FFII 2006-01-30 :
LU erkänner att mjukvarupatent förpackas som "datorrelaterade uppfinningar" och bromsar ett förtydligande

Imorgon röstar riksdagen om en motion som klargör om datorprogram kan patenteras eller ej. Lagutskottet (LU) agerar märkligt när de förkastar motionen som verkligen försöker reda ut begreppen.

Idag tog Microsoft bort funktioner ur Office, pga ett mjukvarupatent. Samma sak händer med webben och standarder när funktioner i helt vanliga program patenteras. Alla gör intrång, ingen utvecklare kan kontrollera om det sker. Du äger automatiskt inte längre programmen du skriver. Det hämmar naturligtvis utvecklingen då den egentliga prestationen ligger i det komplexa genomförandet som liksom idag fortsatt bör skyddas inom upphovsrätten. Det är bara naturlig eftersom det handlar om språk, information och data. Allt sammans abstrakt.

LUs betänkande 2005/06:LU13 kring mjukvarupatent visar en hel del brister.

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3325&dok_id=GT01LU13

Lagutskottet visar sig inte förstå konsekvenserna av Europeiska patentverkets (EPO) tolkning av tekniskt område, utan lämnar omfattningen oklar och diffus. De rättsliga påföljderna kan bli mycket farliga för utveckling och tillväxt. Mjukvarupatent är nyckeln till om precis allt är patenterbart, d v s även affärsmetoder och filmmanus. Det enda upplyftande i läsningen är en insiktsfull reservation från Vivanne Gerdin (c).

Anser Lagutskottet att mjukvara i sig är ett patenterbart tekniskt område?
Är det patenterbart att på nya sätt sortera, organisera, beräkna och tolka information?

Har undantagen i patentlagen då någon funktion eller syfte, ens när man använder en smal tolkning av patentlagens undantag, "datorprogram [som sådant]"?

Mjukvara samverkar med "datorassisterade uppfinningar" som är patenterbara idag, men  uppenbarligen önskar sig lagutskottet sig något som omfattar programvaran i sig och kallas "datorrelaterade uppfinningar", då de har döpt om rubriken på motionen.

Då EPO 2001 marknadsförde begreppet "datorrelaterade uppfinningar" i EU-direktivet, så var det i syfte att undanröja patentlagens undantag.

Domare resonerar olika idag:

• I Tyskland använder HD naturkrafttestet, där databehandling inte bidrar i t.ex. en ABS-broms
• I England använder Lord Justice 'liten person'-testet för att verifiera om är det nya bara är databehandling och icke inom det patenterbara området.
  
• Hos EPO resonerar t.ex. Max Shar om hur allt är tekniskt och därmed allt är patenterbart.
  
• I Sverige är PBR kluven och sökte fråga högre instans utan svar. (OM-domen)
  

Det här är en vattendelare för om undantagen i §1 patentlagen och EPC (Europeiska patentkonventionen) har något som helst inflytande över patentverkens godkännade och rätten till abstrakta ideer. Frågan om en idé är en uppfinning enligt patentlagen måste tas på ett stort allvar, eftersom den är det mest konkreta verktyg som finns att reglera när syftet uppfylls eller ej. Här ligger definitivt ett ekonomiskt och praktiskt samhällsintresse.

I USA söker man med EPO:s resonemang patent på filmmanus, affärsmetoder och står idag inför krav på reformer. Kongressen har resonerat sig fram till att olika områden har olika förutsättningar och behov av reglering. Att inte förstå skillnader och istället expandera rättigheter är ekonomiskt farligt. Speciellt som vi känner till konsekvenserna redan idag: (underlag.html)

Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett förslag till ny domstol som enligt förslaget ska styras av den minst kontrollerade av all praxis, den mellanstatliga EPO-praxisen, som strider mot internationella åtaganden. Tappar vi inte då möjligheten att värna själva syftet med patenträtten - att skydda samhällets intressen för tillväxt och utveckling? (se: compat) Det här är ett tredje försök att införa den starkes rätt med patent på informationsbehandling. De två tidigare försöken har misslyckats efter att de har uppmärksammats. Vi har fortfarande chansen att styra undan från rena fantasipatent och stärka rollen för undantag i patenträtten.

Med konkreta krav får riksdagen fortfarande makt över omfattningen och formuleringarna för att bevilja monopol på ideer. Just nu glider patenträtten dem ur händerna.

/Jonas Bosson (kontaktas enklast genom e-post: bosson (på) ffii . org )

Ytterligare material från Erik:

Den här videon är ju bara ett måste för någon som ska rösta om de motioner som rör mjukvarupatent:

    "An introduction to Council decision making"
    http://media.ffii.org/Council18may/summary/

Starring: Bolkestein (Pagrotsky är också med på ett hörn).

Det är en ödets irono att nedanstående patent beviljades av EPO på samma dag som Europaparlamentet slängde ut patenttjänstemännens stora projekt försök att legalisera sin praxis:

    "Method and computer system for optimization of a Boolean expression used for queries"
    http://v3.espacenet.com/textdoc?IDX=EP1484691

EPO grant 6 Juli 2005. EP rejection 6 Juli 2005.

Är inte "NEJ" en "Boolean expression used for queries"?

Det finns många motioner om mjukvarupatent som lagts fram genom åren (Daleus etc).

Kunde vara bra att påminna om att det har funnits en politisk vilja att överväga och styra utvecklingen ända sedan EPO i stor skala började bevilja patent på datorprogram i slutet på nittiotalet.

I och med att Martin Andreasson (fp) och Mia Franzén (fp) i sin reservation explicit avslår motion 2005/06:L283 yrkandena 1-5 har alltså folkpartiet ändrat inriktning 180 grader (eftersom yrkandena 1-5 stöddes till 100% av Olle Schmidt och MaritPaulssen 2003).

Utmärkt att reservation från Vivanne Gerdin (c).

Eftersom LU har bytt namn på miljöpartiets motion får man väl se det som ett tecken på att patent på datorprogram är detsamma som patent på datorrelaterade uppfinningar. Viviann sätter också likhetstecken på ett mycket snyggt sätt;

    "Reservationer [...]

    4. "Datorrelaterade uppfinningar, punkt 3 (c)
    av Viviann Gerdin (c).

    Förslag till riksdagsbeslut

    Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
    följande lydelse:

    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
    reservationen om datorrelaterade uppfinningar. Därmed bifaller
    riksdagen motion 2005/06:L283 yrkandena 1-5 och avslår motionerna
    2005/06:L348 yrkande 1 och 2005/06:T500 yrkande 9.

    Ställningstagande

    Som anges i motion L283 är Sverige anslutet till den europeiska
    patentkonventionen. Det innebär att den svenska patenträtten påverkas
    av den praxis som blir följden av det europeiska patentverkets
    rättstillämpning. I likhet med motionärerna anser jag att europeiska
    patentverkets praxis vad gäller patent på datorprogram går åt fel
    håll genom att verket utökar det patenterbara området för den typen
    av teknik. Det ligger en stor fara i en utveckling där patenträtten
    alltmer blir storföretagens rätt mot de enskilda innovatörerna och de
    entreprenörer som är basen för framtida tillväxt och välstånd. I juli
    2005 avvisade EU-parlamentet direktivförslaget om patenterbarhet för
    datorrelaterade uppfinningar. Det var enligt min mening ett bra
    beslut. Syftet med direktivförslaget var inte att stoppa patent på
    datorprogram. Syftet var i stället att kodifiera den, enligt min
    mening alltför omfattande, praxis som tillämpas av det europeiska
    patentverket.

    Jag delar motionärernas uppfattning att det måste dras en tydlig
    gräns för vad som skall kunna patenteras inom det här området och att
    det kräver tydligare patentregler. Programvara har redan i dag ett
    immaterialrättsligt skydd genom upphovsrätten, vilket jag anser är
    tillräckligt. Det är också mycket viktigt att datorrelaterade patent
    motsvarande de som redan finns i USA inte tillåts i Europa. I likhet
    med vad som anförs i motion L283 anser även jag att det finns ett
    behov av att klargöra betydelsen av ett antal grundläggande begrepp
    för att förhindra att datorprogram patenteras i Sverige och i Europa.
    Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ i
    enlighet med det anförda.

    Vad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L283
    yrkandena 1-5 samt med avslag på motionerna L348 yrkande 1 och T500
    yrkande 9, som sin mening ge regeringen till känna.

    http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3325&dok_id=GT01LU13

Motionen:

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=426&typ=mot&rm=2005/06&bet=L283