Patent på "datorrelaterade affärsmetoder"

Lagutskottet 20040318

Lagutskottet har avslagit en rad motioner mot patent på datorprogram och affärsmetoder, med motiveringen att utskottet "utgår från att de synpunkter som förts fram... övervägs av regeringen i samband med de fortsatta överläggningarna inom EU". Regeringen driver dock en linje som leder till patent på datorprogram och affärsmetoder i och med att man ställer sig bakom det irländska ordförandeskapets förslag.

Har lagutskottet fattat beslut om avslag på felaktiga grunder?

Erik Josefsson

Skåne Sjælland Linux User Group

Effekter av direktivet om "rättsligt skydd för datorprogram"

Direktivet 91/250/EEG har utgjort grunden för en gynnsam utveckling. Frågan är hur den ska bibehållas och stimuleras ytterligare.

Den 14 maj 1991 harmoniserades lagstiftningen om rättsligt skydd för datorprogram (91/250/EEG). Ungefär vid samma tidpunkt föddes datorprogrammet Linux, ett av världens mest kända open source-projekt.

De som utvecklar Linux delar förenklat sagt sin upphovsrätt. Detta sker med hjälp av en licens som ger rätt att använda, studera, anpassa, ändra och distribuera programmet. Licensen heter GPL och kräver att rättigheterna bevaras i alla led. Den förhindrar därmed obehörigt utnyttjande av projektdeltagarnas intellektuella prestationer och ger alla samma möjligheter att både bidra med innovation och att använda resultatet av det gemensamma arbetet. Arbetsformen kallas Open Source Developement Model och möjliggörs med hjälp av 91/250/EEG.

Idag, drygt tio år senare, finns tusentals datorprogram och miljarder rader programkod utvecklade under GPL och liknande licenser. Några exempel på datorprogram för vanliga användare, organisationer och företag är

• internettelefoni (med hjälp av en dator och ett head-set kan man "ringa" till varandra över Internet)
• kompletta officepaket med ordbehandling, kalkylblad och bildpresentation
• mulitmediaapplikationer (ljud, bild och video)
• mailprogram, webbläsare och brandväggar
  

Exempel inom forskning och industri:

• superdatorer (swegrid/SUNET)
• inbäddade system (telematikplattformar/Volvo)
• processorer för satelliter (LEON/ESA)
  

Traditionell programvaruutveckling är även den beskyddad av upphovsrätten. En imponerade utveckling av såväl proprietär programvara som av open source har ägt rum. På senare år har projekt och företag som använder båda licenstyperna dykt upp, bl. a. svenska MySQL, WM-data och OP5.

Vi ser idag en symbios av affärsmodeller baserade på olika varianter av det skydd som möjliggörs av upphovsrätten, särskilt bland små och medelstora företag.  Utvecklingen befrämjar i växande grad samspelet traditionella företag, akademisk forskning och utvecklingsarbete på ideell basis.

Effekter av direktivet om patenterbarhet för "datorrelaterade uppfinningar".

Vi ser idag effekterna av en utvidgning av det patenterbara området, särskilt tydligt i USA. Patent på datorprogram och affärsmetoder verkar konkurrenshämmande och de  utökade möjligheterna att få patent leder inte till ökade investeringar i forskning och utveckling. Eftersom forskning, utveckling och konkurrens är de huvudsakliga drivkrafterna bakom all ekonomisk tillväxt riskerar det irländska ordförandeskapets förslag göra allvarlig skada.

Det finns för närvarande tre versioner av direktivet, det irländska ordförandeskapets, kommissionens och parlamentets version. Regeringen ställer sig för närvarande bakom irländska ordförandeskapets förslag.

Förslaget innebär att

• ett datorprogram som körs på en dator räknas som en uppfinning
• en affärsmetod som har tekniska verkningar är patenterbar
• patentkrav på ett datorprogram på en bärare tillåts

Det medför att förslaget

• introducerar ett nytt uppfinningsbegrepp eftersom den intellektuella prestation som nuvarande patentlag avser skydda inte räknas som uppfinning om den enbart utgör ett datorprogram.
• inför ett nytt odefinierat villkor för patenterbarhet för metoder som explicit inte tillhör det patenterbara området.
• innebär att publikation av datorprogram (som t ex källkod på internet) kan utgöra meddelbart intrång.   

Förslagets målsättning är att

• åstadkomma enhetliga regler inom EU med EPOs nuvarande praxis som utgångspunkt.
• dra en gräns mot den amerikanska rättsutvecklingen som tillåter patent på datorelaterade affärsmetoder.

Målsättningarna är motsägelsefulla av flera anledningar

• reglerna inom gemenskapen är redan enhetliga i och med EUs medlemsstaters ratificering av EPC. Målsättningen är snarare att åstadkomma en enhetlig tolkning av reglerna med utgångspunkten i EPOs praxis, i grunden ett brott mot subsidiaritetsprincipen.
• EPOs nuvarande praxis tillåter på granskningsnivå amerikanska patent på affärsmetoder (se bifogade exempel). Ytterst få amerikanska patentansökningar på affärsmetoder avslås av EPO.
• EPOs nuvarande praxis på besvärskammarnivå utesluter inte patent på affärsmetoder.