Del I
Utredningens uppdrag, bakgrund,
referensram, uppläggning och metod
Kapitel 1: Uppdraget
Kapitel 2: Inledning
Kapitel 3: Uppdragets referensram,
uppläggning och metod
1 Uppdraget
1.1 Utredningens direktiv
Regeringen beslutade den 15 april 2004 att tillkalla en särskild utre-
dare för att göra en översyn av de ekonomiska aspekterna av pa-
tentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Enligt
direktivet (Dir. 2004:55) är patentskyddet av mycket stor betydelse
för företagande och tillväxt. Utredaren skall enligt direktivet ”göra
en analys av hur de skyddade intellektuella kapitalen kan bidra till
export och handel. Utredningen skall inhämta synpunkter från
både näringsliv och andra aktörer.
Utredningen skall omfatta en analys av hur svenska företag
han-
terar patentering som konkurrensmedel i jämförelse med företag i
andra länder i Europa och den övriga världen, samt hur den fördelar
sig på företag av olika storlek. Här skall även den senaste utveck-
lingen inom EU-området vägas in. Studien skall även innefatta en
nordisk jämförelse och skall identifiera problem och möjligheter på
den nordiska patentmarknaden.
Uppdraget skall
− leda fram till förslag som kan skapa
förståelse och insikt hos
främst de små kunskapsintensiva
företagen om de ekono-
miska vinsterna – och kostnaderna
– med patentering,
− leda fram till förslag om hur
kunskapsintensiva företag kan
stimuleras till att i ökad
utsträckning patentera sina innova-
tioner,
− belysa sambandet mellan patentering och
ekonomisk tillväxt,
− innehålla en analys av nedgången av
patenteringsfrekvensen i
Sverige och de viktigaste
orsakerna till denna.”
Direktivet som helhet framgår av bilaga 1. Tiden för redovisning
flyttades genom tilläggsdirektiv fram till senast den 31 december
2005, bilaga 2.
77
Uppdraget
SOU 2006:80
1.2 Utredningens bedrivande
Utredaren
förordnades den 20 juli 2004 varvid utredningsarbetet
startade. Detta
avslutades i slutet av december 2005. En refe-
rensram
utarbetades tidigt i utredningen för en första belysning av
sambandet mellan
patentering och ekonomisk tillväxt, se kapitel 3.
Denna
referensram grundades på tidigare studier med anknytning
till ämnet för
utredningen samt litteratur och teori i anslutning
därtill.
Referensramen låg sedan till grund för utformning av ett
antal empiriska
delstudier, som beskrivs närmare i kapitel 3.
Arbetet har bedrivits genom överläggningar inom en tillkallad
expertkommitté,
vilken konstituerades 15 oktober 2004. Denna
kommitté har
sammanträtt åtta dagar under utredningens gång, se
bilaga 4. Tre
hearings med inbjudna företrädare för näringsliv, in-
tresseorganisationer och myndigheter har vidare hållits, se bilaga 5.
Därutöver har
ett antal intervjuer med olika nyckelpersoner ge-
nomförts, främst
i perioden oktober 2004 – april 2005, se bilaga 7.
Detta arbete låg
sedan till grund för närmare utformning av delstu-
dier och
frågeformulär av olika slag. Delstudierna påbörjades i mars
2005 och pågick
till november 2005. En studieresa i Gnosjö-regio-
nen med
företagsbesök, intervjuer och en hearing gjordes i augusti
2005. Utredaren
och en projektassistent har fortlöpande under ut-
redningen
deltagit i ett antal konferenser, se bilaga 6. Ett tiotal assi-
stenter,
huvudsakligen civilingenjörer, ekonomer och teknologer
från olika
länder (6 st.) har varit involverade i genomförandet av
olika delstudier
och därvid tillsammans med utredaren bildat en
projektgrupp.
Utredningsarbetet inriktades från början på att ta fram en utred-
ningsrapport
tillsammans med ett antal bakgrundsrapporter, samt-
liga på
engelska. Engelska valdes som utredningsspråk internt för
att möjliggöra
enkel kommunikation internt i projektgruppen samt
externt med
bl.a. utländska forskare och analytiker och relaterade
utredningsarbeten, främst i Europa, Japan och USA. Därtill beak-
tades att de
flesta multinationella företag verksamma i Sverige har
engelska som
koncernspråk.
Ett antal promemorior och bakgrundsrapporter har utarbetats av
projektarbetsgruppen och flera av kommittéledamöterna, se bilaga
12, 13 och 15.
Allmänt tillgänglig statistik har slutligen samlats in
och
patentstatistik i olika databaser har utnyttjats. Genom diskus-
sioner med flera
ekonometriker stod det dock tidigt klart att det
med stor
sannolikhet inte skulle visa sig meningsfullt att försöka på
78
SOU
2006:80
Uppdraget
ekonometrisk väg identifiera kausalsamband mellan patentering
och tillväxt genom tidsserieanalys. Detta på grund av det stora an-
talet mellanliggande och bakomliggande variabler och återkopp-
lingar över tiden mellan dessa.
En kronologi över uppdragets genomförandeprocess redovisas
i
bilaga 3. Uppdragets referensram, metodval och delstudiestruktur
redovisas i kapitel 3.
Utredningen antog namnet patent/tillväxt-utredningen med
för-
kortningen PEX. De fyra uppräknade uppgifterna i utredningens
direktiv ovan har därvid förkortats PEX 1–4.
79
2 Inledning
2.1 Allmänt
Debatten och uppmärksamheten kring de sociala och politiska för-
delarna med ekonomisk tillväxt, liksom dess orsaker, kostnader och
begränsningar, har intensifierats i Sverige, Europa och många andra
delar av världen under senare år. En sådan ökning av intresset för
tillväxtfrågor är föga överraskande mot bakgrund av den senaste
konjunkturnedgången. Politisk debatt om tillväxtfrågor tenderar
med viss eftersläppning att växa när den ekonomiska tillväxten av-
tar.
Debatten kring de tekniska och ekonomiska fördelarna
med pa-
tent och immateriella rättigheter (intellectual property rights –
IPR) och dessas kostnader och begränsningar går långt tillbaka i
tiden och har traditionellt involverat enbart en snäv krets av specia-
lister inom området. Den debatt som förts under senare år har
emellertid breddats till nya intressegrupper efterhand som världen
inträtt i den s.k. pro-patent-eran, vilken började i USA på 1980-ta-
let.
Debatterna om tillväxt- och patentfrågor har
traditionellt varit
relativt frikopplade från varandra. Frågorna har emellertid blivit
närmare sammankopplade efterhand som sökandet efter tillväxt-
främjande åtgärder breddats och förespråkare för ökad patentering
samtidigt har breddat sökningen efter motiv härför. Politiska ut-
redningar som direkt fokuserat på sambanden mellan patentering
och tillväxt har dock hittills varit sällsynta. Ett flertal svenska ut-
redningar av patentfrågor har genomförts, mestadels med huvud-
sakligen ett juridiskt perspektiv. Den föreliggande utredningen
med dess fokus på tillväxt och ekonomiska aspekter är hittills
ganska ensam i sitt slag, även internationellt sett.
81
Inledning
SOU 2006:80
Bakgrund enligt utredningsdirektivetT 1
2.2
PF FPT
”Patent spelar
en viktig roll när det gäller innovationer och ekono-
miskt agerande.
Genom patentskyddet ges förutsättningar för fö-
retagen att i
högre utsträckning exploatera och kommersialisera
sina
innovationer både nationellt och internationellt. Det är från ett
tillväxtperspektiv mycket viktigt att verka för att innovationer le-
der till fler
realiserbara affärsidéer, fler företag, utveckling av be-
fintliga företag
och ökad sysselsättning.
De senaste åren har tjänsteinnehållet i ekonomin blivit allt vikti-
gare och
avreglering av främst tjänstemarknaderna har påkallat nya
sätt att hantera
de ekonomiska riskerna som är karaktäristiska för
denna sektor. De
immateriella rättigheterna som upphovsrätt, va-
rumärken, patent
etc. har fått en större betydelse för bedömning av
affärsrisker och
framtida värde av investeringar. Betydelsen av att
säkra
immateriella rättigheter för ekonomiska aktörer har således
ökat kraftigt
sedan början av 1990-talet. Betydelsen av patenträtten
har också ökat
dramatiskt. Det är inte längre innovationen i sig
utan också i
ökande omfattning den överlåtbara immateriella rät-
tigheten som
skapar värde. Internationell handel baserad på denna
rättighet eller
med licensiering av patent har medfört att patentens
användning blir
mer komplex än när uppfinnaren också tillverkar,
marknadsför och
exporterar.
Sverige har traditionellt sett haft en stor andel av patenteringarna
i Europa.
Patenten innehas dock främst av stora företag. På senare
tid har dock
patenteringen minskat starkt i Sverige både inom stora
och små företag.
Samtidigt ökade andelen patent som registrerades
i Europa, Japan
och USA med mer än 40 % mellan åren 1992 och
2002. Den ökade
internationella användningen av patent hör nära
samman med
utvecklingen av de internationella regelverken på om-
rådet.”
Behov av en översyn enligt utredningsdirektivetT 2
2.3
PF FPT
”Tillväxt skapas
i dag allt mer inom tjänsteekonomin där produk-
tionen i hög
grad baseras på användning av mjukvaror, bioteknik
och finansiella
tjänster. Sådana tjänstekoncept är svåra att säkra i
Sverige och
Norden, vilket har fått till följd att patenteringen sker
1
Direktivtexten används ordagrant här.
TP PT
2
Direktivtexten används ordagrant här.
TP PT
82
SOU
2006:80
Inledning
främst i andra länder, som USA och Storbritannien. Enligt uppgif-
ter från PRV och branschen är orsaker till att patenteringen flyttas
utomlands bl.a. en låg medvetenhet hos svenska företag om de
ekonomiska möjligheter som finns, brist på riskvilligt kapital och
att reglerna om patenteringen kan vara mer förmånliga i andra län-
der utanför Europa.
För att långsiktigt kunna bygga
upp en tjänste- och kunskapsba-
serad ekonomi i Sverige behöver patenteringsfrågorna och de im-
materialrättsliga frågorna få en mer framskjuten plats inom när-
ingspolitiken.
Bland de små företagen uppfattas
patentskyddet som svårt,
komplicerat och dyrt. Få småföretag har en företagsstrategi och än
färre en patentstrategi. I Sverige behöver främst de mindre företa-
gen mer kunskaper och ett bättre strategiskt tänkande när det
gäller immateriella rättigheter.”
2.4
Tolkningar för uppdragets genomförande
I ett tidigt skede gjorde utredningen följande tolkningar och upp-
lägg av utredningsuppdraget:
1. Direkt insamling av nya empiriska data kan avgränsas till
Sverige. För andra
länder kan tillgängligt sekundärmaterial an-
vändas. En
evidensbaserad ansats bör eftersträvas, dvs. en poli-
cyanalys bör i
möjligaste mån inom givna resursramar baseras
på empirisk och
teoretisk evidens (snarare än på olika intresse-
grupperingars
åsikter).T 3 PF FPT
2. Vad gäller begreppet intellektuellt kapital fokuseras
på patent
och närliggande
rättigheter, t.ex. affärshemligheter vid licensie-
ring.
Uttrycket svensk patentansökan är mångtydligt och kan avse
dels en patentansökan
inlämnad av ett svenskt företag eller av
en uppfinnare som är
svensk eller är verksam i Sverige, dels en
3
En genomgång av ett drygt tjugotal
SOU:er inom området visar att forskningsbaserat
TP PT
material traditionellt har insamlats i ganska liten om än ökande
utsträckning, speciellt vad
gäller primärmaterial, dvs. material som insamlats via studier utförda
inom utredningens
tidsram. (Se t.ex. SOU (1977:64), SOU (1983:52), SOU (1993:84) och SOU
(2003:66).)
Möjligheterna att genomföra en evidensbaserad ansats måste emellertid
anpassas till kun-
skapsläget och resurstillgång, inklusive tidstillgång. En god
framförhållning inom policy-
forskning är därvid en fördel. En sådan framförhållning har inte
förelegat vad gäller
ekonomiska aspekter på patentering, dvs. inom patentekonomi, på grund
av bland annat den
snabba utvecklingen på patentområdet och ekonomers traditionella brist
på intresse för
patentfrågor.
83
Inledning
SOU 2006:80
patentansökan som är inlämnad till svenska PRV. Uttrycket får
preciseras närmare i det sammanhang där det används.
Begreppet patent används i vedertagen bemärkelse. Formella
definitioner av patent varierar något internationellt men i stort
sett avser patent på en uppfinning en tidsbegränsad, överförbar,
lagstadgad ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen,
dvs. en ensamrätt till den kommersiella nyttan av uppfinningen.
Denna ensamrätt ger innehavaren rätt att via ett domstolsförfa-
rande hindra andra att tillverka, använda eller sälja uppfin-
ningen.
3. Export och
handel skall avse såväl produkter som tjänster, samt
teknologi och aktier i teknikbaserade företag.
4. Begreppet
industri skall tolkas brett och motsvara näringsliv,
och därmed inkludera t.ex. tjänstenäringar (dvs. serviceindu-
stri).
5. Begreppet
svenska företag skall omfatta företag med svenskt
majoritetsägande, multinationella företag med en tydlig svensk
nationalitet eller bi-nationalitet (t.ex. ABB, AkzoNobel,
AstraZeneca, StoraEnso) och utlandsägda bolag lokaliserade i
Sverige.
6. Begreppet
konkurrensmedel skall också avse medel för exploate-
ring och tillväxt när så är lämpligt.
7. Begreppet den
nordiska patentmarknaden skall avse den nor-
diska marknaden för teknologihandel, dvs. handel med patent-
licenser, know-how-licenser, FoU-tjänster och FoU-bolag eller
motsvarande.
8. Uttrycket
nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige skall
tolkas som nedgången i nationella förstagångsansökningar in-
lämnade till Patent- och registeringsverket (PRV).
9. Uppdragets
tredje uppgift att belysa sambandet mellan patente-
ring och ekonomisk tillväxt kan breddas till att även omfatta
patentrelaterade rekommendationer för öka tillväxten. Att öka
tillväxten är dessutom ett medel att generera resurser för FoU
och därmed öka patentering inom kunskapsintensiva företag.
Sambandet mellan patentering och tillväxt är således ömsesi-
digt. Att belysa detta ömsesidiga samband är en huvuduppgift
för utredningen. Tillväxt, som då främst får avse omsättnings-
tillväxt, blir därmed centralt för utredningen.
84
3 Uppdragets
referensram,
uppläggning och metod
3.1 Uppdragets referensram
3.1.1 Grundläggande samband
En referensram gjordes tidigt i utredningen för att ge en första be-
lysning av sambanden mellan patentering och ekonomisk tillväxt.
Som skall beskrivas närmare i följande kapitel så genereras tillväxt
till största delen av FoU och innovationer. Möjligheter att paten-
tera ger då ett extra incitament till företag, forskare, uppfinnare och
finansiärer att investera i FoU och innovationer i en marknadseko-
nomi. Samtidigt ger tillväxt resurser för ytterligare investeringar i
FoU och innovationer. Det finns således ett ömsesidigt samband
mellan tillväxt och patent enligt figur 3.1. De båda riktade samban-
den är på det hela taget positiva men styrkan är oklar och varierar
med land, bransch, företag, tidsperiod m.m.
Figur 3.1 Ömsesidigt samband mellan utredningens
huvudvariabler patentering
och
tillväxt
Tillväxt
Patentering
Redan denna enkla bild innehåller ett viktigt budskap, nämligen att
stimulansåtgärder för ökad tillväxt också innebär stimulans av pa-
tentering. En av utredningens uppgifter är att föreslå hur företa-
gens patentering kan stimuleras, och tillväxtstimulerande åtgärder
utgör således en viktig del av dylika förslag. Patentering är dock
85
Uppdragets referensram, uppläggning och
metod
SOU 2006:80
inget självändamål. Det viktigaste är att åstadkomma en positiv in-
verkan av patentering på tillväxt och på så sätt skapa en positiv till-
växtspiral över tiden som visas i figur 3.3.
För att underlätta en stegvis analys av sambanden mellan paten-
tering och tillväxt behöver mellanliggande variabler som forskning
och utveckling (FoU) och innovationer föras in i referensramen.
Härvidlag kan innovationer genereras av FoU (i bred mening) både
med och utan patent.
3.1.2 Grundläggande begrepp
Uppfinningar är intellektuella skapelser som är nya för världen.
Fyller de vissa ytterligare lagstadgade krav som att t.ex. ha tillräck-
lig uppfinningshöjd så kan de patenteras. (För definition av patent
se avsnitt 2.4 ovan och för patenteringskrav se avsnitt 5.2 nedan.)
Innovationer är enkelt uttryckt nya och nyttiga ting, materiella
såväl som immateriella. De skall vara nya för alla, dvs. för världen i
stort, medan de inte behöver vara nyttiga för alla utan bara för
några. Innovationer behöver vidare inte bara vara tekniska och vara
baserade på teknisk FoU utan kan också genereras av kunskap i
allmänhet. De kan också i allmänhet stimuleras av många olika im-
materiella rättigheter, förutom patent t.ex. upphovsrätt (copy-
right), affärshemligheter (know-how), varumärken, design och da-
tabasskydd. Dessa rättigheter ingår då i begreppet intellektuell
egendom i vidare mening (intellectual property – IP), som i sin tur
ingår i begreppet intellektuellt kapital som kan enkelt definieras
som icke-fysiskt, icke-finansiellt kapital (se vidare avsnitt 4.2). Yt-
terligare viktiga begrepp presenteras i följande avsnitt i detta och
följande kapitel, se t.ex. avsnitt 5.2 och index.
3.1.3 Patent/tillväxt-spiraler
Om nya produkter och processer inte är nya för världen utan bara
för ett företag är de inga innovationer, men kan likväl generera till-
växt för företaget genom att skapa nya affärer. Tillväxt slutligen är
inte ett självändamål vare sig för ett företag eller ett samhälle utan
en väg till värdeskapande och välfärd.
Följaktligen kan det enkla ömsesidiga sambandet i figur 3.1 nu
utvecklas till att inbegripa de mellanliggande variabler som visas i
86
SOU
2006:80
Uppdragets referensram, uppläggning och metod
figur 3.2a. Denna referensram benämns patent/tillväxt-spiralen i
utredningen. Själva variabelsambanden kan också beskrivas med
hjälp av de processer som är involverade, vilket figur 3.2b visar. Det
är härvid viktigt att notera att innovationer får betydelse för tillväxt
först när de sprids på en marknad eller i en tillämpning. Därigenom
förbättras de som regel också och följduppfinningar och följdinno-
vationer skapas. Innovationsspridning kräver naturligtvis också in-
vesteringar och exploateringsinsatser vilket dock inte visas explicit i
figuren.
Figur 3.2a Patent/tillväxt-spiralen med mellanliggande
variabler
Tillväxt/välfärd
Innovationer/
FoU/kunskap
nya affärer
Patent/IP
Figur 3.2b Patent/tillväxt-spiralen med ytterligare
mellanliggande variabler
Tillväxt/välfärd Investering/
Diffusion/
finansiering
spridning
Innovationer/
FoU/kunskap
nya affärer
Patent/IP-
Exploatering/
strategier
kommersialisering
Patent/IP
Genom de positiva sambanden och återkopplingarna i patent/till-
växt-spiralen utvecklas denna över tiden och de ingående varia-
blerna ökar i omfattning så som visas schematiskt i figur 3.3.
87
Uppdragets referensram, uppläggning och
metod
SOU 2006:80
Figur 3.3
Patent/tillväxt-spiralen över tiden
Tillväxt/välfärd
p
ka
U
Fo kuns
Ny
r
ne
Tid
tio
va
rer
o
Inn affä
a
Ny
Patent/IP
Ytterligare variabler och samband kan och bör beaktas. Varje före-
tag, liksom varje land, har sina patent/tillväxt-spiraler och dessa
påverkar varandra. Information om andras patent påverkar den
egna FoU-satsningens omfång och inriktning. Till exempel kan
andras patent reducera den egna FoUn genom att dubbelarbete
undviks. Andras patent kan också tvinga till mer egen FoU för att
hitta vägar att kringgå dem. Ett företags patent kan således få blan-
dad effekt på ett annat företags FoU. En innovation från ett kon-
kurrentföretag kan vidare konkurrera med en egen innovation, dvs.
vara ett substitut och leda till lägre egen tillväxt, men den kan också
vara ett komplement och leda till högre egen tillväxt. Ett företags
innovationer kan alltså ge blandade effekter på andra företags till-
växt. Tillväxt i sin tur kan ske på olika marknader för produkter,
tjänster, teknologilicenser och aktier. Innovationer ger vidare, när
de sprids, impulser till FoU, t.ex. om förbättringsmöjligheter.
När vi betraktar flera företag och flera variabler så berikas och
kompliceras således bilden. Den blir också svårare att illustrera i en
figur. Figur 3.4 är ett försök härtill. Man kan sedan föreställa sig
hur dessa olika företagsspiraler är mer eller mindre hårt samman-
flätade med varandra med ömsesidiga beroenden och därmed ut-
vecklas över tiden som ett knippe av tillväxtspiraler. (Jfr hur mole-
kylstrukturen i double-helix-spiralen brukar avbildas.)
88
SOU
2006:80
Uppdragets referensram, uppläggning och metod
Figur 3.4 Ömsesidiga
samband mellan olika företags patent/tillväxt-spiraler
Omgivande
företag
(konkurrenter,
komplement-
Egna företaget
företag,
(litet/stort,
leverantörer,
svenskt/
kunder, nya
utländskt)
företag
etc.)
FoU/
FoU/
/kunskap
/kunskap
Patent
Patent
+
+
patent-
patent-
Information
information
Innovationer/
Innovationer/
/diffusion
/diffusion
(marknads-
(marknads-
penetration)
penetration)
Tillväxt
Tillväxt
av
av
produkter
produkter
tjänster
tjänster
teknologier
teknologier
aktievärde
aktievärde
Många fler variabler eller faktorer påverkar naturligtvis FoU, inno-
vationer och tillväxt, såväl bakomliggande omgivningsvariabler som
mellanliggande variabler.
89
Uppdragets referensram, uppläggning och
metod
SOU 2006:80
3.1.4 Innovationstyper
Innovationer är av flera slag – tekniska, organisatoriska, finansiella
etc. – och kan vara stora eller små i någon mening. Tekniska inno-
vationer kan vidare vara produkt- eller processinnovationer och
vara patentskyddade i olika utsträckning. I typfallet tänker vi oss
att en produktinnovation genom nya eller förbättrade funktioner
och prestanda skapar försäljningstillväxt och vinst för företaget
som lanserar den, medan en processinnovation kan ge ökad vinst
genom kostnadssänkning och eventuell försäljningstillväxt genom
prissänkningar. Försäljningstillväxten kan då mätas i pengar eller
fysisk mängd.
3.1.5 Entreprenörskap
Innovationer lanseras på en marknad eller i en företagsintern an-
vändning av en entreprenör. Denne aktör, som inte behöver vara en
enskild individ, kan också kallas innovatör i den mån vederbörande
varit med i utvecklingen av innovationen fram till och med mark-
nadslansering. I normalt språkbruk associeras entreprenören med
den företagsamhet eller det företagande det innebär att lansera eller
marknadsföra en innovation, dvs. kommersialisera den. Först vid
en i någon mån framgångsrik kommersialisering eller användning
kan man i strikt mening tala om att en uppfinning övergår till att
bli en innovation.
Entreprenörskap kan emellertid också avse att skapa nya affärer i
allmänhet genom att lansera eller marknadsföra en produkt eller
process som är ny för ett företag men inte nödvändigtvis ny för
marknaden, och således kan vara en mer eller mindre snarlik imita-
tion eller variant på en redan existerande produkt eller process.
Entreprenörsbegreppet är således brett och avser inte bara en aktör
som exploaterar en innovation. Produkter som är radikalt nya för
företaget innebär en produktdiversifiering av företaget, annars en
produktförnyelse. Även härigenom kan tillväxt skapas.
Entreprenörskapet kan ske i små och stora företag, privata såväl
som statliga. Med en vedertagen men lite olämplig terminologi
kallas entreprenörskap i små företag ibland för autonomt. Som vi-
sas i olika studier är entreprenörskap i små företag oftast inte auto-
nomt utan beroende av samverkan med stora företag. Figur 3.5 ger
slutligen en översikt av olika typer av innovationer och entrepre-
90
SOU
2006:80
Uppdragets referensram, uppläggning och metod
nörskap sett i ett nationellt perspektiv. Figuren ger en förenklad
bild av ett nationellt entreprenörssystem. Ett sådant system innefat-
tar ett nationellt innovationssystem, vilket i sin tur
inbegriper olika
sektorers, regioners och företags specifika
innovationssystem.T 1
Vid
PF FPT
utvecklingen av utredningens referensram har det varit viktigt att få
en nära koppling till nya affärer i allmänhet, inte bara till det inno-
vationsbaserade företagandet, och dessa affärers koppling till såväl
näringslivet som staten. Det statliga entreprenörskapet omfattar i
Sverige universitetens entreprenörskap (’university entrepreneur-
ship’) såväl som statligt entreprenörskap inom olika industri- och
tjänstesektorer, inklusive försvaret och hälso- och sjukvården.
1
Begreppet innovationssystem sätter
fokus på hur alla de institutioner och aktörer som
TP PT
påverkar eller är involverade i olika innovationsprocesser
hänger samman och interagerar
över tiden på olika nivåer och i olika avseenden.
Begreppet har utvecklats och anammats på
bred front under 1990-talet. För översikter, definitioner
och studier se t.ex. Lundvall (1992),
Nelson (1993), Edquist (1997), Granstrand (2000c) och
Malerba (2004).
91
Uppdragets referensram, uppläggning och
metod
SOU 2006:80
Figur
3.5
Ett nationellt innovations- och entreprenörssystem (med inbäddade
patent/tillväxt-spiraler)
Inhemska och internationella
miljö- och marknadsförhållanden
Kulturella faktorer
Sociopolitiska attityder
Industriella, marknadsmässiga och institutionella strukturer
Statliga interventioner och politik, t.ex. om upphandling och skatter
Faktormarknadsförhållanden (arbetskraft, kapital osv.)
Produktmarknadsförhållanden
Investeringar
i privat/offentlig FoU, produktion och marknadsföring för
innovation, imitation och teknikbaserad affärsutveckling,
däribland förvärv av teknik eller nystartade företag –
av firmor, individer och offentliga organ/verksamheter
Innovationer och imitationer
Större/mindre
Produkt/process
Autonomt
Korporativt
Statligt
entreprenörskap
entreprenörskap
entreprenörskap
Innovationsbaserat
och
Innovationsbaserat
och
Innovationsbaserat och
imitationsbaserat
imitationsbaserat
imitationsbaserat
Självständigt
Nya
Diversi-
Diversi-
Förnyelse
Spin-off
Förnyelse
firmor1
start-up
fiering
fiering
Inträde
till
Förnyelse inom
befintliga produktområden
nya produktområden
Diversifieringsinträde
Produktinnovation
Nya firmors
inträde
Processinnovation
Prestationer
på
Förnyelse på
inhemska
marknader
internationella marknader
Försäljning, tillväxt och
vinster
Försäljning, tillväxt och
vinster
Förvärvstakt
Förvärvstakt
Utträdesfrekvens
Utträdesfrekvens
Överlevnadsproportion
Överlevnadsproportion
Marknadsstrukturförändring
Marknadsstrukturförändring
1)
Denna kategori av statligt entreprenörskap syftar på
fall där staten direkt utför entreprenöriella handlingar under en ny
start-up-firmas tidiga skeden (t.ex. genom att välja
produkt, marknad, teknik). När den nya firman blir en livskraftig
koncern kan en oberoende entreprenör ta över fullt ansvar.
Källa: Granstrand, O. och Alänge, S. (1995) i översättning
92
SOU
2006:80
Uppdragets referensram, uppläggning och metod
3.2 Sammanfattning av
uppdragets uppläggning och
metod
Uppdragets huvudfokus är det ömsesidiga sambandet mellan pa-
tentering och tillväxt och hur patentering och tillväxt tillsammans
kan befrämjas. Tidigare empiriska studier av detta samband är
mycket få. En viktig uppgift har därför varit att på kort tid och med
relativt små medel få olika belysningar av detta samband. Av tids-
och kostnadsskäl har urval av studieobjekt (analysenheter) gjorts så
att dessa representerar höga värden på någon form av skala för pa-
tent- och tillväxtvariabler och mellanliggande variabler som FoU
och innovationer. Denna grundläggande urvalsprincip illustreras i
figur 3.6.
Figur 3.6 Grundläggande urvalsprincip för olika
delstudier
Tillväxtnivåer
Höga
Låga
Patenteringsnivåer
Låga Höga
I linje med denna tankegång och utifrån referensramen som beskri-
vits ovan har studier gjorts av snabbväxande företags patentbero-
ende, FoU-intensiva företags patentberoende, viktiga patents till-
växteffekter, viktiga innovationer, små och medelstora företag av
olika slag, företag med stor försäljning, stor FoU och omfattande
patentering samt framgångsfaktorer av olika slag.
Dessutom har ett betydande antal intervjuer och samtal
genom-
förts med olika svenska myndigheter som Patent- och registre-
ringsverket (PRV), Verket för innovationssystem (Vinnova), Stif-
telsen för strategisk forskning (SSF), Industrifonden, Försvarets
materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI),
m.fl., samt med en del utländska myndigheter som de japanska, eu-
ropeiska, amerikanska, norska och schweiziska patentverken
(JPTO, EPO USPTO, Norwegian PTO, Swiss PTO), Europa-
kommissionen (EC), m.fl., samt med universitet och företag inom
olika sektorer – inklusive olika teknikbaserade tjänstesektorer –
samt företagsbesök i en av Sveriges viktigaste regioner för små och
medelstora företag (Gnosjö-regionen).
93
Uppdragets referensram, uppläggning och
metod
SOU 2006:80
Tabellerna 3.1 och 3.2 ger en översikt av metod och utformning
av de olika delstudierna i utredningen. De viktigaste av dessa be-
skrivs sedan närmare i följande kapitel.
Tabell 3.1
Övergripande metodik och utformning av utredningens delstudier
DelstudieP1)
Analysnivå och
analysenheter
Datainsamlingsmetod
P
INT
Offentlig statistik, litteratur, konferenser
Internationell (Europa, Japan, USA, Norden)
SWE
Offentlig statistik, litteratur, intervjuer
Nationell (Sverige)
IPE
Intervjuer, statistik, dokument
TBS
Intervjuer, statistik
Industrisektorer
− Tjänste (finans, medicin, telekom,
TBI
Intervjuer, statistik
energi, universitet, militär)
− Övrig industri (spec. bio/medicin-teknik
och infokom-teknik)
Företag
−
Enkät (post, mail)
PEX4-L
Stora
−
Enkät (post, mail)
PEX4-SMF
Små och medelstora
Intervjuer
GAZ
Intervjuer, enkät
HIT
Intervjuer
IPM
Intervjuer
GGVV
Enkät
IT-SMF
−
PEX4-PB
Enkät, intervjuer
Patentkonsultbyråer
−
PEX4-PRV
Patentstatistik, intervjuer
PRV
SSI
Enkät, intervjuer, fallstudier
Innovationer
BIO-M
Intervjuer, fallstudier, statistik
Teknologisystem
Enkät, intervjuer, statistik
PEST
Patent
Granskning av patentinformation
PPP-kemi
Intervjuer, statistik, patentinformation,
Olika fall (Losec,
offentlig och privat dokumentation
Nokia etc.)
Noter:
1) Förkortningarna står för:
INT = internationell, SWE = Sverige, IPE = Studie av utbudet av
IP-utbildning i Sverige, TBS = Studie av tek-
nikbaserad serviceindustri, TBI = Studie av teknikbaserad
tillverkningsindustri, PEX4-L = Studie av stora
företag, PEX4-SMF = Studie av små och medelstora företag (SMF), PEX4-PB
= Studie av patentkonsultbyråer,
PEX4-PRV = Studie av PRVs patentstatistik, GAZ = Studie av snabbväxande
Gasell-företag (baserad på tid-
ningen Dagens Industris urval), HIT = Studie av high-tech-företag
(baserad på tidningen Ny Tekniks urval),
IPM = Studie av IP-management, GGVV = Studie av Gnosjö-regionen, IT-SMF
= Studie av SMF i IT-sektorn, SSI
= Studie av Sveriges största innovationer, BIO-M = Studie av
biomaterial, PEST = Studie av viktiga patents
exploateringsstrategi, PPP-kemi = Studie av produkt- och processpatent
inom kemiområdet
94
SOU
2006:80
Uppdragets referensram, uppläggning och metod
Tabell 3.2
Olika delstudier i utredningen
Studiens beteckningP2) Urval och
urvalskriterium
Primära
Datainsamlingsmetod
P
variabelsamband
1. SSIP1) (Sveriges Sveriges
patenterade
Framgångsfaktorer
Enkät
P
största innovationer) innovationer som
genererat bakom
innovationer
Telefonintervjuer
mest tillväxt1945–2004
2.
PESTP1)
Hög patentkvalitets till- Patentstatistik
Viktiga svenska patent från
P
växteffekter. Exploate- Enkät
(Patentexploaterings- 1978 som upprätthållits
ringsstrategier m.m.
Telefonintervjuer
strategier)
maximalt (20 år), 57 st.
Delurval av 12 st. för
djupstudier.
3. PPP-kemi (Produkt- Urval av alla
EP-patent Fördelning av patent
på Patentstatistik
och processpatent) inom
kemiområdet 1990– olika
kategorier
Expertbedömningar
2000
Betydelse av patent och Telefonintervjuer
4. GAZ (Gazellföretag) Mest flerårigt snabbväx-
innovationer för tillväxt.
ande småföretag (6 st.)
Patenthantering (IPM)
baserat på urval i Dagens
Industri
Enkät
Betydelse av patent och
5. HIT (Hi-tech företag) Nya hi-tech företag med
Telefonintervjuer
innovationer för utveck-
hög tillväxt i form av risk-
ling av nya hi-tech
kapital baserat på urval i
företag. Patenthantering
Ny Teknik(29 st.)
(IPM)
Intervjuer
Betydelse av patent,
6. GGVV (Gnosjö-regi- Entreprenöriell region med
Företagsbesök
innovationer och regio-
onsföretag)
stabil tillväxt (Gnosjö-
Hearing
nala faktorer för tillväxt.
regionen).Företag med olika
Patenthantering (IPM)
storlek och teknik(6 före-
tagsbesök, inkl. hearing
totalt 17 företag/org.)
Enkät
7. IT-SMF (Små och Slumpurval
av SMF i IT- Betydelse av patent och
medelstora företag i IT- sektorn
(datorrelaterade innovationer för tillväxt.
sektorn)
företag) (34
st.)
Betydelse av mjukvaru-
patent för FoU. Patent-
hantering (IPM)
Enkät
8a. PEX 4-L (Stora Urval av
de största företa- Samband mellan FoU,
företag)
gen m.a.p. värde, FoU och patent, innovationer och
PF (ca 50
st.)
tillväxt. Orsaker bakom
förändringar i PF.
Enkät
8b. PEX 4-SMF (Små
Slumpmässigt urval av Samband
mellan FoU,
och medelstora före- små företag som
kontrast- patent, innovationer och
tag)
grupp till
PEX4-L
tillväxt. Orsaker bakom
förändringar i PF.
Enkät
8c. PEX4-PB (Patent- Urval av de största
pa- Samband mellan FoU,
byråer)
tent/IP byråerna (14 st.) patent, innovationer och
tillväxt. Orsaker bakom
förändringar i PF.
8d. PEX4-PRV (Patent-
PRV
Orsaker bakom föränd-
Patentstatistik
och
registreringsver-
ringar i
PF
Intervjuer
ket)
9. IPE (IP-utbildning) Kartläggning av
leverantö- Utbud och
efterfråge- Statistik
rer och avnämare av IP- struktur för
IP-utbild- Intervjuer
utbildning i Sverige
ning
Dokument
Patentstatistik
10. BIO-M (Biomate- Teknikområde
med hög Samband mellan
FoU,
Intervjuer
rial)
innovationsbaserad tillväxt patent, innovationer,
Företagsuppgifter
företagsbildning och
tillväxt
95
Uppdragets referensram, uppläggning och
metod
SOU 2006:80
Studiens beteckningP2) Urval och
urvalskriterium
Primära
Datainsamlingsmetod
P
variabelsamband
Intervjuer
Speciellt intressanta
11. Case (Fallstudier) Fallstudier
av patent,
Företagsuppgifter
samband mellan FoU,
innovationer och företag
patent, IPM, innovatio-
(Losec, Nokia, KidCards, HL
ner och tillväxt
Display, Pyrosequencing,
m.fl.)
Noter:
1) Studien påbörjades innan utredningen tillsattes.
2) För studieförkortningar, se tabell 3.1
PF = patenteringsfrekvens, IPM = IP-management (patenthantering)
Ett flertal av dessa delstudier har avrapporterats i form av särskilda
bakgrundsrapporter, se bilaga 15.
3.3
Läsanvisningar
Detta betänkande kan indelas i fem delar med en första del bestå-
ende av kapitel 1, 2 och 3 vilka tjänar som inledning. Del II består
av kapitel 4, 5, 6 och 7, vilka tjänar som en bakgrund och introduk-
tion till ämnet patentering och tillväxt i ett såväl samhällsekono-
miskt som företagsekonomiskt perspektiv. Dessa kapitel anknyter
således också till uppgiften att belysa sambanden mellan patente-
ring och tillväxt, dvs. uppgiften PEX3. Dessa samband redovisas
mer ingående i kapitel 8, baserat på studier inom utredningens ram.
Kapitel 9 ger sedan en redovisning i anslutning till utredningens
uppgift att förklara nedgången i patenteringsfrekvens i Sverige, dvs.
uppgiften PEX4. Kapitel 8 och 9 utgör därmed del III, bestående av
utredningens egna empiriska studier. Del IV består av dels all-
männa rekommendationer i kapitel 10 i anslutning till sambanden
mellan patentering och tillväxt, dels speciella rekommendationer i
kapitel 11 i anslutning till utredningens två första uppgifter att ge
förslag som kan öka patentmedvetande, patentförståelse och pa-
tenteringsbenägenhet i svenska företag, dvs. uppgifterna PEX1 och
PEX2. Del IV är utformad så att den i stort sett skall kunna läsas
fristående. Detta gäller också del II och för en läsare med vissa för-
kunskaper även del III. Figur 3.7 ger en översikt av kapitalstruktur
och läsanvisningar. Del V består slutligen av ett antal bilagor.
96
SOU
2006:80
Uppdragets referensram, uppläggning och metod
Figur 3.7
Kapitelstruktur och läsanvisningar
Sammanfattning
Del I: Utredningens uppdrag, bakgrund, referensram,
uppläggning och metod
Kapitel
1: Uppdraget
Kapitel
2: Inledning
Kapitel
3: Uppdragets referensram,
uppläggning och metod
Del II: Introduktion till kunskaps-, patent-,
innovations- och
tillväxtekonomi och samband mellan patentering och
tillväxt
Kapitel 4: En alltmer
kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-
regim växer fram
Kapitel 5: Innovations- och
patentekonomi – en introduktion
Kapitel 6: Ekonomisk tillväxt –
allmän beskrivning
Kapitel 7: Tidigare studier och
övriga utredningar av relevans för
innovationer och patent
Del III: Utredningens empiriska studier
Kapitel 8: Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en
beskrivning och analys
Kapitel 9: Har svensk patentering gått ner och, om så är
fallet, varför?
Del IV: Utredningens rekommendationer
Kapitel 10: Diskussion och allmänna rekommendationer
Kapitel 11: Speciella rekommendationer för att öka
patentförståelse och benägenhet att patentera
Del V: Bilagor
Förteckningar över möten, hearings, tidigare SOU, statistik,
patentlagen m.m.
3.4
Sammanfattning
En referensram för utredningen i form av en patent/tillväxt-spiral
har utvecklats i flera steg för studier av olika samband mellan pa-
tentering och tillväxt. Mellanliggande variabler relaterade till FoU
och innovationer har införts och ömsesidig påverkan mellan olika
företag har beaktats. Referensramen har också breddats med en
modell av det svenska innovations- och entreprenörssystemet.
97
Uppdragets referensram, uppläggning och
metod
SOU 2006:80
Olika delstudier har sedan utformats med olika analysnivåer och
analysenheter (länder, sektorer, företag, innovationer, teknologisy-
stem och patent) med olika datainsamlingsmetoder (intervjuer,
fallstudier, enkäter, statistik m.fl.). Av tids- och kostnadsskäl har
en grundläggande urvalsprincip varit att välja analysenheter som i
någon mening representerar höga tillväxtnivåer eller höga patente-
rings- och FoU-nivåer. Ett flertal delstudier med relativt små urval
har föredragits framför ett fåtal med stora urval. En stor enkätstu-
die av stora företag har dock genomförts. Sammanlagt har cirka 75
personer intervjuats på plats i längre intervjuer utöver ett stort an-
tal kortare telefonintervjuer och samtal och cirka 200 företag har
varit kontaktade med enkäter. Deltagande har vidare skett i 14
konferenser, mestadels internationella, se bilaga 6. Utredningens
delstudier har involverat ett 10-tal projektassistenter. De olika del-
studierna ligger till grund för utredningen och de viktigaste resul-
taten redovisas i följande kapitel, speciellt i del III, och i särskilda
bakgrundsrapporter.
98