[original http://swpat.ffii.org/letters/cons0406/index.en.html]

Brådskande upprop till Europas regeringar och parlament

Europas regeringar står i begrepp att godkänna ett direktivförslag som innebär obegränsad patenterbarhet och oinskränkt giltighet för patent på "datorrelaterade" algoritmer och affärsmetoder. Ministerrådets överenskommelse per 18 maj 2004 avfärdar utan skäl och utan demokratisk legitimitet de väl övervägda beslut europaparlamentet och !EUs rådgivande organ tagit. Genom vilseledande omskrivningar och tvivelaktiga diplomatiska manövrar uppnåddes majoritet vid den avgörande sessionen. Undertecknarna av detta upprop, som består av ledande representanter för innovation och innovationspolitik inom programvaruområdet i Europa, ber de ansvariga politikerna att dra i nödbromsen och att omorganisera processen för konkurrenslagstiftning i rådet.

Mottagare: Företrädare för 25 regeringar och parlament och andra berörda politiker.

Ämne: Direktivet om patent på programvara: Hemställan om att återuppta diskussionen i rådet.

* Vi noterar att
* Vi uppmanar därför regeringen och riksdagen att
* Undertecknare
* Bilagor


Vi noterar att:

1) Vid ministerrådsmötet för konkurrenskraft den 18 maj 2004 uppnåddes en kvalificerad majoritet för mjukvarupatentdirektivet 2002/0047 COM (COD) i en version som innebär obegränsad patenterbarhet och oinskränkt giltighet för "datorrelaterade" algoritmer och affärsmetoder i Europa. Det råder stor enighet bland ekonomer och utvecklare av mjukvara att en sådan lagstiftning, liknande den i USA, är till skada för innovation, konkurrens och tillväxt inom den informationsbaserade ekonomin.

2) Den föreslagna texten är avsiktligt konstruerad för att vilseleda ministrarna om dess verkliga innebörd. Den består av ett flertal meningar på formen "mjukvara är ... [retoriskt uppblåsta fraser] ... icke patenterbar, såvida inte ... [villkor, som vid närmare betraktelse visar sig vara alltid sant]". Falska begränsningar av den här typen genomsyrar förslaget, och i synnerhet de centrala bestämmelserna som användes för att övertyga ministrarna (se bilaga A).

3) Vid ministerrådsmötet drevs förslaget igenom av ordföranden med hjälp av vilseledande information, påtryckningar och överraskningstaktik, vilket gör det tveksamt om erforderlig majoritet verkligen nåddes.  Det kan sägas med säkerhet att det bara är en minoritet av regeringarna som verkligen står bakom det som förhandlades fram, men flera regeringar blev felaktigt representerade av sina förhandlare, som bröt mot ingångna överenskommelser eller till och med åsidosatte instruktioner från sina överordnade (se bilaga B).

4) Ministerrådets förslag är i huvudsak identiskt i formuleringar och anda med de texter som kommissionen och JURI (Utskottet för rättsliga frågor) lade fram, men som Europaparlamentet redan förkastat genom en rad ändringsförslag. Parlamentets ändringar återspeglade kraven som ställs av en överväldigande majoritet av alla innovatörer inom mjukvaruområdet och innovationsforskare inom EU, inklusive författarna till studier som beställts av kommissionen och av medlemmar av !EUs rådgivande organ (se bilaga C).

5) Ministerrådet har avfärdat och förkastat alla förslag från parlamentet och de rådgivande organen, utan motivering och utan demokratisk legitimitet. Texten har inte presenterats som ett medel för att uppnå något uttalat politiskt mål, utan som en "kompromiss" mellan regeringar.  Den har förhandlats fram i slutna rum av anonyma tjänstemän, som i de flesta fall är knutna till de nationella patentverken, och alltså ingår i den yrkesgrupp som har ett egenintresse av obegränsad patenterbarhet.


Vi uppmanar därför regeringen och riksdagen att

1) Uppmana rådets ordförandeskap att stryka omröstningen om mjukvarupatentdirektivet (2002/0047 COM (COD)) från dagordningen för kommande ministerrådsmöte, där det nu avvaktar formellt godkännande.

2) Ta ärendet ur händerna från tjänstemännen inom patentbyråkratin, och återupprätta en verklig politisk granskning av följderna av den föreslagna texten. Utnämningen av representanterna i ministerrådets arbetsgrupp för frågan bör diskuteras offentligt, helst i de nationella parlamenten när så är möjligt.

3) Uppmana andra regeringar att göra detsamma, och i förlängningen reformera arbetsformerna i ministerrådet så att situationer som den uppkomna kan undvikas i framtiden.

Undertecknare