Problemet med mjukvarupatenten är som sagt att dom är breda och att dom inte kan vara annat än breda: http://swpat.ffii.org/analysis/trivial/index.en.html Därtill verkar den nuvarande juridiken mena att en programmerad dator är en specialmaskin (trots ordet "general" i "general purpose computer"). Lennarth Törnroth skriver i NIR 1999: "Eftersom de nu berörda begrepp sålunda inte ger någon egentlig klarhet om gränserna, får man återfalla på kommittéernas [NU 1963:6 min anm.] uttalande om att det i vart fall skall vara fråga om en lösning av en uppgift med hjälp av naturens krafter, d v s ett lag- bundet utnyttjande av naturens materia och energi. Denna avgränsning härrör från främst tysk patenträtt. Obestridligen innebär en dators konstruktion och dess energiförsörjning ett exempel på just ett sådant utnyttjande; med utifrån tillförda, i datorprogram uttryckta metoder kan antingen datorns interna arbetssätt ändras i avsikt att förbättra dess effektivitet ifråga om t ex operationshastighet eller felsäkerhet, eller datorn omvandlas till en specialmaskin i syfte att lösa en extern uppgift." Metoder uttryckta i datorprogram kan alltså omvandla datorn till en specialmaskin i syfte att lösa en extern uppgift... ...WOW! Man kan alltså programmera datorer att lösa en "extern uppgift"! Men är det rimligt att kalla datorn en "specialmaskin" när man gör det? Och kan man kalla en programmeringslösning för "en lösning av en uppgift med hjälp av ett lagbundet utnyttjande av naturens materia och energi"? Att förbättra prestandan eller verkningsgraden i en fysisk process kan mycket väl vara en uppfinning, men att förbättra prestandan på en datamaskin gör man genom att antingen klocka den eller köra bättre progamvara. Eller? Breda patent är ett gissel även i andra branscher. Här ett utdrag ut en magisteruppats om genpatent: "5.3 Patentets omfattning; produktpatent Patenthavaren får en ensamrätt till processen som framställer, isolerar eller renar genen, eller en delsekvens av genen, eller till produkten som framställts på detta sätt. Direktivet medger produktpatent på gener. "Det skydd ett patent ger för en produkt som innehåller eller består av genetisk information omfattar, med förbehåll för artikel 5.1 [164], allt material i vilket produkten införlivas och i vilket den genetiska informationen innefattas och utövar sin funktion."[165] Detta obegränsade produktskydd har kritiserats. " [[felaktigt citationstecken?]] Patentbesvärsrätten, som avgör överklaganden i patentärenden, är även den kritisk till delar av direktivet. Lennarth Törnroth, patenträttsråd, håller med om att det finns tolkningsproblem i direktivet, och att det är mycket olyckligt att det liggande direktivet ger utrymme för ett obegränsat produktskydd för en gen och dess tillämpningar. Ett sådant obegränsat produktskydd innebär att även framtida, ännu inte kända, funktioner och tillämpningar av genen ingår i patentet. I ett användningsbundet produktskydd, däremot, är det endast den funktion som anges i ansökan som ska skyddas." (sid. 40) http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2002/ajp/004/exjobb.pdf http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2002/ajp/004/ Törnroth har nämnt att "användningsbundet produktskydd" infördes i kemibranschen för att den plågades av breda patent (jag borde ha skriftlig källa till detta). Skulle tro att den nedrustningen gick att genomföra för att aktörerna var rätt många och jämnstarka (självsanering) och att det inte finns motsvarande nätverkseffekter i den branschen som i mjukvarubranchen.