bli för stark reduceras eller uteblir in-
novationsinvesteringar. Ett marknadssystem med fullständigt fri
konkurrens kan därvid misslyckas med att generera innovationer
och därmed förknippad tillväxt. Innovatören kan emellertid an-
vända flera strategier för att möta imitationskonkurrens. Det kan
ske genom att stärka den egna konkurrenskraften och/eller redu-
cera imitatörernas konkurrensmöjligheter. Den kanske viktigaste
strategin för en innovatör är att skapa en ledtid på marknaden un-
der vilken man är mer eller mindre ensam eller dominant och att
vidmakthålla denna ledtid tillräckligt länge för att investeringen
totalt sett skall bli lönsam. Under ledtiden blir det av stor betydelse
att skapa marginaler, volymtillväxt och fortsatta konkurrensförde-
lar för att uppnå ett tillräckligt rörelseresultat. Möjligheten att med
marknadsledtid skapa ett mer eller mindre partiellt och temporärt
monopol har avgörande betydelse för innovatörens benägenhet att
investera. En marknadsledtid i sin tur kan skapas genom att öka
den egna snabbheten (t.ex. i arbetet med produktutveckling och
internationell marknadsföring) och/eller minska konkurrenternas.
Det senare kan åstadkommas genom sekretesskydd av affärshem-
ligheter (t.ex. av processteknik) och/eller patentskydd (t.ex. av
produktteknik) och/eller vård av viktiga kund- och leverantörsre-
lationer och/eller att skapa kostnadsfördelar (t.ex. genom inlär-
ning) som kan utnyttjas i form av avskräckande prissänkningar.
Detta illustreras schematiskt i figur 5.2.
115
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
Figur 5.2 Köpar- och
säljarspridning vid temporärt monopol
Imitationsförsäljning
Försäljningsvolym
Innovatörens försäljning
tid (år)
1
2
3
Marknadsledtid
4 genom patent,
sekretess
och relativ snabbhet
5
till marknaden
Antal försäljare (företag)
Källa: Granstrand (2000)
5.3.2 Aktivitetsmodeller
Modellen ovan har fokuserat på en innovationsutveckling över ti-
den beskriven med hjälp av ekonomiska storheter såsom kassa-
flöde, tillväxt, marginaler och avkastning. Man bör också fråga sig
genom vilka aktiviteter eller processer som innovationer uppstår
och utvecklas. Vad kommer först – idéer om marknadsbehov eller
tekniska möjligheter? I vilken ordning kommer olika aktiviteter
eller delprocesser in i innovationsprocessen? Långvariga och ingå-
ende diskussioner har förts kring dessa frågor, diskussioner som
grovt sett utmynnat i att processen är mycket varierad, osäker och
oordnad. Alla varianter förekommer och vare sig en linjär kedja av
aktiviteter eller en speciell typ av början och slut kan användas som
dominant modell. Olika innovationer är dessutom inte så isolerat
identifierbara i modeller som produktlivscykelmodellen ovan. Man
kan istället se på innovationer som inbäddade i en mycket större
och mer kontinuerlig process av utveckling av ny teknik i bredare
mening. I denna process kan enskildheter som fysiska produkter,
publikationer, patent, uppfinnare och entreprenörer och andra ak-
törer särskiljas, men de hänger ihop så intimt att modeller över
116
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
diskreta företeelser blir missvisande. Inte desto mindre förekom-
mer numera ett antal modeller över innovationsprocessen, som har
det gemensamma att de betonar interaktiviteten och det ömsesidiga
samspelet i form av återkopplingar (”feedbacks”) mellan olika akti-
viteter utan någon enkel dominant aktivitetsföljd.T 4 Figur 5.3 ger
ett
PF FPT
exempel.T
5 PF
FPT
Figur
5.3
Interaktiv modell av innovationsprocessen
Nya
behov
Samhälls- och marknadsbehov
FoU och
Idé-
Marknads-
Produktion
Marknad
förvärv av teknik/
utformning
föring
uppfinningar/patent
Nya
teknologiska
Existerande teknologi och produkt- och produktionteknik
möjligheter
Källa: Granstrand (2000)
Modeller som dessa är långt ifrån enbart av akademiskt intresse. De
har styrt mycket av resurssatsningar såväl på nationell nivå som på
företagsnivå. Således har den linjära modellen av ”science-and-
technology push”-typ, dvs. modellen som säger att satsningar på
vetenskap och teknik så småningom genererar tillväxt mer eller
mindre med automatik, genererat mycket av det utbudstänkande
som präglat och fortfarande i hög grad präglar FoU-, innovations-
och tillväxtpolitik (Jfr. EU:s antagna 3 %-mål för FoU-invester-
4
Detta hindrar inte att t.ex. en s.k. linjär innovationsmodell ibland
stämmer hyfsat som en
TP PT
första approximation för enstaka innovationer. Ett bra exempel på detta
är Marconis radio-
apparat från 1890-talet med ursprung i Maxwells ekvationer från
1860-talet, Hertz’ experi-
mentella verifikation från 1880-talet, diverse konstruktioner och test,
och först därefter
kontakter med potentiella kunder. (I detta fall italienska flottan och
post- och telegrafverket,
vilka förkastade uppfinningen. Därpå erbjöds den till och anammades av
brittiska flottan,
varefter bolaget Marconi startade i England.)
5
Ett
annat exempel som också betonar återkopplingar i innovationsprocessen
presenteras i
TP PT
Kline och Rosenberg (1986). Fler exempel på modeller och teorier om
innovationsprocessen
och relaterade processer beskrivs i SOU 1993:84 och SOU 2003:90. Själva
patentprocessen
vad gäller patentansökan beskrivs i avsnitt 5.5.2 och vad gäller
patenttvister i SOU 2001:33.
117
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
inger som andel av BNP enligt det s.k. Lissabon-protokollet).
Samtidigt har den andra ytterligheten, med extrem betoning på
marknads- och kundbehov som första nödvändiga utgångspunkt i
en innovationsprocess, kommit att styra mycket av FoU- och in-
novationsarbetet i företag. Denna modell har visat sig minst lika
ensidig och otillräcklig, speciellt för radikala innovationer för vilka
en tydlig marknad med relevanta existerande kunder saknas. Lär-
domen är att såväl utbuds- som efterfrågestimulerande åtgärder bör
användas i kombination. Ett bra exempel på detta är teknikupp-
handling.
5.4 Teknikstrategier,
licensiering och finansiering
Detta avsnitt behandlar olika typer av strategier ett företag kan an-
vända för investering, exploatering och finansiering av nya tekno-
logier, dvs. ny teknisk kunskap. In- och utlicensiering är därvidlag
två alltmer viktiga strategier, inte minst för små teknikbaserade fö-
retag. Dessa strategier har stora tillväxteffekter jämfört med de tra-
ditionellt dominanta strategierna med FoU, respektive produktion
och marknadsföring i egen regi. Typologin för teknikstrategier som
redovisas nedan har väglett bl.a. utformningen av de frågeformulär
som använts i utredningen och ingår också i utredningens referens-
ram.
5.4.1 Investering och exploatering
Företagens investeringar i ny teknisk kunskap innebär oftast vä-
sentligen investeringar i egen FoU. I ökad grad bygger emellertid
företagen upp sin teknikbas också med hjälp av andra strategier,
t.ex. förvärv av små, innovativa företag (som t.ex. skett i läkeme-
delsindustrin), tekniksamarbeten mellan olika företag (vilket blivit
vanligt för utveckling av komplexa tekniska system), köp av licen-
ser och FoU-tjänster (som alltid skett i viss mån men nu ökat
snabbt) och teknikavspaning. Sammantaget finns en tydlig trend
mot ökad extern teknikförsörjning, dvs. ”outsourcing” av FoU i
olika former.
Teknikexploatering kan också ske med olika strategier. Vanligast
hittills är intern (”in-house”) exploatering via följdinvesteringar i
egen produktion och marknadsföring. Avknoppningar och försälj-
118
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
ningar av innovationsprojekt och små innovationsföretag ökar
emellertid, speciellt av sådana som visar sig ligga utanför kärnverk-
samheten. Små start-up-företag planerar alltmer för att bli upp-
köpta på något sätt, istället för att gå vidare i hela innovationspro-
cessen själv med egna investeringar i produktion och marknadsfö-
ring. Olika former av samarbeten och samriskbolag för exploate-
ring och följdutveckling blir också vanligare, liksom utlicensiering.
Sammantaget finns vad gäller teknikexploatering också en tydlig
trend mot ökad extern sådan.
ny teknik ett ökat intresse för s.k. ”open innovation” med andra
strategier för förvärv och exploatering av ny teknik än de traditio-
nella strategierna med egen FoU, produktion och marknadsföring.
Den traditionella strategimixen med investeringar i intern FoU,
produktion och marknadsföring dominerar dock fortfarande före-
tagens innovationsinvesteringar.
nisk kunskap och exploatering av denna.
Figur 5.4
Grad av organisatorisk integration
Således finns för såväl försörjning (förvärv) som exploatering av
Figur 5.4 illustrerar de olika strategierna för investering i ny tek-
Generiska strategier för förvärv och exploatering av teknologi
Strategier
för
Strategier för
förvärv av ny
teknik
teknikexploatering
(Kommersialisering)
Intern exploatering
Intern ("in-house")
FoU
(genom egna investeringar
(inkl. rekrytering och
utbildning)
i produktion och
marknadsföring)
Avknoppning av innovativa
Förvärv av
projekt och företag
innovativa projekt eller
företag
Teknikexploaterings-
Teknikutvecklings-
1)
samarbeten
Technologi-
1)
samarbeten
bas
(Företagets
teknologiska förmåga
Teknikförsäljning
och kompetens-
(kontrakts-FoU,
tillgångar)
Teknikinköp
utlicensiering o. dyl.)
(genom kontrakts- FoU,
Avyttring
inlicensiering o. dyl.)
2)
Oexploaterad teknik
Teknikbevakning
(genom "hyllprojekt", läckage,
3)
publicering o. dyl.)
Noter:
1) Tekniksamarbeten avser olika former av teknikrelaterade samarbeten
med fö-
retagsexterna parter, t.ex. leverantörer, kunder, konkurrenter och
universitet.
119
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
2) Teknikbevakning inkluderar legala och illegala former av förvärv av
extern tek-
nikinformation utan direkt köp från ursprungskällan, t.ex. genom analys
av pa-
tentinformation (”patent intelligence”).
3) Förutom genom avsiktlig publicering (t.ex. i form av
patentinformation eller
publicering för att hindra andra från att ta patent, dvs. defensiv
eller profylaktisk
publicering), så representerar denna kategori inte någon
exploateringsstrategi utan
en restkategori av oexploaterad teknologi, som eventuellt läcker ut
till konkur-
renter genom dessas teknikbevakning i sin tur.
Källa: Granstrand (2000) i översättning.
5.4.2 Finansiering
Sök inte patent utan att först säkerställa kostnaden att försvara paten-
tet.
Håkan Lans
Seriell uppfinnare och innovatör
Ge små företag helt andra möjligheter än de har idag att få riskkapital.
För att små företag med tio eller högst 20 anställda ska ha möjligheter
att söka internationella patentskydd, göra marknadsanalyser i USA
och andra stora marknader krävs riskkapital i storleken 100-tals miljo-
ner. Helt nya former måste skapas. En väg kan vara att riskkapital ges
som lån vilka återbetalas med royalty på framtida försäljning av pro-
dukter för vilka lånen beviljats.
Ivan Östholm
Seriell innovatör och entreprenör, f.d. FoU-chef Astra-Hässle
Investering i nya teknologier kan struktureras utifrån intern finan-
siering (egenfinansiering, självfinansiering) genom rörelseöverskott
från marknader för egna produkter, teknologier och tjänster, till
olika former av externfinansiering via samfinansiering och finans-
marknader för olika kapitalslag. Stora företag med goda kassaflö-
den från en stor affärsportfölj kan i hög grad använda intern finan-
siering men kan ändå välja extern finansiering beroende på kapital-
struktur, kostnader för olika kapitalslag (inklusive eget kapital),
riskprofiler och övriga investeringsmöjligheter. Små företag, speci-
ellt sådana utan tillgång till en löpande, lönsam verksamhet, har
som regel problem med finansiering av innovationsinvesteringar.
Dessa problem hänger ihop med tillgång, efterfrågan, priser och
funktionsbrister på olika kapitalmarknader men också med egen-
skaper hos innovationen och innovatören. Allmänt sett torde dock
många av problemen ha minskat under senare decennier på grund
av effektivare kapitalmarknader, en ökad tillgång på riskkapital, fler
120
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
finansiella instrument och finansiella innovationer, statliga stödåt-
gärder av olika slag samt en ökad förståelse för innovationsinve-
steringars särdrag, bl.a. vad gäller riskhantering och också ”inno-
vatörshantering”. Problemen är dock långt ifrån försvunna och
vissa torde ha ökat, t.ex. i form av ökade svängningar på kapital-
marknader, vilket senast IT-bubblan illustrerade.
Alltför god tillgång på
riskvilligt kapital skapar överflödspro-
blem. Om sedan tillgången snabbt minskar uppstår bristproblem
som förstärks av problem med anpassning från en överflödssitua-
tion till en bristsituation. Vidare skapar olika finansieringsformer
olika följdproblem, t.ex. i form av mycket lednings- och styrelsetid
som måste läggas ner på kursvård och aktiemarknadsinformation
vid emissioner.
Sammanfattningsvis har ett flertal
finansieringsformer utvecklats
och innovationsfinansiering i allmänhet underlättats, dock med
vissa kvarstående problem, t.ex. i form av alltför kortsiktig finansi-
ering och otillräcklig finansiering i tidiga faser. Figur 5.5
illustrerar
några vanliga finansieringsformer för ett nystartat innovationsfö-
retag.T 6 PF FPT
6
Litteraturen om innovationsfinansiering,
riskkapital o. dyl. är numera rikhaltig, se t.ex.
TP PT
Gompers och Lerner (1999). En god beskrivning av specifika svenska
förhållanden med
rekommendationer finns i de Neergaard (2004). En äldre patentspecifik
genomgång finns i
SOU (1985:10).
121
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
Figur
5.5
Olika finansieringsformer för ett nystartat innovationsföretag
Intäkter
Riskkapital
Publika aktiemarknader
Strategiska investeringar
Fondkapital
IPO
Tidiga
faser Sena faser
Såddkapital
Följdemission
(t. ex. för
nya produkt-
generationer)
tid
Skulder
LicensieringT 7
5.4.3
PF FPT
Licensierig avser både in- och utlicensering, dvs. köp respektive
försäljning av licenser. Licensförsäljning innebär att en innehavare
av en rättighet, t.ex. till en affärshemlighet (”know-how”) eller ett
patent, som licenssäljare (licensgivare) mot ersättning helt eller
delvis upplåter nyttjanderätten till en licensköpare (licenstagare).
Licenshandel tillsammans med handel med FoU-tjänster utgör
teknikhandel. Ibland räknas också handel med små FoU-bolag och
FoU-projekt in under begreppet teknikhandel. Licenshandel inne-
bär oftast att innovationsinvesteringar delas mellan licenssäljare
och licensköpare och att licensköparen helt eller delvis tar över för-
säljningsuppbyggnaden och därmed försäljningstillväxten. Licens-
handel har förekommit länge, både i form av handel med patentli-
censer och know-how-licenser, men i begränsad utsträckning. En
betydande licensförsäljning har dock skett från USA till Japan se-
dan 1950-talet.T 8 Under senare år har licenshandel och teknikhandel
PF FPT
ökat snabbt, bl.a. till följd av inträdet av pro-patent eran, och man
kan således tala om en efterföljande ”pro-licensing-era”. Speciellt
7
För ytterligare information om licensiering från huvudsakligen
juridiska utgångspunkter, se
TP PT
Domeij (2003).
8
Japanska företag köpte ofta licenserna billigt och i efterhand har
dessa licensköp kallats
TP PT
”the biggest bargain ever”.
122
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
ökar den internationella teknikhandeln och olika teknikmarknader,
aktörer och instrument för teknikhandel utvecklas.
Licensiering, som ju innebär en form av arbetsfördelning
för
FoU och innovationsarbete, har många fördelar för både företag
och nationer, bl.a. som regel lägre kostnader, tidsåtgång och risker
för licensköparen och högre avkastning på gjorda investeringar för
licenssäljaren. Licensiering har dock också nackdelar för företag
och nationer. Både köpare och säljare blir beroende av varandra un-
der som regel lång tid. Licensgivaren riskerar speciellt framtida
konkurrens från licenstagaren.
Licenshandel innebär således att investeringsbördan liksom
för-
säljnings- och rörelseresultat delas mellan köpare och säljare så att
säljarens förväntade avkastning ökar på bekostnad av potentiell till-
växt. Licensköparens tillväxtmöjligheter ökar men denne får i gen-
gäld betala royalty till licenssäljaren, ofta i form av en fast avgift
plus en andel av den försäljning som sker på licens. Härigenom
minskar licensköparens försäljningsmarginal och därmed invester-
ingsavkastningen. Förenklat uttryckt leder licenshandel (ofta) till
ökad avkastning och minskad tillväxt för licensförsäljaren och
minskad avkastning och ökad tillväxt för licensköparen. Figur 5.6
illustrerar förhållandet. Detta är dock allmänna effekter för licens-
givare och licenstagare med relativt likartade förutsättningar.
123
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
Figur 5.6
Effekter av licensiering på kassaflöde och tillväxt för en licenssäl-
jare (licensor) och en licensköpare (licensee)
Utlicensering
Licenssäljare
$
Potentiella
försäljningsintäkter
genom egen
produktion och
Kontrakt
ingås
marknadsföring
Engångsbetalning
Tid
FoU
Royalty- Kontraktet
intäkt
M
går ut
P
Inlicensering
Licensköpare
Försäljningsintäkter
$
Totala
Försäljningsmarginal
rörelsekostnader
Royalty-
kostnad
Direkta och indirekta kostnader
(rörelsekostnader exkl. royaltykostnader)
Tid
FoU
Kontraktet
går ut
M
P
Engångsbetalning
Beteckningar:
Potentiellt kassaflöde
Reellt kassaflöde
FoU, P, M Investeringar i FoU,
produktion respektive marknadsföring
Källa: Granstrand (2000) i översättning
Ibland har ett litet företag inget realistiskt alternativ till
licensför-
säljning på grund av finansieringsproblem och problem med tidsåt-
gång. Problem uppstår också mer och mer i form av behov av
124
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
kompletterande teknik som ägs av andra företag, ofta stora företag.
Det lilla företaget hamnar härvid i en svår situation med få alterna-
tiv.
På företagsnivå kan således försäljningstillväxten reduceras av li-
censförsäljning. På nationsnivå kan tillväxten reduceras i den mån
inhemska företag inte investerar i produktförsäljning i egen regi
utan säljer licenser till utländska företag som inte producerar och
säljer i samma utsträckning i landet i fråga. Värdetillväxten kan
dock öka genom komplementariteter eller synergier mellan licens-
köpare och licenssäljare. Även den totala tillväxten för licensköpare
och licenssäljare kan öka genom komplementariteter. Den resulte-
rande tillväxten inom nationen kan härigenom öka, speciellt om
licensköpare och/eller licenssäljare har egen produktion i landet.
För små nationer som Sverige med många, specialiserade storföre-
tag blir dock den inhemska teknikhandelns möjligheter begränsade,
speciellt för innovationer som ligger utanför storföretagens kärn-
verksamheter. Även den nordiska teknikhandelns möjligheter blir
av samma skäl begränsade.
5.5
Patentsystemets struktur och processer
5.5.1
Struktur
Figur 5.7 ger en översikt av
patentsystemets struktur. Patentsyste-
met består av ett antal nationella
system sammanbundna via för-
drag och samarbeten av olika slag.
Viktiga fördrag är den s.k. Paris-
konventionen från 1883 som var ett
viktigt steg för harmonisering
av olika nationella system vilka
dittills hade växt fram med natio-
nella syften, oftast av protektionistisk
karaktär.T 9 Ett annat lika vik-
PF FPT
tigt fördrag är det s.k. TRIPs-fördraget från 1994, vilket innebar en
ytterligare internationell harmonisering och ett stärkande av pa-
tent- och IP-skydd runt om i världen.T 10 Patent Cooperation Treaty
PF FPT
(PCT-fördraget) 1970 trädde i kraft
1978, och förenklade betydligt
den internationella hanteringen av
patentansökningar. För att han-
tera PCT-ansökningar auktoriserades ett
antal nationella patent-
verk, däribland svenska PRV. 1978 trädde
också ett europeiskt för-
drag – European Patent Convention (EPC)
– i kraft, vilket möjlig-
9
Fördragets fullständiga namn är ”Paris Convention for the Protection of
Industrial
TP PT
Property”. Fördraget har reviderats i stort sett en gång vart decennium
fram till 1990.
10
Fördragets fullständiga namn är ”Agreement on Trade-Related Aspects of
Intellectual
TP PT
Property Rights, including Trade of Counterfeit Goods”.
125
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
gjorde ett ansökningsförfarande för ett europeiskt gemenskapspa-
tent med giltighet i de länder som ansluter sig till fördraget (31 st
år 2005). För att hantera dessa ansökningar inrättades ett Europe-
iskt patentverk – EPO – år 1977, som också är auktoriserat att
hantera PCT-ansökningar.
Figur
5.7
Den samhällsekonomiska kontraktsnaturen hos ett patent
Utländska
Utländska
Beviljade patenträttigheter som är:
regeringar,
patentverk
Begränsade (i tid, tillämpning, område)
övernationella
(nationella,
Överförbara (genom försäljning, licensering)
organ (t. ex.
regionala)
Exklusiva
WTO, WIPO)
Överlåtelse
Samarbete
Fördrag
av rättigheter
Nationell
regering
Nationellt
Övertagare
Uppfinnare
(legala
och
patentverk
av
institutionella
rättighet
system,
etc.)
Avgifter
Kompensation
Inflytande,
Kontrollerad publicering
kompensation,
av teknisk information
skatter, etc.
FoU, innovation
och spridning
Vinster/förluster
Samhället/tredje part
(individer, företag, universitet, FoU-enheter, licenshandlare, etc.)
Källa: Granstrand (2000) i översättning
Dessa ansökningar granskas med avseende på tidigare nämnda krav
för patenterbarhet, dvs. krav på nyhet, uppfinningshöjd och indust-
riell tillämpbarhet samt dokumentation. Informationen och pa-
126
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
tentdokumentationen blir tillsammans med avgifter för ansökan
uppfinnarens betalning till samhället för att, om patentansökan be-
viljas, få den konkurrensfördel som patenträttigheten innebär i
form av en tidsbegränsad, tillämpningsbegränsad, överföringsbar
exklusiv rättighet. Patentsystemet skapar således en kontraktsmöj-
lighet mellan uppfinnare och samhälle. Oftast överför en anställd
uppfinnare denna rättighet till arbetsgivaren. Ett patent belönar
således uppfinnaren eller patenträttsinnehavaren i form av en till-
fällig konkurrensfördel som enbart kan omsättas i pengar i den mån
uppfinningen blir en kommersiellt framgångsrik innovation. Pa-
tentsystemet är därför att betrakta som ett efterfrågeorienterat in-
citamentsystem, inte primärt ett system för belöningar av enbart
uppfinningar.
5.5.2 Processer
En beskrivning av själva ansökningsprocessen för ett patent kan
tyvärr bli komplicerad på grund av de många olika nationella sy-
stemen och internationella fördragen. En patentansökan för en
uppfinning kan inlämnas på tre huvudsätt:
1. Som nationell ansökan till något nationellt patentverk (in-
hemskt eller utländskt)
2. Som PCT-ansökan till en auktoriserad PCT-myndighet
3. Som ansökan till EPO (EP-ansökan)
I en PCT-ansökan liksom i en EP-ansökan kan olika länder där
patentskydd önskas anges. I en PCT-ansökan kan också ansökas
om EP-patent. Den första patentansökan (”first filing”) som in-
lämnas på något av dessa sätt för en given uppfinning blir s.k. prio-
ritetsgrundande. Inom viss tid (12 månader vid nationell ansökan
räknat från ansökningens inlämnande, dvs. från dess s.k. prioritets-
datum) måste ansökan inlämnas i de ytterligare länder där patent-
skydd önskas för uppfinningen i fråga. Dessa länder granskar sina
respektive ansökningar med avseende på respektive lands krav på
patenterbarhet, vilka i stort är likartade i de flesta i-länder. Ett
dub-
belarbete utförs härvidlag genom att olika länder granskar ansök-
ningarna med avseende på likartade patenterbarhetskrav. Detta
dubbelarbete minskar i PCT- och EP-systemet genom att olika
länder har förbundit sig att godkänna varandras granskningar
(”mutual recognition”). Översättningar av patentansökan till olika
127
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
nationella språk måste dock fortfarande ske så länge nationella krav
på detta ställs. Kostnaderna för patentansökningar ökar härigenom
och möjligheterna att rationalisera genom internationell harmoni-
sering och samordning är stora och uppenbara. Figur 5.8 ger en
förenklad (sic) bild av processen för patentansökan i Europa.
128
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
Figur
5.8
Vägar att patentera i Europa – Förenklat schema från första-
gångsansökan om patent till patentets utgång med typiska
tidsintervallT 11
PF FPT
Uppfinning
-? mån
Nationell
PCT-
första-
EP- första-
0
första-
gångsansöka
gångsansöka
n
gångsansökan
n
PCT-
EP-
följdansöka
följdansökan
12 mån
n
Publicering
Publicering
av
Publicering
18
mån av
nationell
av EP-
PCT- ansökan
ansökan
ansökan
28
mån
Fullföljande
av PCT-ansö-
kan (valfri)
Nationell
EP-
24-31
granskning
granskning
å
(valfri)
Nationell
validering
Nationell
validering
Publicering
Nationell
(Om)publiceri
av nationellt
30-64
ng av EP-
validering
patent
patent
Invändning
till EPO
39-73
Process i
Upphävande
Förbättring Upprätt-
nationella
?
mån
hållande av
av patentet
av patentet
domstolar
patentet
SLUT
Patentet går
240
mån ut
SLUT
11
Figuren är utformad av Niels Stevnsborg,
Chief Examiner, EPO och återges här översatt
TP PT
till svenska. Gången för en nationell ansökan varierar något mellan
olika länder och figuren
avser nationer anslutna till EPC i allmänhet med vissa undantag. Till
exempel kan en
invändning också göras mot en nationell svensk ansökan, vilket inte
specifikt framgår i
figuren.
129
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
5.6
Samhällsekonomiska motiv för patentsystemet
If one does not know whether a system ‘as a whole’ (in contrast to
certain features of it) is good or bad, the safest policy conclusion is
to
‘muddle through’ – either with it, if one has long lived with it, or
without it, if one has lived without it. If we did not have a patent sy-
stem, it would be irresponsible, on the basis of our present knowledge
of its economic consequences, to recommend instituting one. But
since we have had a patent system for a long time, it would be irres-
ponsible, on the basis of our present knowledge, to recommend aboli-
shing it.
(Machlup 1958, p. 80)
Slutligen skall i detta kapitel en kort översikt ges av samhällseko-
nomiska motiv för patentsystemet samt den kritik av systemet som
funnits sedan länge, men breddats och växt efterhand som pro-pa-
tent-eran har utvecklats.
I allmänhet är den samhällsekonomiska avkastningen på innova-
tioner under marknadskonkurrens större än den privatekonomiska
eller företagsekonomiska.T 12 Skälen härtill är flera, men ett viktigt
PF FPT
skäl är imitationskonkurrensen, som pressar ner innovatörens led-
tider och marginaler och därmed innovatörens privatekonomiska
avkastning, speciellt när imitationstider är korta och imitations-
kostnader relativt innovationskostnaderna är låga. Samtidigt sprids
innovationen och kommer fler användare till godo genom imita-
tionskonkurrenternas marknadsföring, varvid den samhällsekono-
miska avkastningen ökar. Om emellertid den förväntade privateko-
nomiska avkastningen på innovationer blir alltför låg avstår poten-
tiella innovatörer och entreprenörer från att investera, varvid från
samhällssynpunkt en underinvestering i innovationer blir följden
genom att samhället går miste om innovationer. Om å andra sidan
imitationskonkurrensen av olika skäl blir svagare så ökar innovatö-
rens avkastning och blir den alltför svag minskar också den sam-
hällsekonomiska avkastningen.
Följaktligen föreligger ett samhällsekonomiskt problem att med
olika åtgärder avväga den förväntade privatekonomiska (företags-
ekonomiska) avkastningen på innovationer så att den samhällseko-
nomiska avkastningen främjas så mycket som möjligt. En sådan
åtgärd är att via en patenträttighet, som under en viss tid fördyrar
och fördröjer imitationskonkurrensen, ge innovatören en konkur-
rensfördel. Genom att utforma patenträttighetens giltighetstid och
12
Se t.ex. Arrow (1962) för teoretiska argument och Mansfield (1977) för
en empirisk
TP PT
studie. Se också SOU 1993:84.
130
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
skyddsomfång, patenterbarhetskrav m.m. har samhället olika möj-
ligheter att göra denna avvägning. Ett av patenterbarhetskraven är
att den patentsökta uppfinningen beskrivs tillräckligt väl i patent-
ansökan, som sedan publiceras efter viss tid. Härigenom ges ett
incitament till uppfinnare att publicera i stället för att hemlighålla.
En uppfinnare och innovatör har ju också möjligheter att fördyra
och fördröja för imitatörer och sekretesskydd är en sådan möjlig-
het. Patentsystemet ger således såväl ett incitament att investera i
FoU och innovationer och dessas spridning som ett incitament att
avstå från sekretesskydd, vilket i sin tur ger positiva samhällseko-
nomiska effekter genom billig informationsspridning om ny tek-
nik.
Detta är i korthet de traditionella motiven till att ha
ett patentsy-
stem. Ett patentsystems funktion att dämpa tendenser till sekre-
tesskydd och underinvestering i FoU och innovationer kan emel-
lertid åstadkommas på många sätt, t.ex. genom teknikupphandling,
innovationspriser, nationella monopol eller subsidier av olika slag,
t.ex. FoU-skatteavdrag, anslag eller billiga lån. Dessa sätt har precis
som patentsystemet sidoeffekter och nackdelar. Samhällsekono-
miska nackdelar med patentsystemet är att det hjälper innovatören
att temporärt hålla högre pris på innovationen varvid den inte blir
lika lättillgänglig för alla användare. Vidare är systemet förenat med
såväl administrativa kostnader i patentverk, domstolar, företag m.fl.
som transaktionskostnader, dvs. kostnader i form av resurskrä-
vande affärsförhandlingar m.m. för att åstadkomma en affär. Dessa
kostnader kan bli betydande och ibland förhindra transaktioner,
t.ex. licensaffärer, varvid den tekniska utvecklingen bromsas istället
för att främjas. Den tekniska utvecklingen kan också fördyras ge-
nom att några företag kan tvingas ta fram substitut till patentskyd-
dade uppfinningar om dessa företag blockeras av andras patent och
inte kan erhålla licenser eller vänta tills patentskyddstiden löper ut.
Samtidigt stimuleras därmed den tekniska utvecklingen. Den tek-
niska utvecklingen kan emellertid genom patentsystemet stimuleras
på ett snedvridande sätt till områden som är patenterbara men inte
säkert de mest angelägna från samhällsekonomisk utgångspunkt.
Vidare kan patentsystemet på vissa områden göra mer skada än
nytta genom att det egentligen inte behövs där. Sådana situationer
kan uppstå genom att fel begåtts historiskt i lagstiftning, domstolar
eller patentverk, eller att utvecklingen har ändrat förutsättningarna.
Ett växande problem, särskilt för SMF, är att utöver den
egna
tekniken få tillgång till all komplementteknik som behövs för att
131
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
kommersialisera en innovation. Innovationer i form av nya pro-
dukter, processer och tjänster blir alltmer multi-tekniska, dvs. de är
i ökande grad baserade på många teknologier och patent och dessa
finns ofta utspridda bland flera aktörer. Då skapas ett problem att
införskaffa och ”montera ihop” all den teknik som behövs från
olika aktörer, varvid bl.a. förhandlingsstyrka krävs.T 13 Denna
för- PF FPT
handlingsstyrka kan i sin tur baseras på stora portföljer av patent
och teknik som i sin tur utgör komplementteknik för andra före-
tag. Att bygga upp och vidmakthålla stora patent- och teknikport-
följer är dock mer förbehållet stora företag. Dessa kan då avtala om
korslicenser och patentpooler på ganska likartade villkor medan
små företag kan komma i en stark beroendeställning till stora fö-
retag.
Ett annat problem är att utvecklingsländer får allt svårare att
hämta in i-ländernas tekniska försprång i närvaro av ett starkt pa-
tentsystem och företag med starka patentportföljer. Enbart några
få procent av alla världens patent beviljas i utvecklingsländer och
huvuddelen av dessa patent härrör från i-länderna. IP-frågor har
alltid varit kontroversiella i förhandlingar mellan i-länder och ut-
vecklingsländer, men efter pro-patent-erans inträde och tillkoms-
ten av TRIPs-avtalet och WTO är IP-frågor mer kontroversiella än
någonsin. Kritiken från u-länderna inriktas främst mot USAs men
även mot EUs sätt att hävda sina egna intressen i en FoU-protek-
tionistisk anda, en anda som i sin tur påverkats mycket av storindu-
strins agerande. Med FoU-protektionism avses då en strävan från
företagens sida i olika länder att skydda sina FoU-investeringar
från att utnyttjas av andra aktörer utan att dessa betalar ett i någon
mening skäligt pris.
Ett annat problem och tillika en källa till växande kritik är att
stärkningen av patentsystemet under pro-patent-eran anses ha gått
för långt i olika avseenden. Starka patentskyddsmöjligheter på
många områden anses därmed ha lett till alltför starka och alltför
13
Detta problem benämns i litteraturen ibland som ett ”IP assembly
problem” eller ett ”anti-
TP PT
commons problem”. Ett sätt att lösa detta är att olika aktörer i ett
utvecklingssamarbete
kommer överens om en IP-regim med öppet utbyte av FoU-resultat på olika
villkor. Det
mest kända exemplet är den s.k. ”open source”-rörelsen bland
programmerare för gemensam
utveckling av programvara med öppen tillgång till källkod och
utnyttjande av varandras
utvecklingsresultat på villkor att ingen privatiserar dem. På detta
sätt sparas mycket tran-
saktionskostnader och det kollektiva utvecklingsarbetet kan
effektiviseras. På vilka områden
och under vilka villkor denna utvecklingsmodell och IP-regim är
tillämpbar och att föredra
är ännu så länge föga känt. Liknande modeller har använts sedan länge
på andra håll. Ett
närliggande exempel kan hämtas från utvecklingen av det nordiska
systemet för mobil-
telefoni – NMT-systemet. Även traditionen med ”open science” i
universitetsvärlden kan
räknas hit.
132
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
många möjligheter till privatisering av intellektuell egendom på be-
kostnad av allmänna samhällsintressen. Kritiken inriktas här bl.a. på
mjukvaruområdet, bioteknikområdet, universitetens verksamhet
och den allmänna tillgängligheten av forskningsinformation och
forskningshjälpmedel.
Tabell 5.1 ger en översikt av för- och nackdelar med ett
patent-
system, sett utifrån ett samhälls-, företags- och individperspektiv.
Utöver för- och nackdelar som identifierats med en traditionell syn
så har också en ny syn på patentsystemet växt fram. Med denna syn
är patentsystemet med patenträttigheter och patentinformation
inte bara ett system för att ge incitament till såväl innovationer som
innovationsspridning (genom vilken det företagsekonomiska pa-
tentvärdet byggs upp) utan också ett system för styrning och ko-
ordination av såväl företag som marknader och hybridformer av
dessa, t.ex. företags samarbeten av olika slag. Patentsystemet lik-
som andra IPR-system erbjuder då en slags infrastruktur för effek-
tivisering av olika kontraktsöverenskommelser. Det är ännu för
tidigt att säga vilken roll detta synsätt har i debatten om rätta av-
vägningar i patentsystemet och dess vara eller inte vara på olika
områden. Tabell 5.2 ger slutligen en översikt av olika ekonomiska
teorier, synsätt och motiv för patentsystemet.
133
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
Tabell 5.1
Huvudsakliga fördelar och nackdelar med patentsystemet
Nivå
Fördelar
Nackdelar
Nation
Stimulerar uppfinningars frekvens genom att ge
Risk för monopolistiska ineffektiviter
(samhälle, incitament för
investering i FoU (samt för återin- (däribland risken för försvårad
kommersi-
konsumenter) vestering och för att uppfinna
omkring patent) alisering av ny teknologi)
Stimulerar kommersialiseringstakten
(innova- Administrativa kostnader
för systemets
tionsfrekvensen) genom investering i allmänhet
uppsättning och drift (inkl. transaktions-
kostnader)
Risk för snedstyrning av investeringar och
Stimulerar takten i innovationsspridning och
FoU
tekniköverföring genom avslöjande, koordinering,
marknadsföring och licensiering
Tillhandahåller en artificiell måttstock (metrik) Risk för
överinvestering i duplicerande FoU
för
uppfinningar
och/eller substitutsuppfinningar
Etablerar en struktur för styrning och en infra-
struktur för kontraktering
Företag Erbjuder
begränsade, överförbara monopolrättig- Kräver ett
kontrollerat avslöjande av in-
heter
formation
Ger förhandlingsstyrka och en bas för att köpa
Monopolistisk överprissättning (inkl.
eller sälja identifierbara delar av en teknologi kostnad
för teknikförvärv) och/eller etable-
ringshinder framkallade av konkurrenter
Ger information om ny teknologi och konkurrenter Direkta
och indirekta kostnader för paten-
tering, (inklusive kostnader för rättstvister)
Ger motivation för anställda och en måttstock för
teknikstyrning
Tillhandahåller ett fokuseringsmedel för ledning
och organisation och ett verktyg för förvaltning
och utveckling av intellektuellt kapital
Individ Ger en
basis för belöning, kontraktsförhandling, Kräver ett
kontrollerat avslöjande av in-
försäljning eller start-up av ett
företag formation
Erbjuder en grund för
erkännande
Monopolistiskt beteende hos ägare till
eventuellt kolliderande eller komplet-
terande patent
Ger information om
teknologi
Direkta och indirekta kostnader för paten-
tering (inklusive kostnader för rättstvister)
Källa: Granstrand (2000) i översättning
134
SOU
2006:80
Innovations- och patentekonomi – en introduktion
Tabell 5.2
Ekonomiska teorier för och perspektiv på ett patentsystem
Traditionella ekonomiska
teorier
Nyare ekonomiska perspektiv på patent
Patent som kombinerat incitament för innovation och
Incitament-att-Uppfinna-teorin
Fokus: Inverkan på uppfinning och
FoU
spridning
Delfokus:
Fokus: Effektiv dynamisk konkurrens genom kontinuerlig
1) Förvrängning av FoU (t.ex. för stora proportio- påverkan på
ömsesidigt beroende innovations- och
ner av substitut-/komplement-, tillämpad/grund-
spridningsprocesser
, patenterbar/opatenterbar
FoU)
Delfokus:
2) Hinder för
konkurrens
1) Som för Incitament-att-Uppfinna-teorin
3) Mångfald av
industrier/firmor/uppfinnare
2) Effektivitet/förvrängning av spridning
3) Ömsesidigt beroende av uppfinningar och innovationer
över tid (t.ex. i sekvens)
4) Dynamiskt samspel mellan innovations- och sprid-
ningsprocesser
Patenträttigheter och patentinformation som en eko-
Incitament-att-Avslöja-teorin
Fokus: Inverkan på
sekretess
nomisk styrmekanism
Delfokus:
Fokus: Egendomsrättigheters allokering och signalering
1) Kvalitet/kvantitet publicerad
information som en källa till
incitament och koordination för styrning
2) Inverkan på FoU (t.ex.
koordination)
genom ledningshierarkier och marknader, och hybrider av
3) Inverkan på spridning (t.ex. på teknikmarkna- dessa två
styrningssätt.
der)
Delfokus:
Incitament-till-Innovation-teorin
1) Allokering och överföring av rättigheter
2) Ackumulering och spridning av rättigheter
Fokus: Inverkan på innovation och konkurrens
3) Rättigheters ömsesidiga beroenden
Avser:
4) Rättigheters skyddsomfång och skyddstid
1) Incitament före/efter uppfinningen
5) Rättigheters upprätthållande
2) Inverkan på komplementära investeringar
6) Styrningens effektivitet, t.ex. vad gäller kostnader för
3) Transaktionskostnader
koordination och kommunikation, och marknads- effekti-
4) Uppfinnings/innovations-skillnader
viteter avseende bl.a. transaktionskostnader
5) Patents skyddsomfång och skyddstid
7) Optimala decentraliserade ”tariffer” eller skatter
Prospekt-teorin
(genom på priser eller genom skadestånd)
Fokus: Resursexploateringseffektivitet
8) Roller hos styrorgan och institutioner (lagstiftare,
Delfokus:
domstolar, patentverk, patentledningar, patentpooler,
1) Koordination och duplicering av FoU
clearingcentraler, antitrust-mekanismer m.fl.)
2) Explorering
9) Alternativa styrmekanismer
3) Förbättring
4) Företagsstrategier
Källa: Granstrand (2006b) i översättning.
5.7
Sammanfattning
Detta kapitel har gett en allmän introduktion till innovations- och
patentekonomi utifrån såväl ett företagsekonomiskt som ett sam-
hällsekonomiskt perspektiv. En genomgång har gjorts av grundläg-
gande begrepp, som innovationer av olika slag (tekniska, organisa-
toriska, finansiella, produkt- och processinnovationer etc.) och
storlek, innovationsspridning bland köpare och säljare, imitation
och uppfinning. En genomgång har också gjorts av grundläggande
modeller som produktlivscykelmodellen och en interaktiv innova-
tionsaktivitetsmodell. Vidare har en typologi av generiska strategier
135
Innovations- och patentekonomi – en
introduktion
SOU 2006:80
för investering i ny teknik och teknikexploatering redovisats varvid
speciellt in- och utlicensiering behandlats. Dessa strategier blir allt
vanligare och har viktiga effekter på tillväxt. Olika finansierings-
former har också redovisats.
Slutligen har patentsystemets struktur och processer beskrivits
och samhällsekonomiska motiv för patentsystemet har gåtts ige-
nom, med dess för- och nackdelar på olika plan och de teorier som
ligger till grund för systemet. I det sammanhanget har också gängse
såväl som ny kritik mot patentsystemet redovisats. Den gängse
kritiken av patentsystemet avser dess samhällskostnader i form av
statisk konkurrensbegränsning och monopolistisk prissättning,
administrativa kostnader och transaktionskostnader, inklusive höga
tvistekostnader, dess snedvridande effekter och dess möjligheter
till missbruk. Den nyare kritiken förstärker den gamla samt kritise-
rar förhållanden som att alltför många patent, också av dålig kvali-
tet, beviljas på alltför många områden där de mer hämmar än främ-
jar utvecklingen, t.ex. på mjukvaruområdet (=programvaru-
området). Vidare missgynnas småföretag, liksom utvecklingsländer,
vilka blir alltför beroende av storföretagens och i-ländernas teknik.
Systemet som det utvecklats under pro-patent-eran kritiseras också
för att ta för mycket hänsyn till storindustrins intressen i i-världen,
främst i USA. Samhällsintressen, t.ex. av öppen tillgång till FoU-
resultat, har därvid fått stå tillbaka. Sammanfattningsvis avser den
nyare kritiken att inte bara den statiska konkurrensen utan även
den dynamiska konkurrensen begränsas av ett alltför starkt patent-
system. Patentsystemet skulle därmed motverka sitt grundläggande
syfte, nämligen att främja den dynamiska konkurrensen, dvs. den
innovationsbaserade konkurrensen, även om detta sker på bekost-
nad av den statiska konkurrensens effektivitet.
136
6 Ekonomisk
tillväxt – allmän
beskrivning
Throughout man’s past he has continually developed new
techniques,
but the pace has been slow and intermittent. The primary
reason has
been that the incentives for developing new techniques
have occurred
only sporadically. Typically, innovations could be copied
at no cost by
others and without any reward to the inventor or
innovator. The fai-
lure to develop systematic property rights in innovation
up until fairly
modern times was a major source of the slow pace of
technological
change.
(North 1981, p 164)
Patents and copyrights are legal mechanisms that attempt
to bring the
private benefits of invention closer in line with the
social benefits. The
development of such institutions–and of property rights
more gene-
rally–may have played a critical role in sparking the
Industrial Revolu-
tion and the sustained economic growth that has followed.
(Jones 2002, p. 94)
It is clear then, that entrepreneurship should not be
taken as a syno-
nym for contributions to productivity and growth.
(Baumol 2002 p. 62)
6.1 Inledning
Begreppet ekonomisk tillväxt är ett allmänt begrepp för en positiv
förändring i någon mätbar ekonomisk variabel som bruttonational-
produkt (BNP), försäljning eller ekonomiskt värde. Följaktligen
kan ekonomisk tillväxt genereras av en mångfald faktorer. Dessa
klassas ofta som utbuds- respektive efterfrågerelaterade och sam-
banden kan studeras teoretiskt och empiriskt på såväl makro- som
mikronivå. I detta kapitel skall en kort översikt av kunskapsläget
ges för samband som är av intresse för utredningen. Mycket måste
därmed utelämnas och läsaren hänvisas till den refererade litteratu-
ren för fördjupad läsning. I första hand behandlas empiriska studier
och resultat rörande företags tillväxt. De mer specifika sambanden
137
Ekonomisk tillväxt – allmän
beskrivning
SOU 2006:80
mellan patentering och företags tillväxt behandlas sedan i kom-
mande kapitel.
6.2
Makronivå
Det starka sambandet mellan teknisk och ekonomisk utveckling
har varit tydligt i sekler.T 1 Det var dock först på 1950-talet som
PF FPT
olika studier kunde lägga en grund för kvantifiering av sambandet,
främst ekonometriska studier av Abramovitz, Solow och
Schmookler.T
2
PF FPT
Dessa studier visade på olika sätt att ekonomisk tillväxt bara till
en mindre del genererades av ökade insatser av arbete och (fysiskt)
kapital. En huvuddel genererades – eller snarare statistiskt förklara-
des – av en restfaktor i vilken forskning och utveckling (FoU),
teknisk utveckling och tekniska innovationer ingick, men också
innovationer av annat slag. Mycket arbete har sedan lagts ner på att
närmare studera olika delfaktorers betydelse i denna övergripande
restfaktor. I stort sett är huvudresultatet att FoU och innovationer
av olika slag är av avgörande betydelse för ekonomisk
tillväxt.T
3
PF FPT
De ekonometriska studierna har sedan följts av teoretiska stu-
dier, bl.a. av Romer. Dessa har under 1990-talet resulterat i en s.k.
endogen tillväxtteori (eller ”ny tillväxtteori”), som på olika sätt be-
skriver de ömsesidiga sambanden på makronivå mellan FoU och
ekonomisk tillväxt.T
4
PF FPT
Vad gäller patentsystemets betydelse för ekonomisk tillväxt på
makronivå finns ännu så länge inte många resultat att tillgå. Man
bör då komma ihåg att den ekonomiska forskningen om patentfrå-
gor traditionellt har varit mycket blygsam. Pro-patent-eran har
dock följdriktigt stimulerat forskning på området. De resultat som
finns är främst av historisk, kvalitativ natur och pekar i stort sett på
att ett fungerande patentsystem inte har varit vare sig nödvändigt
eller tillräckligt för att garantera teknisk eller ekonomisk utveckling
i allmänhet. Med tanke på den tekniska utvecklingens avgörande
betydelse för den ekonomiska utvecklingen, och patentsystemets
1
Här kan speciellt nämnas arbeten av Joseph Schumpeter och i Sverige
Erik Dahmén, vilka
TP PT
betonade vikten av innovationer och entreprenörer i industriell
omvandling och ekonomisk
tillväxt. För en översikt, se Granstrand (1994).
2
Se Abramovitz (1956), Solow (1957) och Schmookler (1962, 1966).
TP PT
3
Se Griliches (1994, 1996) för
översikter av analyser av restfaktorn och t.ex. Scherer (1984,
TP PT
1999) för allmänna översikter.
4
För översikter, se Romer (1996), Baumol (2002), Klenow och
Rodriguez-Clare (2005) och
TP PT
Aghion och Durlauf (2005).
138
SOU
2006:80
Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning
avsedda betydelse för den tekniska utvecklingen, kan detta förhål-
lande förefalla egendomligt. Patentsystemen har dock i allmänhet
varit ganska svaga i olika länder historiskt sett och forskningen om
deras betydelse för ekonomisk tillväxt har som sagt varit närmast
obefintlig. Samtidigt påverkar många andra faktorer ekonomisk
tillväxt, faktorer som också tilldragit sig ett större forskningsin-
tresse. Vissa resultat under senare decennier pekar dock på ett
identifierbart positivt samband mellan ett patent- eller IP-systems
styrka i ett land och dess ekonomiska tillväxt.T 5 Samtidigt
finns
PF FPT
inget exempel på ett land som framgångsrikt hämtat in andra län-
ders tekniska försprång i närvaron av en stark IP-regim.
Förutom att tillhandahålla ett incitament för FoU-investeringar i
form av en konkurrensfördel så genererar patentsystemet en bety-
dande mängd teknisk information. Denna är tillgänglig för alla och
därmed potentiellt betydelsefull för ekonomisk tillväxt i form av
s.k. positiva externa effekter. Sådana informationseffekter (”spill-
overs”) har allmänt sett visat sig ha stor betydelse för ekonomisk
utveckling.T 6 Hur stor del som kan tillskrivas patentsystemet är
PF FPT
dock ännu så länge okänt.
Makro-teoretiskt slutligen har vissa försök gjorts att inkorporera
patentvariabler i endogen tillväxtteori. Ännu så länge finns dock
inga resultat som är direkt användbara för utformning av tillväxt-
politik.T
7
PF FPT
6.3
Mikronivå
Sambandet mellan enskilda företags FoU-investeringar och deras
ekonomiska tillväxt är långt ifrån så tydligt som man skulle kunna
tro mot bakgrunden av hur tydligt sambandet är på makronivå. Va-
riationerna i olika företags situationer och över tiden är stora på
mikronivå. Företag kan växa av många olika anledningar, inte bara
genom FoU-relaterade nya eller förbättrade produkter och proces-
5
Se t.ex. Mansfield (1995) samt Park och Ginarte (1997).
TP PT
6
Denna typ av positiva externa effekter eller externaliteter som härrör
speciellt från patent-
TP PT
systemet har först börjat uppmärksammas av ekonomer på senare år medan
de som härrör
från FoU i allmänhet har uppmärksammats sedan länge. En viktig del av
de senare utgörs av
forskningsresultat som sprids genom vetenskapliga publikationer och på
andra sätt utan att
köpas och säljas. Alla dessa effekttypers inverkan på tillväxt är dock
svåra att särskilja och
mäta.
7
Se t.ex. Kwan och Lai (2003). Författarna visar i en tillväxtmodell att
ett för svagt IPR-
TP PT
skydd skapar större välfärdsförluster än ett för starkt IPR-skydd men
hur styrkan skall
praktiskt avvägas lämnas i stort som en öppen fråga.
139
Ekonomisk tillväxt – allmän
beskrivning
SOU 2006:80
ser, av vilka enbart en del är innovationer. Företag kan växa också
genom bearbetning av nya marknader och nya applikationer, för-
utom att tillväxt kan ske av många anledningar på existerande
marknader och produktområden, t.ex. genom prisförändringar och
konjunkturuppgångar.
Det finns således studier som finner varierande men ofta enbart
svaga samband mellan t.ex. FoU-intensitet (dvs. kvoten FoU/
försäljning) och försäljningstillväxt.T 8 Däremot finns ibland starka
PF FPT
samband mellan företagens storlek mätt i försäljning och deras
FoU, genom att företagen i sin FoU-budgetering försöker tillse att
FoU utgör en rimlig andel av försäljning med hänsyn till konkur-
renter m.m.
Tillväxteffekterna av ett företags FoU-investeringar beror natur-
ligtvis inte i första hand på dessas kvantitet utan på deras kvalitet i
termer av inriktning och produktivitet, och mer så ju större de är. I
detta sammanhang har flera studier under 1990-talet upptäckt ett
överraskande starkt samband mellan graden av s.k. teknikdiversifie-
ring och företags tillväxt.T 9 Med teknikdiversifiering avses då en ök-
PF FPT
ning av bredden i företagets teknikbas eller tekniska kompetens-
portfölj. Företaget blir därmed multitekniskt. Annorlunda uttryckt
avser teknikdiversifiering i vilken utsträckning företagen arbetar
med flera teknologier, t.ex. molekylärbiologi, ytkemi och materi-
alfysik eller radioteknik, datorteknik och telefonväxelteknik. Fö-
retagens förmåga att finna och exploatera olika teknologikombina-
tioner (”winning technology combinations”) har således stor bety-
delse för deras tillväxt. Några studier pekar till och med på att
denna förmåga under vissa förutsättningar är den primärt tillväxt-
drivande faktorn bland teknikbaserade företagT 10 . Detta
resultat
PF FPT
stödjer och stöds av tesen att radikala tekniska innovationer ofta
uppstår i gränslandet mellan olika teknologier.
Teknikdiversifiering i sin tur leder av olika skäl till att FoU-
kostnaderna växer. Samtidigt leder teknikdiversifiering till ökade
möjligheter till tillväxt genom produktdiversifiering i den mån
olika produkter (eller tjänster) har överlappande teknikbaser, t.ex.
mobiltelefoni och fast telefoni som båda kan använda liknande te-
lefonväxelteknik. Härvidlag kan skalekonomi och synergier erhål-
8
En speciellt enkel men förvånansvärt tillämpbar tillväxtteori utgår
från Gibrat’s Law som
TP PT
mycket grovt sett säger att tillväxt väsentligen beror på storlek men i
övrigt är slumpmässig.
9
Resultaten av dessa studier finns sammanfattade i Cantwell et al.
(2004).
TP PT
10
Se Granstrand och Sjölander (1990), Oskarsson (1993) och Granstrand et
al. (1997) för
TP PT
exempel på studier samt samlingsvolymen Cantwell et al. (2004) för en
översikt av studier av
dessa samband.
140
SOU
2006:80
Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning
las, liksom ofta också snabbhet i FoU och marknadspenetration.
Denna s.k. teknikrelaterade produktdiversifiering ger sålunda yt-
terligare en tillväxteffekt av teknikdiversifiering. I motsats till
t.ex.
japanska företag har svenska företag dock i liten utsträckning an-
vänt denna tillväxtstrategi, utan huvudsakligen satsat på produkt-
specialisering och nya marknader eller med ett annat ord mark-
nadsdiversifiering. Svenska företags tillväxt på nya marknader har i
hög grad skett genom internationalisering samt bearbetning av nya
applikationsområden.
Figur 6.1a ger en kvalitativ modell över dessa
tillväxtsamband
och de strategival för tillväxt som teknikbaserade företag ställs in-
för. Figur 6.1b visar sedan som exempel kvantitativa resultat base-
rade på denna modell från en studie av tillväxtstrategier i 57 storfö-
retag i Europa, Japan och USA.
141
Ekonomisk tillväxt – allmän
beskrivning
SOU 2006:80
Figur 6.1a
Tillväxtstrategier för multi-tekniska företag
Allmän vetenskaplig
Marknads-
Market/need
Science
och teknisk utveckling
och behovsutveckling
differentiation
differenciation
Generiska tekniska
Generic
technological utbud av
framsteg och
tekniska möjligheter
progress and supply
Technology
Teknikdiversifiering
diversification
av produkter
of products
(framväxt av multi-
(emergence of
tekniska produkter)
mul-tech products)
Tefchnology
Teknikdiversifiering
diversification
av företag
of companies
(framväxt av multi-
(emergence of
tekniska företag)
mul-tech companies)
Growth of
FoU-kostnads-
R&D
tillväxt
costs
S M
S
O
T Ö
T
Product
Technology-based
Teknikrelaterad
P
J
R
R
Strategi-
Produktspecialisering
Specialization
product diversification
Choice
L
A
produktdiversifiering
T
val
A
Hög grad av
extern
I
T
High degree
of
Low degree
of
I
Låg grad av extern T G
E
teknikförsörjning
O
external
technology
external technology H
G
E
teknikförsörjning
E
Marknadsdiversifiering
I N
G
acquisition
acquisition
Marknadsdiversifiering T
S
S
IK E
Market
diversification
Market diversification
R
CA
High
risk
Low risk
Låg risk-
Hög risk-
exponering
exposure
exposure
exponering
på input/output-
on
input/
on input/
på input/output-
marknader
output
output
marknader
markets
markets
Försäljnings-
??
?
Growth of
tillväxt
sales
Källa: Granstrand et al. (1992) i översättning.
142
SOU
2006:80
Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning
Figur
6.1b
Test av en modell för tillväxt och diversifiering (n=55)
β=0.650
FoU-kostnads-
p=0.0001
tillväxt
Ökad
β=0.517
teknik
Ej
signifikant
β
=0.388
p=0.004
p=0.008
diversifiering
Teknologiska
möjligheter
β =0.177
Ökad
Ej
signifikant
Modell R2=0.597
(Teknologi)
produkt
p=0.092
Modell p=0.0001
diversifiering
Försäljning
Ej signifikant
tillväxt
Region
(Nationalitet)
Ökad
marknads
Ej
signifikant
β=0.161
diversifiering p=0.058
β=0.239
p=0.043
Beteckningar:
Diversifierings-
Ej signifikant = Ej signifikant på 10%
nivå.
strategi
β = standardiserad partiell
korrelationskoefficient.
(strategisekvens)
Källa: Oskarsson (1993) i översättning.
Innovations- och tillväxtbefrämjande
teknologikombinationer sker
ofta med s.k. generiska teknologier eller ”general purpose
techno-
logies” (GPTs).T 11 Dessa karaktäriseras av teknologier
med många
PF FPT
tillämpningsområden,
t.ex. halvledarteknik eller laserteknik.T 12
Dy-
PF FPT
lika teknologier är naturligtvis av stort intresse att
tidigt identifiera
i den allmänna teknologiska utvecklingen, liksom
teknologier som
med tiden allt oftare kombineras och i den meningen
konvergerar.
Såväl GPTs som konvergerande teknologier (”converging
techno-
logies”) har därför under senare år utgjort ett viktigt
fokus i till-
växtdiskussioner, såväl på nationell nivå som på
företagsnivå.
11
Se Bresnahan och Trajtenberg (1995).
TP PT
12
Uttrycket kärnteknologier, som också ofta förekommer i studier och
debatter, avser
TP PT
(oftast) teknologier som förutom att vara generiska
dessutom karaktäriseras av att erbjuda
väsentligt kundvärde samt vara svåra att imitera.
Imitationssvårigheten ökar dock med
patentering, varför denna karaktäristik inte direkt berör
enbart själva teknologin.
143
Ekonomisk tillväxt – allmän
beskrivning
SOU 2006:80
Som nämnts så utgör innovationer enbart en del av ett företags
nya produkter och processer, dvs. den del som är ny också för
marknaden. Här bör man då komma ihåg att företag kan utarbeta
olika mer eller mindre renodlade innovations- respektive imita-
tionsstrategier, men att det snarare är olika kombinationer av dessa
strategier som är framgångsrika över längre tidsperioder. På samma
sätt är kombinationer av radikala innovationer och förbättringsin-
novationer viktiga för tillväxt liksom kombinationer av produkt-
och processutveckling, samt kombinationer av olika strategier för
teknikförsörjning och teknikexploatering snarare än ensidiga stra-
tegival. Många svenska storföretag har i hög grad ursprungligen
baserats på imitationer, oftast av utländsk teknik, och förbätt-
ringsinnovationer (t.ex. Astra, Ericsson, Volvo), och först senare
fått genombrott genom tekniskt radikala innovationer (t.ex. Losec,
AXE). Många har naturligtvis också sitt ursprung i mer eller
mindre radikala innovationer (t.ex. AGA, Alfa-Laval, ASEA,
Sandvik, SKF), men tekniskt har även dessa innovationer ofta haft
karaktären av förbättringar (t.ex. av säkerhet eller driftsmöjlighe-
ter).
Sambanden mellan FoU, innovationer och tillväxt är således så
mångfacetterade och kunskapsläget så osäkert att ensidiga tillväxt-
recept som inte beaktar komplementariteter (synergier) lätt blir
vilseledande. Detta gäller inte minst frågan om stora eller små fö-
retag har störst tillväxtpotential. Återigen är det komplementarite-
ter mellan stora och små företag som är viktigare att beakta. All-
mängiltiga resultat som entydigt pekar ut en storleksgrupp av fö-
retag som viktigast för tillväxt saknas. Faktorer specifika för land,
bransch, period etc. är helt enkelt alltför dominanta. Snarare är det
karaktären hos kluster eller system av olika slag som måste stude-
ras.T 13 PF FPT
Vad gäller den tekniska utvecklingens effekter på tillväxt så finns
förutom komplementeffekter också substitutionseffekter, dvs. ef-
fekter i form av att en teknisk förändring, t.ex. en produktinnova-
tion, skapar tillväxt inom ett område eller inom ett företag på be-
kostnad av tillväxt någon annanstans i det ekonomiska systemet.
Speciellt uppmärksammat är fenomenet som brukar benämnas kre-
ativ förstörelse (’creative destruction’), ett uttryck myntat i början
av förra seklet av ekonomen Schumpeter för att beskriva hur nya
13
Härav det berättigat stora intresset för olika typer av
innovationssystem. Det finns numera
TP PT
som nämnts en mängd litteratur i ämnet, se t.ex. Lundvall (1992),
Nelson (1993), Edqvist
(1997), Granstrand (2000c) och Malerba (2004). Se också Ds 2004:36.
144
SOU
2006:80
Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning
skapelser (innovationer) växer fram och samtidigt förändrar eller
förstör gamla strukturer. Den naturliga frågan här är då om netto-
effekten på tillväxten i innovationssystemet blir positiv. Svaret är i
allmänhet ja om innovationssystemet som avses är tillräckligt stort.
Hela produktområden, yrkeskategorier, företag, industrigrenar,
regioner och även länder kan emellertid drabbas negativt. Att nya
produkter och processer så småningom mer eller mindre ersätter
gamla är ett dominant och naturligt mönster. Däremot är det inga-
lunda givet att nya företag därmed ersätter gamla, även om det ofta
händer till del. Med skicklig ledning och tillräckliga resurser kan
gamla företag hantera övergångar till ny teknik utan att bli ut-
slagna. Fenomenet ’creative destruction’ i form av att ny teknik slår
ut gamla företag får nog anses ha blivit överdramatiserat. Till ex-
empel visar svenska teknikbaserade storföretags höga ålder på en
god förmåga att hantera teknikövergångar. Rejäla misslyckanden
med utslagning till följd är få men desto mer omskrivna, t.ex. fallet
med Facit. I själva verket är det sällan som ny teknik helt ersätter
gammal teknik. Snarare baseras tekniska innovationer på såväl
gamla som nya teknologier, där nya således bara delvis ersätter
(substituerar) gamla.
De studier som finns är visserligen inte så många
men pekar ändå
ganska samstämmigt på att i regel fler nya teknologier tillkommer
än gamla ersätts och ett betydande antal gamla behålls från en pro-
duktgeneration till en annan. Man kan således då snarare tala om att
kreativ kumulering (’creative cumulation’) dominerar över ’creative
destruction’. I den utsträckning detta är fallet så gynnas gamla fö-
retag mer än nya, allt annat lika. Detta förhållande lyfts inte fram
tillräckligt i diskussioner om hur innovationer leder till tillväxt, där
antagandet görs att tillväxten huvudsakligen bärs fram av små inno-
vativa företag.
Förutom genom tekniska innovationer sker tillväxt
genom andra
typer av innovationer och förändringar, t.ex. industriella organisa-
tionsförändringar. Här bör bara nämnas de tillväxteffekter som
kunnat observeras i samband med strukturförändringar i en
bransch, samt strukturförändringar i form av att stora företag för-
värvar respektive knoppar av små teknikbaserade företag.
I något skede av en branschs eller sektors
utveckling skapar skal-
ekonomi och synergier förutsättningar för en tillväxtskapande kon-
solidering. Enskilda företag kan här ta initiativ och därigenom få till
stånd en snabb omsättningstillväxt. Ofta riskeras därmed värdetill-
växten. Exempel på företag som i något skede lyckats med att växa
145
Ekonomisk tillväxt – allmän
beskrivning
SOU 2006:80
på detta sätt är Electrolux, ESAB och Gunnebo. Här genereras så-
ledes tillväxten i första hand genom vad som kan kallas innovativt
management eller om man så vill industriella organisationsinnova-
tioner.
Ett flertal studier under senare år har vidare pekat på att tillväxt
kan skapas dels genom att stora företag förvärvar små, innovativa
företag, dels genom att avknoppa dylika. I det förra fallet så kan
t.o.m. en arbetsfördelning utvecklas så att små innovationsföretag
bedriver FoU- och innovationsarbete i tidiga, småskaliga faser för
att sedan förvärvas av stora företag som specialiserar sig på senare
faser, vilka kräver storskalig utveckling, produktion och mark-
nadsföring, speciellt internationell sådan. Härvidlag visar studier,
tvärtemot vad många tror, att innovationen och det lilla företaget i
ett lämpligt skede får en bättre tillväxtmiljö i det stora företagets
organisation, även om naturligtvis misstag gjorts i integrationen
och undantag finns. Denna arbetsfördelning har speciellt utvecklats
i läkemedelsindustrin men är tillämpbar även i andra industrier med
långa, dyra och riskabla innovationsinvesteringar.
På samma sätt kan en innovationsverksamhet som växer fram i
en stor företagsorganisation ibland få bättre tillväxtförutsättningar
om den knoppas av och får utvecklas självständigt eller i ett annat
förvärvande företags organisation. Ett klassiskt exempel är Volvo
som knoppades av från SKF på 1930-talet. Även här kan misstag
göras och undantag finns. Inte minst kan snabba strategiföränd-
ringar i storföretaget, t.ex. i form av renodling av verksamheten,
samt tröghet och konflikter i storföretaget skapa olyckliga av-
knoppningar.
Den tekniska utvecklingens ökade skala, komplexitet och osä-
kerhet innebär att strukturförändringar i form av förvärv och av-
knoppningar, även av stora affärsenheter, blir allt vanligare. In-
vestmentbolag, riskkapitalbolag och affärsutvecklingsenheter av
olika slag bidrar också till denna utveckling. Dylika bolag och en-
heter kan vara fristående eller knutna till storföretag och speciali-
sera sig på att gå in i olika utvecklingsprojekt eller företag, och
fortsätta utveckla dessa för att sedan efter viss tid avyttra dem med
förhoppningsvis god omsättnings- och värdetillväxt.
Universitet och högskolor har också under senare decennier i
ökad utsträckning blivit en viktig källa till avknoppningsföretag. I
takt med att universitet och högskolor alltmer får karaktären av
ekonomiska institutioner så har de fått förväntningar på sig att bi-
dra till tillväxt. Studier pekar också på vikten av framstående uni-
146
SOU
2006:80
Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning
versitet för en kringliggande regions tillväxt, med Silicon Valley
och Boston-området som klassiska exempel. Universitet och hög-
skolor har dock många former för samverkan såväl med industrin i
allmänhet som med en kringliggande region, och därmed många
fler möjligheter att bidra till tillväxt än bara genom avknoppningar.
Vad gäller olika regioners
tillväxt, vilket är ett stort ämne i sig,
bör här bara framhållas ett par resultat. Av de FoU-intensiva regio-
ner i världen som lyckats i någon ekonomisk mening så är de flesta
huvudsakligen ett resultat av en organisk tillväxt som möjligen kan
förstärkas men inte ersättas av politiska åtgärder på nationell nivå.
Nationella satsningar på helt nya FoU-intensiva regioner, t.ex.
Tsukuba i Japan eller Sophia Antipolis i Frankrike, har inte visat sig
ekonomiskt särskilt framgångsrika, i varje fall inte ännu. Förutom
att vara ett resultat av ett stort mått av organisk tillväxt så har
också
framgångsrika FoU-intensiva regioner visat sig vara antingen rela-
tivt teknikspecialiserade eller tydligt ”multitekniska” med en hög
grad av teknikdiversifiering. Sambandet mellan teknikdiversifiering
och tillväxt återfinns således också på regional nivå.T 14PF FPT
Vad slutligen mikroteoretiska
samband mellan innovationer och
företags tillväxt gäller så är sambanden i stort sett positiva men inte
så entydiga som ofta görs gällande. Tabell 6.1 visar detta där en
linjär approximation görs av efterfrågekurvor och kostnadskurvor
som en första naturlig approximation. I tabellen särskiljs tillväxt i
pengar respektive fysisk kvantitet, de fyra huvudslagen av tekniska
innovationer (stora/små produkt-/processinnovationer) samt tre
stadier i innovationsprocessen.
14
Se Cantwell et al. (2004).
TP PT
147
Ekonomisk tillväxt – allmän
beskrivning
SOU 2006:80
Tabell 6.1
Inverkan av olika slags innovationer på olika slags tillväxt
Typ av innovation
Typ av
tillväxt
Produkt
Process
Stor
Liten
Stor Liten
Monetär
Från stadium Till stadium
≈0
I
II
+
+/-
+
II
III
+/-
+/-
+/- +/-
I
III
+
+
+/- +/-
Kvantitativ
Från stadium Till stadium
≈0
I
II
+
+/-
+
II
III
+
+
+
+
I
III
+
+
+/- +
Beteckningar:
I Stadiet före innovation
II Innovationsstadiet
III Stadiet efter innovation
Källa: Granstrand (2006, 2007)
De tre stadierna är: Stadium I innan innovationen nått marknaden
(’pre-innovation stage’), stadium II under vilket innovatören antas
vara ensam på marknaden, dvs. det temporära monopolstadiet (’in-
novation stage’) och sist stadium III i vilket imitationskonkurren-
sen satt in och pressat ner priset till den konstanta marginalkostna-
den (’post-innovation stage’). Det temporära monopolet kan då
vara grundat på perfekt patentskydd och/eller någon annan tempo-
rär konkurrensfördel.
Som framgår av tabellen så är tillväxteffekterna i flera fall blan-
dade beroende på olika efterfråge- och kostnadssituationer, vilka
representeras av olika parametervärden. Speciellt är tillväxteffek-
terna blandade vad gäller monetär tillväxt och processinnovationer.
Den allmänna slutsatsen är att inte ens i de teoretiskt mest förenk-
lade situationerna återfinns ett entydigt positivt samband mellan
innovationer och ekonomisk tillväxt på företagsnivå. Modellerna
som ligger till grund för tabell 6.1 kan förfinas och ta hänsyn till
flera innovationer i följd, flera företag med ömsesidiga beroenden,
148
SOU
2006:80
Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning
mer gradvisa innovationsspridningsförlopp (diffusionsprocesser)
etc., men den allmänna slutsatsen förändras inte därmed.T
15
PF FPT
6.4
Sammanfattning
Tillväxtstudier av olika slag (empiriska, teoretiska) har tämligen
entydigt pekat på den tekniska och organisatoriska utvecklingens
avgörande roll för ekonomisk tillväxt på makronivå i form av inno-
vationer av olika slag. Patentsystemet som historiskt varit svagt,
har härvid spelat en sekundär roll.
På mikronivå är sambanden mer
varierande och otydliga. Inga
allmängiltiga resultat finns som pekar ut en enstaka storleksgrupp
av företag som viktigast för tillväxt. Snarare är synergierna mellan
olika företag och dessas strategier i ett innovationssystem av stor
betydelse. Studier under senare år har visat på bl.a. betydelsen av
teknikdiversifiering, generiska teknologier och konvergenta tek-
nologier, och ’creative cumulation’ för teknikbaserade företags till-
växt, företag som därmed blir multitekniska. Strukturförändringar i
form av företagsförvärv och avknoppningar har också stor tillväxt-
potential.
Teoretiskt kan slutligen visas att
innovationer av olika slag oftast
bidrar till företags tillväxt, men inte alltid, speciellt inte för pro-
cessinnovationer även om dessa har perfekt patentskydd eller sek-
retesskydd.
15
Att innovationer av olika slag inte
heller med säkerhet ger ökad välfärd visas på liknande
TP PT
sätt av Baumol (2002).
149
7
Tidigare studier och övriga
utredningar av relevans för
innovationer och patent
InledningT 1
7.1
PF FPT
Detta kapitel redovisar kort några av de studier som gjorts kring
olika samband mellan FoU, patent, innovationer och tillväxt på
främst företagsnivå. Speciellt behandlas den studie som gjordes i
PRV:s och IVA:s regi 1992–1993, vilken torde vara den enda mer
omfattande svenska studien hittills kring några av dessa samband.T
2
PF FPT
Kapitlet redovisar också aktuella (per 2005) offentliga utred-
ningar om patentfrågor utomlands. Tidigare offentliga utredningar
om patentfrågor i Sverige finns förtecknade i bilaga 9.T
3
PF FPT
7.2
Utländska studier
Som tidigare nämnts har ekonomiskt inriktade studier av patent-
frågor på företagsnivå förekommit relativt sparsamt, speciellt före
pro-patent-eran. Ett antal studier av olika ekonomiska aspekter på
patent har dock gjorts och främst då i USA av forskare som
Mansfield, Scherer, Griliches m.fl.T 4 I allmänhet har dessa
studier PF FPT
visat på positiva men tämligen svaga genomsnittliga samband mel-
lan
patent och innovationsbenägenhet. Inte desto mindre har före-
tagen patenterat i betydande utsträckning, vilket har setts som en
”patenteringsparadox”. Branschvariationerna är dock stora och
1
Ett stort antal studier och publikationer kan tyvärr inte redogöras för
här av utrymmesskäl.
TP PT
Utredningen har emellertid tagit del av ett betydande antal. Bland
dessa märks Bager-Sjögren
och Rosenberg (2004), Marklund et al. (2004), Sölvell (2004), Jarnvall
och Kreuer (2005),
Moulin och Thue Lie (2005), Teknologirådet (2005), Idris (2003), EC
(2004a,b), IBM
(2003), OECD (2003) m.fl. Vad gäller patent- och IP-frågor inom
tjänstesektorn, se t.ex.
Hipp (2005).
2
En mer detaljerad genomgång med ytterligare referenser finns i
Granstrand (2000). Bland
TP PT
övriga större patentrelaterade svenska studier av ekonomiska aspekter
med väsentligen
ekonomiska utgångspunkter bör här också nämnas Papahristodoulou (1987)
och Lööf
(2002), och med väsentligen juridiska utgångspunkter Petrusson (1999)
och Domeij (2000).
3
Bland dessa bör särskilt nämnas Innovationsutredningen SOU 1993:84.
TP PT
4
För en litteraturöversikt, se Granstrand (2000).
TP PT
151
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och
patent
SOU 2006:80
speciellt inom kemi- och läkemedelsbranschen har patent stor be-
tydelse för FoU-investeringar, innovationer och tillväxt. Samban-
den har belysts bl.a. av företags svar i intervjuer och enkäter på frå-
gor av kontrafaktisk natur, t.ex. hur stor andel av FoU-arbete och
innovationer av olika slag som inte hade genomförts om inte pa-
tenteringsmöjligheter hade funnits.T
5
PF FPT
En komplicerande faktor i alla studier av patents ekonomiska
betydelse är den stora snedfördelningen av olika patents betydelse i
något mått mätt (t.ex. marknadsvärde). Många patent exploateras
aldrig och bland dem som exploateras står ett litet antal för en stor
andel av den ekonomiska betydelsen.T
6
PF FPT
Sambandet mellan FoU-investeringar och patenteringsfrekvens
har däremot varit tydligt, dvs. att mer FoU ger fler patent. Styrkan
i sambandet varierar dock med bransch. Att en högre företagstill-
växt tenderar att generera större FoU-investeringsvolymer har re-
dan nämnts. Tillväxt genererar således patent men med betydande
branschvariationer, medan patents inverkan på tillväxt är mera
oklar. Det finns heller inte ännu så länge så många studier av det
senare sambandet.
Slutligen måste framhållas att pro-patent-eran förändrat bilden
så att sambanden ovan med största sannolikhet har stärkts under
senare år. Studier av sambanden pågår men ännu så länge är resul-
taten sparsamma.
7.3
Svenska studier
Tabell 7.1 visar resultat från en av de få tidiga svenska studierna av
sambandet mellan patentering och tillväxt. Som synes finns ett
ganska signifikant positivt statistiskt samband.
5
Dylika frågor har också ställts i ett par av delstudierna i denna
utredning.
TP PT
6
Som exempel kan nämnas att i vissa studier har olika patents ekonomiska
värde visat sig ha
TP PT
en så skev statistisk fördelning att det inte går att utesluta att
variansen teoretiskt sett är
oändlig (se speciellt Scherer 1999 samt Harhoff et al. 2003). Detta
innebär att medelvärden
blir statistiskt mycket otillförlitliga och traditionella
värderingsmetoder som Capital Asset
Pricing-modellen (CAPM) i ytterlighetsfallet med oändlig varians inte
går att direkt använda
(se Granstrand 2003).
152
SOU
2006:80
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och patent
Tabell
7.1
Försäljningstillväxt och patentering av produktteknologi i ett urval
av svenska små teknikbaserade företagP1) P
Försäljningstillväxt
Antal företag utan patent Antal företag med
patent
15
15
Låg (<2 MSEK/år)
6
21
Hög (>2 MSEK/år)
Noter:
1) Chi-kvadrat XP2 = 4.71 ; p < 0.06
P
Källa: Utterback och Reitberger 1982, s. 74, i översättning.
I en annan studie på 1980-talet jämfördes svenska stora och små
teknikbaserade företags patentstrategier och patenthantering.T 7
Små
PF FPT
företag hade större antal patent per anställd och per investerad
FoU-krona och också högre patentkostnader per investerad FoU-
krona, men samtidigt mindre andel kommersiellt exploaterade pa-
tent jämfört med stora företag. Små företag förlitade sig också mer
på sekretess och snabbhet för att skapa ledtider på marknaden, och
syftet med deras patentering var främst att skapa förhandlings-
styrka i förhandlingar om finansiering, licensiering och samarbeten.
På det hela taget hade patent en marginell betydelse som FoU- och
innovationsstimulans för både stora och små företag, dock med
undantag för läkemedels- och kemiföretag. I allmänhet var företa-
gen i studien i färd med eller övervägde att stärka sin patent- och
IP-verksamhet av olika skäl. Studien gjordes i mitten av 1980-talet
innan pro-patent-eran hade fått genomslag i Sverige.
Åren 1992–1993 genomfördes den s.k. IVA/PRV-studien som
den största svenska studien av patentfrågor dittills. Studien utfor-
mades som en jämförelse (”benchmark”) mellan Sverige och andra
länder vad gällde patentering i allmänhet och mellan svenska och
japanska storföretag i synnerhet, där de senare i hög grad repre-
senterade ”best practice” vad gällde patentstrategier och patent-
hantering. Därutöver studerades fyra teknikområden som repre-
senterade väsentliga svenska nya teknologier som exploaterats av
svenska respektive utländska aktörer. Studiens utformning framgår
av tabell 7.2.T
8
PF FPT
7
Se
Granstrand (1988).
TP PT
8
För
ytterligare redovisning av studien se IVA (1993) och Granstrand (2000).
TP PT
153
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och
patent
SOU 2006:80
Tabell
7.2
Huvudstudiens allmänna utformning och delstudiernas syften i
IVA/PRV-studien 1992–1993
Datainsamlingsmetod
Analysnivå Offentlig
patentstatistik
Enkät
Fallstudieintervjuer
-P1)
-P1)
1.
Nationell Jämförande analys av
frekvens,
volym
P
P
och kvalitet i olika länders och indu-
striers patentering med hjälp av
tillgängliga databaser (World Patent
Index, EPO, Patolis, USPTO, etc.)
Analys av best-practice IP-
2.
Företag Jämförande
analys av frekvens, volym, Analys av IP-
management i ett antal före-
sammansättning och kvalitet i
pa-
aktiviteter och IP-
tagsfall i Japan och Sverige
tentportföljerna i 2x22 st stora
ja- roller i 25 + 20 st
(främst Hitachi, Sony, Toshiba,
panska och svenska företag, med
ett stora
japanska och
2)
ABB, Astra, Ericsson, Tetra
delurval av matchade
konkurrenterP
svenska företag
P
Laval)
med ca 400
enkätfrågor
-P1)
3.
Teknologi Analys av huvudaktörer
och
patentak-
Analys av betydelsen av IP och
P
tiviteter i olika fall av ny
svensk
IP-management vid exploate-
teknologi. (2x2 st fall av ny
svensk
ring av teknologierna för
teknologi med/utan inhemsk
exploa-
betablockerare, mobiltelefoni,
tering: betablockerare (Astra),
mobil-
bläckstråleskrivare och ferro-
telefoni (Telia,
Ericsson),
elektriska flytande kristaller
bläckstråleskrivare (Canon), ferro-
elektriska flytande kristaller (Canon))
Noter:
1) Ingen specifik delstudie utformades med denna kombination av
analysnivå och datainsamlingsmetod.
2) Urvalet beskrivs i detalj i Granstrand (2000) tillsammans med
enkätformuläret.
Källa: Granstrand 2000 i översättning
Studien påvisade framväxten av pro-patent-eran med en klart ökad
betydelse av patent i olika avseenden. Studien påvisade också stora
skillnader mellan Sverige och andra länder och mellan svenska och
japanska storföretags patenthantering. En sammanfattning av stu-
diens resultat finns i separat textruta nedan. Tabell 7.3 ger vidare en
illustration av den (dåvarande) svenska tillväxtparadoxen med hög
tillväxttakt i FoU-investeringar och låg tillväxt i industriproduk-
tionen. Detta gap mellan FoU- och produktionstillväxttakterna var
större än i något annat land i tabellen och kan svårligen bortförkla-
ras med hänvisning till mätfel, speciella omständigheter och dylikt.
Den svenska inhemska patenteringen hade också starkt negativ till-
växt även om den svenska patenteringen i utlandet hade god till-
växt. Japan däremot hade liksom Sverige hög takt i FoU-invester-
ingar men också hög produktionstillväxt. Japansk inhemsk patente-
ring och japansk patentering i utlandet låg vidare i topp. Detta för-
hållande innebär inte att brister i patentering utgjorde den felande
154
SOU
2006:80
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och patent
länken mellan FoU och tillväxt i Sverige, men pekar på en möjlig
bidragande faktor.
Sammanfattningsvis är det förmodligen ingen överdrift att
påstå
att IVA/PRV-studien har haft väsentlig betydelse för en ökad pa-
tentmedvetenhet och patenteringsbenägenhet i svenska teknikbase-
rade storföretag.
Textruta 7.1 Huvudresultat från IVA/PRV-studien om
Sveriges patentpositioner i början av 1990-talet
A. Nationell nivå
1. Svensk industri förlorar patentandelar.
2. Svenska patent visar på stark teknisk specialisering.
3. Svenska patent har hög teknologisk kvalitet.
4. Sveriges patentbas är tunn, specialiserad och smal.
B. Företagsnivå
1. Exploateringen av nya teknologier för befintliga affärsverk-
samheter är stark, men svag för nya
affärsverksamheter
inom många stora svenska företag.
2. Patentkulturen är svag inom de flesta stora svenska företag.
3. Patent har nya strategiska roller vid exploatering av nya tek-
nologier.
4. Vissa stora svenska företag har nyligen omvärderat sina pa-
tentstrategier.
C. Teknologinivå
1. Exploatering av teknologiska genombrott av svenska univer-
sitet är ofta svag.
2. Den svenska aktörsbasen för exploatering av nya teknolo-
gier är svag.
155
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och
patent
SOU 2006:80
The development of international patenting in various countries 1) 2)
Tabell
7.3
P P
P P
(average annual percentage change)
Country
Industrial
R&D
Domestic Foreign
External External/domestic
production expenditures
patenting patenting patenting
1979-88
1979-88
1979-88 1979-88
1979-88
1979 1988
USA
2.66U
5.30U
2.44U
6.30
7.50U
1.73
2.67
U
U
U
U
Japan
3.84
8.15
8.30
3.85
11.53
0.25U 0.33U
U
U
Germany
1.70
3.58
0.54
4.87
6.79
2.28 3.93
France
1.82
4.86
1.16
5.95
7.64
2.41 4.22
UK
1.44U
2.43U
0.64
5.49
8.34
1.37U 2.65U
U
U
U
U
Netherlands
1.50
3.83
2.00
10.17
6.91
5.18 7.90
Switzerland
2.21
4.75
-2.21
9.87
3.38U
4.60 7.58
U
Sweden
1.98
7.71
-2.39U
10.12U
8.56
2.51 6.52
U U
Austria
1.82
3.95
-0.75
13.51
7.44
1.66 3.39
Canada
2.39
5.60
6.28
2.88U
8.31
2.83 3.35
U
Notes: 1) Domestic patents are patents granted in the country to
residents of the country. Foreign patents are
patents granted in the country to foreigners. External patents are
patents extended to foreign countries by
domestic residents.
2) The highest and lowest values for each column in the table are
overlined and underlined respectively.
Källa: Archibugi och Pianta (1992)
7.4
Utländska utredningar
7.4.1
Varför så många nu?
Under senare år har ett ovanligt stort antal utredningar gjorts om
patent- och IP-frågor runt om i världen med mängder av både re-
former och reformförslag.T 9 Det finns flera skäl till denna höga ut-
PF FPT
redningsaktivitet rörande patentfrågor. I en bred och gradvis fram-
växt av en alltmer kunskapsbaserad ekonomi har en snabb framväxt
av en pro-patent-era skett. Denna utveckling har väsentligen varit
baserad på ett gammalt patentsystem, varvid gamla brister i syste-
met blivit mer uppenbara samtidigt som nya brister tillkommit.
Dessa brister har också uppmärksammats i allt bredare kretsar efter
hand som medvetenheten om och intresset för patentfrågor har
växt. Globaliseringen har också ökat reformbehoven och samtidigt
i viss grad synkroniserat reformarbetet. TRIPs-överenskommelsen
från 1994, med samma internationella dignitet som Paris-konven-
tionen från 1883, har vidare fått stora följdverkningar för många
länder. Till detta kommer ekonomiska problem i Japan och Europa
9
För olika genomgångar av dessa, se t.ex. Granstrand (2003) och Jaffe
och Lerner (2004).
TP PT
Bland utredningar som inte närmare redovisas här kan nämnas
Teknologi-Rådet (2005) för
Danmark, Moulin och Thue Lie (2005) för nordiska länder och den
pågående Gowers
Review of Intellectual Property för England.
156
SOU
2006:80
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och patent
och ansträngningar att med olika medel, inklusive patent- och in-
novationspolitiska, komma till rätta med dessa problem, t.ex. med
hjälp av Lissabon-protokollet inom EU med dess 3 %-mål för
FoU- och innovationssatsningars andel av BNP. Vidare finns ett
återkommande reformbehov kring olika internationella patentfrå-
gor som sammanfallit i tiden. Slutligen finns ett uppdämt reform-
behov i många länder med patentlagar som härrör från 1950- och
60-talen, en period som karaktäriserades av stabilt god ekonomisk
utveckling internationellt. Den ekonomiska utvecklingen har där-
efter ändrat karaktär högst påtagligt med globalisering, kapitalistisk
dominans och kunskapsintensifiering m.m. liksom att den tekniska
utvecklingen snabbt fortskridit med bioteknik, mjukvaror och In-
ternet m.m.
Bakgrunden ovan har betydelse för att kunna se denna utredning
i ett större internationellt sammanhang och för att inte uppfatta
dess frågeställningar alltför snävt. Nedan ges en kort sammanfatt-
ning av aktuella reformer och reformarbeten i Europa, Japan, Korea
och USA per september 2005.
7.4.2
Europa
Det finns en mängd
frågor och initiativ på det europeiska patent-
området. Aktuella
sådana inkluderar:
−
Gemenskapspatent (Community Patent, CP)
Revision av European Patent Convention (EPC)T 10
−
PF FPT
London-protokollet om översättningarT 11
−
PF FPT
−
Överenskommelse om förfarande vid europeiska patenttvister
(European Patent Litigation Agreement – EPLA)T
12
PF FPT
− Specifika
EU-direktiv, speciellt bioteknikdirektivet (nr
98/44/EC) och enforcement-direktivet (nr 2004/48/EC)
−
Datorrelaterade uppfinningar
10
Denna konvention finns beskriven i avsnitt 5.5.
TP PT
11
Det s.k. London-protokollet från 2000 inom patentområdet avser en
frivillig överens-
TP PT
kommelse mellan medlemsländer i EU genom vilken krav på översättningar
av patent-
ansökningar till olika språk kan reduceras och därmed
översättningskostnaden. Överens-
kommelsen måste (f.n. 2005) ratificeras av minst åtta medlemsstater,
inklusive England,
Frankrike och Tyskland, för att träda i kraft.
12
EPLA, som (f.n. 2005) fortfarande är på förslagsstadiet (sedan 2003),
avser en överens-
TP PT
kommelse att skapa ett nytt gemensamt regelsystem inom ramen för EPC
för hantering av
rättstvister om europeiska patent, inklusive att inrätta en gemensam
appellationsdomstol
med ungefär samma kompetens som CAFC i USA.
157
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och patent SOU 2006:80
I korthet har frågan om ett gemenskapspatent för EU gått i stå för
närvarande. Frågan hänger samman med många svåra frågor, främst
politiska, bl.a. de nationella patentverkens roll visavi EPO, språk-
frågan och jurisdiktionsfrågor.
Arbetet med revisionen av EPC har varit mer framgångsrikt, bl.a.
med att integrera TRIPs-överenskommelsen och EPC.
Arbetet med London-protokollet har också gjort vissa framsteg.
Ett antal länder har ratificerat protokollet, dock inte Frankrike och
det får anses tveksamt om så sker.
EPLA-arbetet framskred löftesrikt tills EU började bromsa det
med ett formellt motiv att medlemsstaterna saknade behörighet att
ingå denna typ av överenskommelse. Det egentliga motivet enligt
många bedömare var förmodligen att EPLA äventyrade CP-försla-
get. Mot bakgrunden av EUs begränsade framgångar på patentom-
rådet och CP-förslagets ovissa framtid överhuvudtaget kan möjli-
gen ett ökat stöd för EPLA förväntas från EUs sida, speciellt som
en lösning av patentdomstolsfrågan är av avgörande betydelse.
Bioteknikdirektivet (98/44/EC) trädde i kraft i juli 1998 och har
därefter implementerats i de flesta EU-länders patentlagar samt
upprätthållits i Europadomstolen. Direktivet definierar mer precist
vad som är patenterbart på bioteknikområdet.
Enforcement-direktivet (2004/48/EC) från 2004 ska vara im-
plementerat i EU-ländernas lagar 2006. Direktivet innehåller ett
antal okontroversiella allmänna principer och åtgärder, men är inte
särskilt specifikt eller radikalt. Detta kan beklagas mot bakgrund av
att EU-länderna skiljer sig betydligt vad gäller enforcement samti-
digt som kostnader, tider och osäkerhet vid patenttvister är bety-
dande och skadestånd i allmänhet låga.
Frågan om datorrelaterade uppfinningar slutligen har blivit
mycket kontroversiell och uppmärksammad. Europa-parlamentet
förkastade ett mycket kritiserat förslag till EU-direktiv 7 juli 2005.
Ett nytt direktivförslag är inte att vänta. Således har en lagstift-
ningsansats övergivits för närvarande. Mot bakgrund av EPO:s ti-
digare praxisutveckling på området kan detta tolkas som att möj-
ligheterna att patentera datorrelaterade uppfinningar, inklusive
mjukvara, kommer att öka.
Sammanfattningsvis har det europeiska reformarbetet på patent-
området uppvisat mycket modesta framsteg, åtminstone vad gäller
framstegstakten.
158
SOU
2006:80
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och patent
7.4.3
Japan
Japans långa och djupa ekonomiska kris på 1990-talet har
lett till
ett stort antal reformarbeten. Dessa har också inbegripit
reformer
på patent- och IP-området i syfte att bygga och stärka en
kun-
skapsbaserad ekonomi i ett naturresursfattigt land som
Japan. En
viktig rapport levererades av ”Commission on IPRs in the
Twenty-
First Century” i juli 1997. I detta och påföljande arbete
har en
central roll spelats av tidigare chefen för japanska
patentverket, Mr.
T. Arai, som lett en framgångsrik kampanj för att höja
IP-medve-
tenhet och IP-förståelse bland japanska politiker.
Kampanjen har
som ett viktigt resultat speciellt lett till skapandet av
”Strategic
Council on Intellectual Property”, ett interministeriellt
råd som
lyder direkt under Japans premiärminister, Mr. Koizumi.
Detta
strategiråd har fokuserat på olika åtgärder för att
omvandla Japan
till en IP-baserad nation (”IP-based nation”). En ny,
grundläggande
IP-lag har stiftats – ”Basic Law on Intellectual Property”
(Law No.
122 of 2002). Ett stort program, ”Strategic Program on
IP”, har
också utannonserats av den japanska regeringen. En högsta
IP-
domstol (”Intellectual Property High Court”) inrättades
vidare i
april 2005 som den högsta appellationsdomstolen
specialiserad på
patent- och IP-frågor. Ett stort antal åtgärder och
initiativ har vid-
tagits i övrigt.T 13
PF FPT
Japan representerar således
ett tydligt exempel på hur IP-frågan
inte bara fått strategisk betydelse på företagsnivå utan också på na-
tionsnivå med ett aktivt engagemang från såväl företagsledare som
nationsledare. Textruta 7.2 ger en illustration av synen i Japan på
betydelsen av IP.
Textruta 7.2 Japanese Basic Law on
Intellectual Property
”The purpose of this Law shall be,
for the objective of realizing
a dynamic economy and society that
is based on the creation of
added values through the creation
of new intellectual property
and effective exploitation of such
intellectual property in light
of a growing necessity for
intensifying the international compe-
titiveness of Japanese industry in
response to the changes in the
social and economic situations at
home and abroad, to promote
measures for the creation,
protection and exploitation of intel-
13
Se vidare bakgrundsrapport nr B1,
”Collection of current IP policy recommendations
TP PT
from Europe, the USA and Japan”. Bilaga 15 förtecknar alla
bakgrundsrapporter. Vad gäller
Japan specifikt, se Takenaka och Nakayama (2004).
159
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och patent SOU
2006:80
lectual property in a focused and planned manner by stipulating
the basic ideas on the creation, protection and exploitation of
intellectual property and the basic measures to achieve the ideas,
clarifying the responsibilities of the State, local governments,
universities, etc. and business enterprises, establishing the In-
tellectual Property Policy Headquarters, and providing stipula-
tions on the development of a promotion program on the crea-
tion, protection and exploitation of intellectual property.”
(Article 1, Chapter I, Japanese Basic Law on Intellectual
Property – Law No. 122 of 2002.
In provisional translation as of 2003.)
7.4.4
Korea
Efter den asiatiska finanskrisen 1997 så utformade regeringen i
Korea (dvs. Korea) politik och utvecklingsplaner för teknikvärde-
ring, teknikhandel, teknikexploatering, finansiering och IP-sup-
port. En nationell infrastruktur för IP har sedan skapats genom
olika åtgärder, inklusive ny lagstiftning. Ett förhållandevis stort
antal institut och organ har i koreansk centralistisk anda därmed
tillskapats.T 14 Ett exempel ges i textruta 7.3 nedan. Antalet inhemska
PF FPT
koreanska patentansökningar har också växt och det med nära 80 %
från 1998 till 2003, medan utländska ansökningar växte med enbart
10 % från 1998 till 2003 och därmed utgjorde 23 % av totala antalet
ansökningar 2003. Det koreanska patentverket KIPO har också
växt, t.ex. med nära 30 % från 2001 till 2004 mätt i antalet anställda
patentgranskare.
Korea har således väsentligt stärkt sin IP-regim från att tidigare
ha varit tämligen svag och outvecklad. Korea utgör därmed ett
färskt exempel på hur ytterligare ett utvecklingsland i ett lämpligt
utvecklingsstadium medvetet och planerat går över från en svag till
en stark IP-regim.
Textruta 7.3 Koreas nationella patentsatsning
Bland olika insatser i Koreas nationella patentsatsning ingår ett
statligt institut i Söul som går igenom vartenda patent som ko-
reanska patentverket KIPO meddelar åt inhemska patenthavare.
Många av dessa läggs åt sidan som ointressanta, men många be-
14
Se bakgrundsrapport nr B1, ”Collection of current IP policy
recommendations from
TP PT
Europe, the USA and Japan”. Bilaga 15 förtecknar alla
bakgrundsrapporter.
160
SOU
2006:80
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och patent
döms ha en potential för vidareutveckling och marknadsintro-
duktion. I alla dessa senare nämnda patent tar man kontakt med
patenthavaren och förhandlar fram ett övertagande, dvs. insti-
tutet blir innehavare. Därefter identifierar man slutgiltigt ett fö-
retag som man bedömer har förutsättningar att ta hand om
uppfinningen, och så får företaget uppdrag att sätta igång med
vidareutveckling och kommersialisering.
7.4.5
USA
Well-defined and enforced intellectual property rights are important
to economic growth. The Administration continues to enforce vigo-
rously the rights of American intellectual property owners.
Economic Report of the President (2006, p. 24)
Ett flertal utredningar och rapporter om patentreformer har publi-
cerats de senaste åren i USA, t.ex. av Federal Trade Commission
(FTC), USA:s patentverk, National Academy of Science (NAS)
och National Academy of Engineering (NAE).T 15 Ett nytt
lagförslag PF FPT
(”Patent Act of 2005”) har också lagts
fram av Lamar Smith i kon-
gressen med syfte att revidera
patentlagen från 1952. I flera avseen-
den innebär detta lagförslag en ökad
harmonisering med europeiska
lagar. Till exempel föreslås ett
”first-to-file”-system, dvs. att den
som först ansöker om patent får
prioritet och inte den som först
gjort uppfinningen, samt ett
oppositionsförfarande efter patentbe-
viljning.T 16 Lagförslaget har i en
omfattning som ansetts unik varit
PF FPT
grundat på ett bakgrundsarbete av främst
FTC, NAS och NAE. I
detta bakgrundsarbete har ett flertal
studier av olika patentrelate-
rade frågor genomförts, vilka involverat
tekniker, ekonomer, juris-
ter och politiker.
Det är ingen överdrift att påstå att patent- och IP-frågor fått en
framträdande roll i USA:s ekonomiska politik alltsedan pro-patent-
eran inträdde. Pro-patent-eran har i stort uppfattats som fram-
gångsrik även om många kritiska röster höjts, även från industrin.
Någon radikal omsvängning mot breda anti-patentrörelser är
emellertid inte i sikte. Däremot kan ett flertal reformer i modifie-
rande och reparativa syften förväntas.
15
Se FTC (2003), Cohen och Merill (2003) och Merill et al. (2004). The
Economic Report
TP PT
of the President (2006) innehåller också ett särskilt kapitel om IP.
16
USA har som numera enda land ett ”first-to-invent”-system. Det nya
förslaget har be-
TP PT
nämnts ett ”first-inventor-to-file”-system men är väsentligen ett
”first-to-file”-system.
161
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och patent SOU 2006:80
Synen på antitrust-frågor, vilka traditionellt haft hög prioritet i
USA med långt högre prioritet än patentfrågor, har ytterligare mo-
difierats, bl.a. i så måtto att FTC i allt högre grad har börjat betona
vikten av en fungerande dynamisk innovationsbaserad konkurrens
framför en fungerande statisk priskonkurrens. Slutligen fortsätter
USA, också i samarbete med andra länder, sin internationella akti-
vism mot den stora piratkopieringen. Över huvud taget spelar na-
tionella ekonomiska aspekter på patentfrågor och ekonomisk kom-
petens i arbetet med patentreformer en stor roll i USA.
7.5
Sammanfattning
Kunskapsläget om patenteringens roll för företagens tillväxt och
utveckling är i allmänhet svagt, vilket hänger samman med ett tidi-
gare svagt patentsystem och ett svagt intresse bland ekonomer för
patentfrågor, vilka traditionellt har hanterats av jurister och ingen-
jörer. Olika utländska och svenska studier har dock visat på vissa
positiva om än svaga samband och en ”patenteringsparadox” i sam-
band därmed, dvs. att företag, speciellt inom kemi och läkemedel,
ändå patenterar i betydande utsträckning trots osäkerhet om pa-
tentens företagsekonomiska betydelse. Att tillväxt genererar FoU
som i sin tur genererar patent har påvisats mera klart, dock återigen
med branschvariationer. Tillväxt genererar således patent medan
det omvända sambandet är mera svagt och otydligt.
Kunskapsläget kommer emellertid med all sannolikhet att stär-
kas framöver, liksom att sambanden troligen också stärkts genom
framväxten av pro-patent-eran. Faktum kvarstår samtidigt att vari-
ationerna mellan olika patents ekonomiska betydelse är mycket
stor, vilket försvårar eller ibland rentav omintetgör statistisk slut-
ledning med rimlig konfidens.
En stor svensk studie i IVA:s och PRV:s regi i början av 1990-
talet pekade på den svenska ”tillväxtparadoxen” med stark FoU-
utveckling och svag tillväxtutveckling. Samtidigt var utvecklingen
av svensk patentering mycket svag, speciellt i jämförelse med Japan.
Vidare pekade studien på ett antal svagheter vad gäller teknikexplo-
atering i det svenska innovations- och entreprenörssystemet.
Ett stort antal utländska utredningar och reformer genomförs nu
efter inträdet av pro-patent-eran. Utredningsarbetet kring många
frågor i Europa rörande t.ex. gemenskapspatent, patenttvister,
översättningar och datorrelaterade uppfinningar, har endast gjort
162
SOU 2006:80
Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer
och patent
små framsteg, medan man i länder som Japan och Korea genomfört
kraftfulla åtgärder. Ett genomgripande förslag till patentreform är
också sannolikt på väg att genomföras, åtminstone i några väsent-
liga delar, i USA. Nationella ekonomiska aspekter spelar en stor
roll i alla dessa reformarbeten. Läget i Kina och Indien är mera
oklart men måste bevakas och jämförande studier beredas. IP-frå-
gor har, speciellt i Kina, förts upp till den högsta politiska led-
ningen, mycket på grund av USA:s internationella aktivism mot
piratkopiering, men också på grund av kinesiska aktörers växande
egenintressen i patentering.
163