Problemet med mjukvarupatenten är som sagt att dom är breda och att dom inte kan vara annat än breda:

   http://swpat.ffii.org/analysis/trivial/index.en.html

Därtill verkar den nuvarande juridiken mena att en programmerad dator är en specialmaskin (trots ordet "general" i "general purpose computer").

Lennarth Törnroth skriver i NIR 1999:

   "Eftersom de nu berörda begrepp sålunda inte ger någon egentlig
   klarhet om gränserna, får man återfalla på kommittéernas [NU 1963:6
   min anm.] uttalande om att det i vart fall skall vara fråga om en
   lösning av en uppgift med hjälp av naturens krafter, d v s ett lag-
   bundet utnyttjande av naturens materia och energi. Denna avgränsning
   härrör från främst tysk patenträtt. Obestridligen innebär en dators
   konstruktion och dess energiförsörjning ett exempel på just ett
   sådant utnyttjande; med utifrån tillförda, i datorprogram uttryckta
   metoder kan antingen datorns interna arbetssätt ändras i avsikt att
   förbättra dess effektivitet ifråga om t ex operationshastighet eller
   felsäkerhet, eller datorn omvandlas till en specialmaskin i syfte
   att lösa en extern uppgift."

Metoder uttryckta i datorprogram kan alltså omvandla datorn till en specialmaskin i syfte att lösa en extern uppgift...

...WOW! Man kan alltså programmera datorer att lösa en "extern uppgift"!

Men är det rimligt att kalla datorn en "specialmaskin" när man gör det?

Och kan man kalla en programmeringslösning för "en lösning av en uppgift med hjälp av ett lagbundet utnyttjande av naturens materia och energi"?

Att förbättra prestandan eller verkningsgraden i en fysisk process kan mycket väl vara en uppfinning, men att förbättra prestandan på en datamaskin gör man genom att antingen klocka den eller köra bättre progamvara. Eller?


Breda patent är ett gissel även i andra branscher. Här ett utdrag ut en magisteruppats om genpatent:

   "5.3 Patentets omfattning; produktpatent
   Patenthavaren får en ensamrätt till processen som framställer,
   isolerar eller renar genen, eller en delsekvens av genen, eller
   till produkten som framställts på detta sätt. Direktivet medger
   produktpatent på gener. "Det skydd ett patent ger för en produkt
   som innehåller eller består av genetisk information omfattar, med
   förbehåll för artikel 5.1 [164], allt material i vilket produkten
   införlivas och i vilket den genetiska informationen innefattas och
   utövar sin funktion."[165] Detta obegränsade produktskydd har
   kritiserats. " [[felaktigt citationstecken?]]
   Patentbesvärsrätten, som avgör överklaganden i patentärenden, är
   även den kritisk till delar av direktivet. Lennarth Törnroth,
   patenträttsråd, håller med om att det finns tolkningsproblem i
   direktivet, och att det är mycket olyckligt att det liggande
   direktivet ger utrymme för ett obegränsat produktskydd för en gen
   och dess tillämpningar. Ett sådant obegränsat produktskydd innebär
   att även framtida, ännu inte kända, funktioner och tillämpningar av
   genen ingår i patentet. I ett användningsbundet produktskydd,
   däremot, är det endast den funktion som anges i ansökan som ska
   skyddas." (sid. 40)

   http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2002/ajp/004/exjobb.pdf
   http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2002/ajp/004/

Törnroth har nämnt att "användningsbundet produktskydd" infördes i kemibranschen för att den plågades av breda patent (jag borde ha skriftlig källa till detta). Skulle tro att den nedrustningen gick att genomföra för att aktörerna var rätt många och jämnstarka (självsanering) och att det inte finns motsvarande nätverkseffekter i den branschen som i mjukvarubranchen.