0
Promemoria

2005-04-25

Justitiedepartementet

 Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Sveriges syn på ett framtida direktiv om patenterbarhet för
datorrelaterade uppfinningar.
Bakgrund


Vad är en datorrelaterad uppfinning?

Kommisionen, rådet och Europaparlamentet har definierat
begreppet datorrelaterade uppfinningar på ungefär samma sätt. En
datorrelaterad uppfinning är en uppfinning vars verkan förutsätter
användning av en dator, ett datornätverk eller någon annan
programmerbar anordning.  Uppfinningen ska också ha en eller flera
egenskaper som verkställs med hjälp av ett eller flera datorprogram.

Datorrelaterade uppfinningar finns överallt i dagens samhälle.  Under
lång tid har man löst tekniska problem med mekanik.  Idag kan man


1
utföra många tekniska lösningar snabbare, enklare och säkrare med
hjälp av programmerade datorer.  Datorrelaterade uppfinningar finns
t.ex. i telefonväxlar, krockkuddar, hissar, röntgenapparater,
industrirobotar, sattelitsystem, system för avgasrening i fordon,
antisladdsystem och mobiltelefoner.

Patent på datorrelaterade uppfinningar finns redan idag
Patent på datorrelaterade uppfinningar har meddelats i Europa under
lång tid.  Ett av de tidiga svenska patenten på området meddelades
1971 och avsåg en anordning i en telefonväxel. Ca 30 000 patent på
datorrelaterade uppfinningar har hittills meddelats av det Europeiska
Patentverket (EPO) och de olika nationella patentmyndigheterna i
Europa.

Dagens reglering av vad som är patenterbart

Reglerna för när patent kan meddelas är generella och tillämpas på
uppfinningar inom alla teknikområden.  Reglerna är också i stor
utsträckning internationella och har likartat innehåll i många delar av
världen.  I Europa är de flesta europeiska stater anslutna till den
europeiska patentkonventionen (EPC) och har anpassat sina
patentlagar till konventionen.  EPO:s avgöranden är också
vägledande för patentmyndigheterna i stater som är anslutna till
EPC.  Trots detta finns det skillnader mellan de europeiska staterna
när det gäller bedömningar av när patent kan meddelas, inte minst
när det gäller datorrelaterade uppfinningar.  Sådana skillnader
innebär svårigheter för enskilda uppfinnare och företag som
vanligtvis vill ha patentskydd i flera länder.

För att en uppfinning ska kunna patenteras i Europa ska
följande grundläggande krav vara uppfyllda.
 I själva begreppet uppfinning ligger också att det måste vara en
innovation som har teknisk karaktär, vilket är fallet om den löser ett
tekniskt problem. Att en uppfinning måste ha teknisk karaktär
innebär att en matematisk metod, en affärsmetod eller ett
datorprogram i sig inte kan patenteras. En innovativ metod som
omfattar användningen av ett datorprogram kan dock vara
patenterbar under förutsättning  av att metoden löser ett tekniskt
problem.  Det måste alltid finnas en koppling till den tekniska
ämnessfären.

Villkoren om teknisk karaktär och tekniskt bidrag illustreras av ett



2
svenskt domstolsavgörande från 2002.  1  Ett företag hade ansökt
om patent på ett datoriserat börshandelssystem.  Ansökan avsåg en
datoriserad metod för matchning av bud mellan en köpare och en
säljare.  Tidigare hade detta utförts manuellt.  Domstolen konstaterade
att metoden för matchningsförfaranden byggde helt på affärsmässiga
faktorer och bedömningar.  Domstolen fann att metoden saknade 
teknisk karaktär eftersom det inte krävdes tekniska överväganden
för att datorisera metoden och eftersom datoriseringen dessutom inte
medförde någon teknisk effekt utöver den normala samverkan mellan
en dator och ett datorprogram. Uppfinningen kunde därför inte
patenteras.  Domstolen klargjorde också att även om
börshandelssystemet hade ansetts ha teknisk karaktär hade det
ändå inte kunnat patenteras.  Den nyhet som börshandelssystemet
hade var nämligen inte på teknikens område (tekniskt bidrag) utan
låg i affärsmetoden som sådan.

Ett patent innebär att patenthavaren är skyddad under maximalt 20
år mot att andra utnyttjar uppfinningen kommersiellt utan
patenthavarens tillstånd, t.ex. genom att tillverka eller använda
uppfinningen i yrkesverksamhet eller genom att sälja patentskyddade
produkter.  Utnyttjande av en uppfinning för privat bruk hindras alltså
inte av patent.

Sveriges syn på patenträttsligt skydd för datorrelaterade
uppfinningar
Patenträttsligt skydd i allmänhet
Vid utarbetandet av rättsakter som gäller patenträtt och övriga
immaterialrättigheter eftersträvar regeringen att nå balanserade


3
lösningar.  Patenthavaren är intresserad av ett starkt skydd för sin
uppfinning.  Ett starkt skydd för patenthavarna  stimulerar
investeringar i forskning och utveckling och främjar innovativ
verksamhet.  Samtidigt har tredje part (t.ex. konkurrenter,
teknikanvändare, teknikutvecklare och allmänheten) ett intresse av
att skyddet inte ges för lättvindigt eller blir alltför omfattande och
därigenom skapar omotiverade hinder.  För lagstiftaren gäller att hitta
en bra balans mellan dessa intressen.

Ett balanserat patentskydd är av godo för samhället.  Den
tidsbegränsade ensamrätten till en uppfinning skapar incitament till
investeringar i forskning och utveckling.  Patentansökningar blir
offentliga och bidrar till att sprida kunskap om ny teknik som andra
kan bygga vidare på.  Ett väl utvecklat patentskydd är också en
förutsättning för att ett land ska få importera ny teknik.  Patent är
sammantaget en viktig faktor för att stimulera företagsamhet och för
att främja sysselsättning och tillväxt.

Patentskyddet är viktigt inte bara för de större teknikföretagen som
redan har tillgång till många patent.  Skyddet är minst lika viktigt för
enskilda uppfinnare samt för små och medelstora företag.  För ett litet
företag kan en patentskyddad uppfinning vara den största
ekonomiska tillgången och vara helt avgörande för möjligheterna att
få investeringsmedel.  Saknas patentskydd kan ett konkurrerande
företag kopiera uppfinningen och kommersialisera den på egen hand
utan att uppfinnaren får någon del i avkastningen av uppfinningen.

Samtidigt är det så att finns brister i dagens system som kan leda till
att små företag avstår från patentskydd trots att företaget behöver
sådant skydd.  Detta är dock inte skäl för att inte tillhandahålla skydd
för tekniska innovationer, men däremot skäl för att förbättra
systemet.  Det finns ett samhällsintresse av att små innovativa företag
får ökad kunskap om de ekonomisla vinsterna och kostnaderna med
patent och att de stimuleras att i större utsträckning patentera sina
innovationer.  Sverige verkar i olika sammanhang, både nationellt och
internationellt, för förbättringar av de patentsystem som finns idag.
Ett exempel på nationella åtgärder är det uppdrag som regeringen
gav under våren 2004 till en utredare (professor Ove Granstrand)  att
se över de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt.
(Dir. 2004:55).

Direktivet om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar

Sveriges målsättning är att direktivet ska bidra till enhetliga och
tydligare regler inom EU när det gäller förutsättningarna för att
meddela patent på datorrelaterade uppfinningar.  Ett gemensamt
regelverk förbättrar förutsättningarna för svenska företag att vara
verksamma på den utvidgade gemensamma europeiska marknaden.
Enhetliga och tydligare regler skulle undanröja rättsosäkerhet för
enskilda och företag som patenterar datorrelaterade uppfinningar
men också vara till fördel för tredje part. Tydligare regler för



4
patenterbarhet leder till färre tveksamma eller oriktiga patent och gör
det lättare att undanröja oriktigt meddelade patent.  Enhetliga regler
tar bort de konkurrensskillnader som följer av dagens variationer i
nationell praxis där en produkt kan vara patenterbar i ett EU-land
men sakna skydd i ett annat EU-land.

Genom tydligare regler för patenterbarhet ska direktivet också
säkerställa att EU inte går i riktning mot det amerikanska rättsläget
som tillåter patent på affärsmetoder och andra metoder som saknar
tekniskt bidrag.  I USA ställs inget krav på att en datorrelaterad
uppfinning ska innebära ett tekniskt bidrag. Det räcker att
uppfinningen medför ett användbart, konkret och nåbart resultat.
Detta har lett till att man i USA beviljar patent på rena affärsmetoder
som inte har någon teknisk nyhet.  Sverige anser att direktivet måste
dra en tydlig gräns mot det amerikanska rättsläget så att det inom EU
meddelas patent endast för tekniska innovationer.

Patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar är en viktig fråga
vilket inte minst debatten om direktivförslaget har visat.  Idag sker
rättsutvecklingen framför allt genom beslut av domare vid EPO.  Ett
direktiv innebär att frågan hamnar under folkvalda politikers
inflytande.  Det skapas en EU-ramlag som sätter gränser för praxis
och binder upp patentmyndigheterna, både EPO och de nationella
myndigheterna. Detta är något som Sverige välkomnar.

Sverige vill inte att direktivet ska innebära utökade möjlighter att
skydda datorrelaterade uppfinningar, dvs det ska inte bli lättare att
patentera och skyddet ska heller inte bli starkare. Målsättningen är
tvärtom att gränserna för skyddet ska bli tydligare.

Rådets gemensamma ståndpunkt.

Sverige stödjer den gemensamma ståndpunkt som antogs av rådet
den 7 mars 2005.  Sverige anser att rådets gemensamma ståndpunkt
utgör en balanserad lösning. De grundläggande artiklarna baseras på
principer från viktigare avgöranden från EPO.  Dessa principer är
sedan flera år vägledande i Europa och har visat sig ge europeiska
företag fullgoda möjligheter att skydda sina datorrelaterade
uppfinningar.  Samtidigt har regelverket inte medfört otillbörliga hinder
för tredje part.  Den gemensamma ståndpunkten innebär ingen
utvidgning av möjlighterna att skydda datorrelaterade uppfinningar.

Den gemensamma ståndpunkten tydliggör vad som är patenterbart,
särskilt i förhållanden till datorprogram i sig och affärsmetoder utan
något tekniskt bidrag som inte ska kunna patenteras.  I den
hittillsvarande europeiska praxisen har detta bedömts olika.  Genom
ståndpunkten dras tydligare gränser.  Härigenom hindras att EU går i
riktning mot den amerikanska rättsutvecklingen.  Gränsdragningen
sker framför allt genom kravet att det måste finnas ett tekniskt bidrag
för att patent ska kunna beviljas (artikel 3). Även på andra ställen
markeras att patent på datorprogram i sig och affärsmetoder utan


5

något tekniskt bidrag inte ska kunna skyddas av patent (se särskilt
artikel 4 och skäl 14, 15 och 16). Flera av Europaparlamentets
förslag från första läsningen har tagits med och bidragit till tydligare
gränser för patenterbarhet.

Det fortsatta arbetet med direktivet.
Rådets gemensamma ståndpunkt innebär förtydliganden i
förhållanden till dagens situation där rättsläget i stor utsträckning får
utläsas i avgöranden från EPO. Skrivningar kan dock alltid
diskuteras. Sverige är därför berett att i det fortsatta arbetet med
direktivet överväga alternativa skrivningar, med avsikten att på ett
ännu klarare sätt uttrycka syftena med rådets gemensamma
ståndpunkt och därigenom i ännu högre grad undanröja oklarheter
om vad som är patenterbart.  Överväganden om förtydliganden bör i
första hand avse
 Sverige ser dock inte utrymme att inskränka möjligheterna att
patentera datorrelaterade upfinningar eller att försvaga skyddets
innehåll. I sådant fall anser Sverige att det är bättre att det inte antas
något direktiv. Sverige motsätter sig t. ex. att man undantar
framtagning, hantering, bearbetning, spridning eller offentliggörande
av information från patentskydd. Många viktiga uppfinningar som kan
patenteras idag (t. ex. vad gäller telefoni och audiovisuella
hjälpmedel) skulle riskera att falla under ett sådant generellt
undantag.  Detta skulle motverka innovation och investeringar i
forskning och utveckling på dessa områden.  Ett sådant undantag
skulle även strida mot Sveriges och EU:s internationella skyldigheter
enligt TRIPS-avtalet. (Enligt TRIPS-avtalet ska alla anordningar och
förfaranden oavsett teknikområde kunna patenteras, förutsatt att de
grundläggande patenterbarhetsvillkoren är uppfyllda).

Närmare om vissa frågor.

6
Gränsen för patenterbarhet - datorprogram och affärsmetoder i
sig - artikel 3- 4 och skäl 12 - 17.

Enligt svenska patentlagen och EPC är datorprogram i sig inte
möjliga att patentera. (Med datorprogram i sig avses ett
datorprogram i abstrakt form utan koppling till en teknisk process
eller apparat).  Så är det också enligt rådets gemensamma
ståndpunkt(se artikel 4.1).  Datorprogram i sig saknar teknisk
karaktär och anses därför överhuvudtaget inte utgöra uppfinningar.
Vad som däremot kan patenteras är metoder för att lösa ett tekniskt
problem eller åstadkomma ett nytt tekniskt funktionssätt ( se skäl 16).
Datorprogrammet är ett medel att få en dator att arbeta i enlighet
med en sådan metod.

Att en datorrelaterad uppfinning  skyddas av patent innebär inte att
patenthavaren får ensamrätt till utformningen av det datorprogram
som gör att en dator arbetar i enlighet med den patentskyddade
metoden. Det ges överhuvudtaget inte in någon utskrift av
datorprogrammet till patentmyndigheten och det blir alltså inte
allmänt känt hur uppfinnaren utformar sitt datorprogram.
Datorprogrammet kan t.ex. utan hinder av patentet användas i något
annat syfte än det som beskrivs i patentansökan (se skäl 16 och 17).
(Dock kan datorprogrammet omfattas av upphovsrätt som kan hindra
otillåten användning).

Datorer används ofta för att automatisera förfaranden som tidigare
utförts manuellt. Det kan t.ex. handla om ett automatiserat system för
börshandel eller för att köpa varor. Genom användningen av datorer
sker förfarandet snabbare, säkrare och billigare. Patent kan dock inte
beviljas för en ide'  att genom användning av en dator genomföra t.ex.
en affärsmetod (se artikel 4 och skäl 14). För att patent ska kunna
beviljas krävs att det finns ett tekniskt bidrag (se artikel 3 och 4). Ett
tekniskt bidrag kan finnas om man löser ett tekniskt problem eller
åstadkommer en ny teknisk effekt. (En teknisk effekt kan t.ex vara
att man åstadkommer större minneskapacitet i ett redan känt och
befintligt datorsystem).  Affärsmetoder eller administrativa metoder är
inte tekniska till sin karaktär och kan därför inte utgöra ett tekniskt
bidrag.  (Se det på s. 3 refererade rättsfallet).

Även om Sverige anser att rådets gemensamma ståndpunkt sätter
gränser för patenterbarheten är Sverige berett att överväga
alternativa skrivningar som ännu tydligare utesluter datorprogram och
affärsmetoder i sig från patenterbarhet.

Skydd för datorprogram  - artikel 5.2



7
Enligt svenska patentlagen ger ett patent patenthavaren ett
tidsbegränsat skydd mot att andra utnyttjar uppfinningen
kommersiellt, t.ex. genom att tillverka och sälja en patentskyddad
produkt.  Patentet hindrar också att någon annan än patenthavaren
yrkesmässigt erbjuder eller tillhandahåller medel som rör något
väsentligt i uppfinningen (t.ex. en del av stor betydelse för
uppfinningens funktion) till någon som inte är berättigad att utnyttja
uppfinningen, s.k. medelbart intrång.  För att någon ska göra sig
skyldig till medelbart intrång krävs att denne vet att medlet är ägnat
att användas för att utnyttja uppfinningen eller att detta är uppenbart.
Bestämmelser om medelbart intrång finns också i andra EU-staters
lagar.

Artikel 5.2 i rådets gemensamma ståndpunkt har samma syfte som
reglerna om medelbart intrång. Tanken är att patenthavaren ska
kunna hindra att någon olovligen erbjuder eller tillhandahåller
datorprogram som vid laddning på en dator aktiverar en produkt eller
process som skyddas av patentet.

Artikel 5.2 ger inte möjlighet till patent på vad som enbart är ett
datorprogram.  Enligt bestämmelsen måste det alltid finnas en
produkt eller en process som patentansökan avser (se även artikel
5.1). Denna produkt eller process ska aktiveras genom körning av
programmet på en dator. Under dessa förutsättningar kan ett
patentkrav omfatta datorprogrammet.

Patentkrav är den del av patentansökan som beskriver vad
sökanden vill ha skyddat.  I patentkraven ska finnas uppgift om den
teknik i förhållande till vilken uppfinningen utgör något nytt samt
uppgift om det som är nytt och eget med uppfinningen.  Att ett
patentkrav omfattar ett datorprogram innebär att det i patentkravet
ges en beskrivning av vilken funktion/effekt ett datorprogram har vid
körning på en dator.  I och med att patentkravet omfattar
datorprogrammets funktion/effekt skyddas denna funktion/effekt av
patentet.  Kommersiell framtagning eller spridning av datorprogram
som vid körning på en dator har den patentskyddade
funktionen/effekten kan därmed hindras.

EPO har i ett avgörande år 1999 ansett att patentkrav som omfattar
datorprogram är tillåtna.  Avgörandet är vägledande i Sverige
och andra EPC-stater.

Sveriges uppfattning är att syftet med artikel 5.2 är bra.  Det finns ett
berättigat intresse för patenthavaren att hindra att någon
yrkesmässigt tillhandahåller datorprogram som vid laddning på dator
resulterar i intrång i patentet.  En likartad bestämmelse finns redan i
svensk patenträtt genom regeln om medelbart intrång.  Sverige är
dock berett att överväga omformuleringar av artikeln så att syftet
framgår tydligare.





9

Patentbesvärsrättens dom 2002-10-10 i mål nr 01.157. EPO-praxis var
vägledande för domstolens överväganden och avgörande, särskilt EPO:s
besvärskammares beslut i fallet T 931/95 från den 8 september 2000 (det s.k.
Controlling pension benefits system-fallet).