Jobbar på detta och söker kommentarer. Tänker göra en insändare och har snappat upp lite från Troedsson, Toffler och andra tänkare som bör refereras. (Jag använder dock inte Troedssons "helhetssamhälle")

Jonas Bosson

Patent på bred kunskap hotar välfärden

Kunskapsamhälle betyder att kunskapen finns ute i samhället. Det betyder att en individs eller organisations kunskapsvärde minskar och kommunikationens värde istället ökar.

Om vi inte tycker om det, så ropar vi efter starkare skydd för kunskaper i industrin, men får istället patent på det kunskapsunderskott som redan råder i förhållande till den allt mer kommunicerade omgivningen. Industrins värden är på väg att invaderas då kunskap blir billig och god kommunikation dyr. Industrin vill skydda sig från Indien, Kina och horder av kommunikativa och kunniga människor som gör industrins "core business" till "any business". Många ropar efter IPR-Enforce eller affärsmetods- eller mjukvarupatent, men tänker ekonomiskt fel. Det är kommunikationen som ska skyddas, och inte den redan breda kunskapen.

Man kan hitta nya förutsättningar och utvecklas i nätverk som inte sluter sig till det egna kunskapsunderskottet. (Troedsson: Värdet hos flygpiloter minskar (SAS), men värdet vi lägger ned på hela resan ökar (Ryan Air)). Det är helheten som är viktig. Motsvarade gäller även för sjukvård, bilar och kanske ännu mer för informationstjänster som musik eller datorprogram. Vi köper inte längre en specialicerad hjärna och funktion utan ett värde i ett komplext sammanhang. I kunskapssamhället har skolan inte längre ett absolut kunskapsövertag, och därför blir kommunikation allt viktigare i ungas intressen. Den som kan kommunicera får den kunskap som behövs, och här finns även nätverket som i sin tur är kopplat till både google och wikipedia. Det är det interaktiva samspelet som utgör framgånarna och inte den ensidga informationen.

Patent ska främja utvecklingen - mjukvarupatent motverkar dock.

Rättvisan i att bara en av tio oberoende näst intill samtidiga lösningar som ska få monopol minskar allt mer då kunskapens allmänna spridning och det komplexa sammanhanget växer. Samtidigt är det inte specialisering som söks och då skapar patent en ineffektiv marknad. Patent är därför allt orättvisare och ekonomiskt sämre i bredare sammanhang än i smala industriella utvecklingsområden.

När kunskap är lätt att nå så blir den oberoende konkurrensen hög och bör istället gynnas med kunskapssamhällets kommunikationsparadigm.

Lagstiftaren avsäger sig en möjlighet att utveckla immaterialrätten, när man ger EPO's största industriella kunder alla mandat. Ändringen saknar inte så konstigt stöd hos merparten av Europas små och medelstora företag, och EPO berövas en dessutom viktig samtalspartner i sin motivation att vara en innovationsmotor för hela det moderna Europa.

EPO's initiativtagare till förslaget är rädda för att EU ska ta politisk kontroll och se till att de måste följa EPC. De trodde helt enkelt att politikerna skulle falla för den egna patentlobbyns krav och slippa en hopplös redan förlorad juridisk process (TBA). Vi kan ge en lång lista över alla märkliga uttalanden och händelser som detta har föranlett. Kommissionär Bolkestein har dock understrukit att man är villig att köra direktivet i sank, vilket rådstexten tyvärr verkar inriktad på för att EPO/WIPO istället ska driva utvecklingen oberoende av EU. Men samma kritik finns även i WIPO. USPTO's chef kommenterar: "Even worse, there were proposals on the table to fundamentally change the WIPO charter and philosophy from one that promotes intellectual property and its protection to a more amorphous charter of "balancing" intellectual property." Samma krafter finns även inom EPO idag.

Europa behöver utveckla öppna standarder och främja konkurrens för att garantera innovation inom databehandlingsområdet, telekommunikation och e-handel. Listan över företag och projekt som kommer att kunna stämmas för patentintrång på banala grunder med grund i EPO's gränsdragningsproblem är mycket lång. Riksdagen är t.ex. bara en aktör som idag inte betalar för de Europeiska patent på video- eller ljudströming som monopoliserar all sådan känd programvara och dess använding. Förslaget ändrar dagens fungerande spelregler med upphovsrätten som grund för framgångar som Microsoft och Linus Torvalds.

Är det bra för Ericsson?

Är det rätt väg att tvinga företag att bli som Qualcomm och IBM, dvs att till stor del leva på patent? Är det bra för Sverige? Hur många företag i Sverige kan lyckas? Inte Ericsson i varje fall, jag tror inte det, för Ericsson skulle nog, till skillnad från Qualcomm, istället lyckas med att patent med en radioapparat i uppfinningen. Att uppfinningen är en uppfinning i realiteten, även om den är datorrelaterad, noga skiljt från vad som endast är ett datorprogram som alltid bara är abstrakt mattematik och literära beskrivningar.

Det finns en stark kritik hos stor majoritet utvecklare, forskare [3], institut[4] och företag[5]. Det som skrämmer dem är att Herr Boklesteins grupp verkar blinda för att patent inte alltid är skydd eller mätbar framång, utan istället allvarligt skadar marknaden om de är för triviala, breda och baseras på de "real world values" som inledde affärsmetodspatenten i USA. Real world values kan här översättas till samhällets och nätverkens kunskapsövertag över Industrin.

Det är EICTA, BSA och ICC som har huvudena i sanden, trots att de egna experterna själva varnar för utvecklingen så tolkas det bara som att man ännu mer bör stanna kvar vid det gamla. Man säger "Bliv vid din läst" när utvecklingen snarare handlar om att erbjuda koncept och kunskap i komplexa sammanhang. Paradoxen är att Kina och Indien snarast vinner på att vi inför affärsmetods och mjukvarupatent i Europa.

nåja... en avslutning bör bli klar snar.

EPO beskriver själva utvecklingen som "den förbjudna vägen som leder ..."(dispositionsprogram)  eller som leder  "en penna och ett papper" till patenterbar teknisk effekt (TBA T931/95)