|
Förening för en fri
informationsinfrastruktur |
login |

Vi har inte träffat någon
utvecklare
som gillar tanken på mjukvarupatent.
Men de som argumenterar för rådets direktiv kan delas in i:
Argument för rådsdirektivet:
(Se även
Justitiedepartementets PM
)
Direktivet heter "Computer Implemented Inventions" och handlar om att det ett datorprogram gör i en vanlig dator kan patenteras i sig. Så det är mjukvara och datorprogram som patenteras som sådana - liksom affärsmetoder. Rubriken är vilseledande inför det som vanliga människor eller kunniga inom datalogi och programutveckling använder som term: "datorprogram". Hos både kommissionen och det europeiska patentverket (EPO) kallas direktivet ofta för "the software directive".
Jurister vill gärna att lagen utvecklas som ett instrument för att möta
omvärldens behov. Men de ser kanske inte att vissa övergångar är svåra att ändra - inte
minst som i direktivet då begreppen skakar grunden för både datorprogram och patentsystem. Dessutom
måste man motivera en utökning av patenträtten med ekonomiska och inte bara juridiska argument. Att
förenkla juridiken genom att ta bort undantag kan försvåra verkligheten.
'Praxis' är dessutom inte utvärderad i högre instanser (som enlarged
board of appeal) och har ganska många olika tolkningar som behöver utredas bättre istället för
att öppna för ännu fler tolkningar genom ett bredare direktiv som i rådets förslag.
'Praxis' bygger framför allt på
tolkningar av EPO-målen: 'vicom', 'pension benefits', 'IBM I&II' och nu förra sommaren även 'hitachi'. Samtliga är överklaganden av patentsökanden.
Hitachidomen ger tolkningsutrymme för att bevilja affärsmetodspatent.
- Det finns bra vägledning i 'nordisk patenträtt' och "dispositionsprogram"-målet eller TBA 2002/03 m.fl. som förstörs med
direktivet.
Se även: http://gauss.ffii.org/User/ErikJosefsson/TBAverdicts
Patent är en världsmarknad och reglerar vad du kan sälja var i
respekive region, därför måste Europeiska företag redan patentera i USA och Japan. Det finns inga
kända fördelar för våra företag att ha samma regler här - eftersom de omfattar
även amerikanska och japanska företag.
Konsekvensen är snarare att Europa kommer av fyllas av patent från USA och Japan med en lika obegränsad patentering. Redan idag har USA och Japan mer än 70% av affärs- och mjukvarupatenten i Europa. (läs t.ex. Prof Lenz om European Competivity). På USAs Federal Trade Commission (FTC) möten har man tvärt om konstaterat att de breda patenten förstör det interna innovationsklimatet. (*).
- Därför skulle USA tjäna, men
EU förlora på patenten redan från dag ett. Och även om alla förlorar på längre
sikt, så kan USA ändra sig snabbare. USA har inte lagfäst sin praxis, utan tänker snarare redan
på en reform för att effektivisera systemet.
Det finns inga argument för utvecklare att flytta från ett EU med
verklighetskrav på patent, snarare tvärt om även om man är intresserad av en bredare
patentportfölj.
- Ericsson hävdar t.ex. ofta att de
behöver patent i Europa för att konkurrera i världen. Det är helt omotiverat eftersom patent är
en världsmarkand oavsett var du än gör dina investeringar. Se även vad Ericssons dubbla budskap
får för konsekvenser: http://wiki.ffii.org/SapEp0411En
- Det finns tusentals mjukvarupatent och
affärsmetodspatent redan idag i Europa, men det händer ju inte så mycket farliga saker ändå.
Tyvärr så väntar de som har dessa patent tills de blir möjliga att använda dem i domstol
- eller har inte haft intresse av att använda dem mer än defensivt. EPO har ännu inte tagit något
praxis-beslut till högre instans. Så vad praxis är och hur bra den fungerar är fortfarande
ett frågetecken. Däremot har flera mindre företag redan fått licenskrav för
mjukvarupatent. Men hur många som betalar eller har lagt ned redan, det vet man inte.
Patent skapar en marknad genom ensamrätt för riktigt bra idéer. Men
många fäster allt för stora generella egenskaper vid systemet, som att patent likställs med
innovation och tillväxt. Inom flera områden fungerar handel och utveckling utmärkt och mycket
bättre med andra incitament.
Ekonomer (t.ex. Hayek och Machlup) ser ofta patent som ett farliga monopol som ska
användas om samhället verkligen inte kan motivera prestationer på annat sätt. Det är lätt
att överskatta värdet i en institutionaliserad prövning i relation till en konkurrensmässig
prövning av prestationer. Och ännu farligare blir det när det inte är riktiga prestationer som
får monopol.
När man tar bort uppfinningsbegreppet som krav på patent, så minskar
man uppfinningshöjden. Då står bara patenten i relation till redan existerade patent. Det uppstår
en svår kedjebevisning utan möjlighet att höja uppfinningsnivån. Det fördyrar processer och
handläggning.
- Mjukvarupatent skapar inte en idémarknad, utan en
riskmarknad. Mjukvarupatenten används redan som försvar mot andras patent istället för skydd av nya
idéer. De blir helt enkelt alltid för breda när de inte begränsas i en verklighet eller industri,
eftersom de omfattar metoder för abstrakt informationhantering. Därför är det effektivare att
begränsa patent på ett sätt som liknar uppfinningsbegreppet i patentlagen. Samma regler måste
därför gälla för patent med ny EPO-praxis som använder termer för tekiniska eller
icke-tekniska bidrag till ståndpunkten (befintliga patent).
(Not om att skriva mer om
jämförelse med USA (Sun/Cisco/IBM) "patent reform!")
Prestationen i ett datorprogram ligger i det komplicerade genomförandet av alla
idéer, inte i idéerna i sig. Precis som en god affärsmetod omsatt i verklighet.
En del tror att mjukvara skyddas bättre med patent än upphovsrätt. Det
tycker det eftersom datorprogram och informationsbehandling kan omfatta flera idéer där upphovsrätten
endast skyddar specifika verk. De tycker inte att upphovsrättens möjlighet att skydda mot plagiat räcker
- olikt skyddet av musik eller texter.
- Vi tycker att det beror på okunskap och att en utveckling
av en 'industriell upphovsrätt' med bra praxis för plagiat av program skulle lösa detta problem
bättre.
Utvecklingen i Europeiska patentverket går mot en amerikansk praxis med en dum
fackman och smal ekvivalensprincip (patentomfångsbeskrvning). Det motsvarar upphovsrättsligt skydd för
datorprogram med en plagieringprincip.
Patent är betydligt dyrare och motiverar bara breda omfång eftersom
ekvivalensen i mjukvara är abstrakt - näst intill bara språklig och nära programkod för en
fackman. Patentet blir därför närmast det mest enkla och övergripande uttrycket i programmet, precis
som att bara önska sig en "webbläsare i mobiltelefon".
En del utgår från att det som går att skydda i verkligheten som
t.ex. telefoni även måste gå att skydda med patent i ett datorprogram. Men då är
frågan om det verkligen handlar om en uppfinning eftersom det man skyddar är en beräkningsmodell av
verkligheten. Resonemanget leder till att även det overkliga - fantasi - går att patentera, eftersom
datorprogramets information inte har någon ytterligare relation än exempelvis en bok till verkligheten. Det
betyder att patenten blir breda, farliga, obegränsade och omöjliga att placera inom ett industriellt
område.
En riktigt uppfinning kan givetvis innehålla mjukvara - men uppfinningen ska
inte anses patenterbar på grund av mjukvara - utan på basis av produkten eller processen som finns i
verkligheten. All sammanblandning av vad som är en uppfinning eller ej är mycket farlig. Patentlagen är
tydlig här medans EPOs praxis är svag. (se Eriks referenser: http://www.ffii.se/erik/bg.html
)
En typisk argumentation är att databehandling
precis som el tidigare var är ett nytt uppfinningsområde. Men då ser man inte hur universellt och
mycket bredare data, information och kommunikation är. Därför grupperas även databehandlingspatent i
USA tillsammans med affärsmetodspatent. Databehandlng (beräkningar och information) är en
förutsättning för uppfinningar - ett naturligt monopol.
Om man vill skydda även de mjukare delarna av produkten - så som
informationtjänster som finns i bil, eller som att mäta värden eller kommunicera med en
supporttjänst så är man ute efter affärsmetodspatent.
Det finns tusentals sådana beviljade i EU - mot patentlagen. Det finns mycket
få som erkänner deras existens och än än mindre legitima.
Se ett urval här: http://gauss.ffii.org/Search/All/Domain/BusinessMethods
Samtidigt är det just mjukvarupatent med idéer som "webbläsare i
mobiltelefon" som så enkelt omfattar affärsmetoder genom att kombinera kända tekniker. Kombinationerna
blir väldigt breda och bidraget nära noll eller t.o.m. negativt. Bidraget i detta patent eller i OM:s
börshandelssystem ligger utanför uppfinningsbegreppet.
Tyvärr så är EPOs 'fackman'(bedömning) av allt mer begränsad
begåvning, vilket förvärras av bristande förståelse av uppfinningsbegreppet. Kostnaderna
förs därför osynligt över i kostnader och risker i utveckling, vilket hämmar innovationen och
även vanliga tjänster.
- Sverige behöver intern konkurrens i
tjänster, inte hämmande och breda amerikanska aktörers patent på grunderna för verkliga
uppfinningar.
Exempel på affärsmetodspatent av svenskar: OM (börspatent) och SignOn
(blanketthantering).
Ericssons patentchef Brismark säger: "Vi vill lagfästa gällande praxis." http://www.elektroniktidningen.se/uploaded/template/asp/eltmall.asp?version=13602
Problemet är att praxis är mycket olika beroende på vem man frågar.
Ericssons expertkonsult von Greyerz säger: "The Swedish delegation believes that it should be possible to
protect business methods through patent." http://www.aippi.org/reports/q158/gr-q158-Sweden-e.htm
... samtidigt som Ericsson säger att affärsmetoder och mjukvara inte omfattas av direktivet.
http://news.ft.com/cms/s/4de5db4e-942e-11d9-9d6e-00000e2511c8.html
(våra undersökningar i gauss visar att den här siffran är väldigt överdriven)
Ericsson hävdar även att de behöver patent i Europa för att konkurrera i världen. Det
är helt omotiverat eftersom patent är en världsmarkand oavsett var du än gör dina
investeringar. Se även vad Ericssons dubbla budskap får för konsekvenser: http://wiki.ffii.org/SapEp0411En
http://wiki.ffii.org/Volvo050315En
| Jonas Bosson, FFII.se, april 2005 Texten är public domain. |